Ekonomi | Eyravallen

ÖSK mot biljettrekord

1908-TIFO (Foto: Erik Rysén)

ÖSK har kollat med Gabriel Åbom om hur det går med försäljningen av årskort. Rätt så bra, verkar det som Fast det säger man å andra sidan varje år vid den här tiden.

Enligt Gabriel har man sålt över 4.000 årskort till privatpersoner och till detta kommer 1.700 biljetter som tas ut av klubbens samarbetspartners. Förra året sålde man oreviderat ca. 5.000 årskort och reviderat något sämre. Det fanns nämligen ett antal outtagna årskort i 5000-siffran. Reserverade, men ej sålda företagskort skulle jag gissa. I årets siffra är dock dessa osålda kort borträknade.

Den stora förklaringen till försäljningsökningen är försäljningskampanjen Västra Stå. I år har man sålt över 1.000 hårt subventionerade biljetter den västra ståplatsläktaren. Tar man bort den ökningen (som inte ger så mycket pengar) så hamnar man 4.700 för sittplatser och företagsplatser. Simon Åström nämnde häromdagen att pengamässigt ligger man ca. en halv miljon kronor över förra årets siffror när det gäller privatpersoner.

5.700 är en imponerande hög siffra, tycker jag. Behrn Arenas totala publikkapacitet anges av ÖSK till 12.645 åskådare. Detta innebär alltså att redan innan den första bollen sparkats så har ca 45% av arenans publikkapacitet sålts för hela året.

ÖSK: Hur många årskort har vi sålt?

Biljettpriser 2016

ÖSK nöjer sig med måttliga prishöjningar på de flesta av årets lösbiljetter. För vissa matcher ökar dock priset ordentligt. Man inför nämligen en speciell priskategori för så kallade toppmatcher. Till denna kategori räknas de tre stockholmslagen samt IFK Norrköping. Dessa kommer oftast med stora bortaföljen och de får finna sig i rätt kraftiga prisökningar.

Biljettpriser 2016.

	2015	2016	Toppmatch	Totalt	Årskort
Gul
Vuxen	275	280	320	4360	3 500
Rabatterad	210	220	250	3420	2 800
Barn	90	100	100	1500

Grön
Vuxen	200	220	250	3420	säljs ej
Rabatterad	150	170	200	2670	säljs ej
Barn	90	100	100	1500

Röd
Vuxen	225	230	260	3570	2 700
Rabatterad	170	180	200	2780	1 900
Barn	90	100	100	1500

Ståplats
Vuxen	140	140	140	2100	1 700
Rabatterad	90	90	90	1350	1 000
Barn	40	50	50	750

Kommentarer:

De som inte kommer så ofta utan bara till ”toppmatcherna” får finna sig i att betala mera. Det är nog samtidigt de som inte är så priskänsliga.

Ståplatspubliken prioriteras och kan fortsätta att se fotboll till 2015 års prisnivå. Dock en liten höjning för barn.

Oklart om 999-priset för årskort hemmastå fortfarande gäller. ÖSK skulle behöva klargöra detta.

Förenklad prisstruktur för familjeläktaren. Hundra kronor för de stora och bara 50 för de små. Gäller för max 2 vuxna och minst 1 barn.

Eventuellt överblivna blå biljetter släpps några dagar före match.

Ekonomiallsvenskan

Aftonbladet redovisar i sin allsvenska ”Fotbollsbibel” de ekonomiska förutsättningarna för de allsvenska lagen. Normalt gäller ju sambandet att ju mer pengar som finns att lägga på spelartrupp och supportfunktioner ju bättre blir det sportsliga resultatet. Utfallet varierar visserligen en del år från år men på det stora hela håller sambandet väl. För allsvenskan ser förutsättningarna inför år 2016 baserat på siffrorna för 2015 ut på följande sätt.

	Lag	Omsättning	Kapital
1	Malmö FF	503,0	450,0
2	BK Häcken	157,0	66,0
3	AIK	156,0	29,5
4	IFK Göteborg	125,0	16,0
5	Djurgårdens IF	102,0	16,7
6	IF Elfsborg	99,0	34,0
7	Hammarby IF	96,0	15,0
8	IFK Norrköping	79,0	36,0
9	Helsingborgs IF	69,0	36,0
10	Kalmar FF	58,5	32,9
11	Örebro SK	52,0	5,5
12	GIF Sundsvall	37,8	-3,4
13	Gefle IF	34,0	2,7
14	Östersunds FK	32,0	1,6
15	Falkenbergs FF	30,0	1,8
16	Jönköping Södra	20,5	0,1

Några kommentarer:

ÖSK finner vi tillsammans med Kalmar och möjligen även Helsingborg och Norrköping i den nedre delen av mittfältet. ÖSKs siffror är bättre än för lagen som ligger mellan 30 och 40 mkr, men avståndet upp till lagen med högre omsättning är stort.

För att närma sig klubbens vision om att inför en fullsatt arena spela en attraktiv fotboll och löpande ta Allsvenska medaljer och kvalificera oss för Europaspel kommer det att krävas intäkter som minst fördubblas.

Östersund och Jönköping (siffrorna från 2014 för J-Södra) kommer automatiskt att kunna redovisa betydligt högre omsättning i år jämfört med förra året. Förbättringar med mellan 10 till 15 mkr kan de nog räkna med baserat på ÖSKs erfarenheter då man tagit steget från superettan till allsvenskan.

GIF Sundsvalls position ser väldigt utsatt ut. Inte nog med att de har en låg omsättning. De måste även rimligen krympa sin verksamhet ordentligt för att komma till rätta med det negativa egna kapitalet.

Häckens höga omsättningssiffra beror till viss del på deras jätteturnering Gothia Cup. Storleken på intäkterna från denna uppgår till ca. 60 mkr.

Det egna kapitalet storlek bör i det här sammanhanget snarast ses som den säkerhetsmarginal klubben har mot (ekonomiska) förluster. Inte heller i det avseendet ser ÖSKs siffror speciellt märkvärdiga ut. Man ser väl också att några extra Spelarinvestmiljoner inte betyder så mycket även om de givetvis är väldigt välkomna.

Det egna kapitalet utgörs inte enbart av ”pengar på banken”. I vissa klubbar ligger de låsta i arenor och andra typer av anläggningar. Bra om det går bra men en tung börda om intäkterna sviktar. Typ Kalmar.

Mer pengar för sändningsrättigheter

Fotbollskanalen skrev igår om det nya avtal mellan TV4/C More och SvFF som börjar gälla från och med i år. Dessutom finns det väl andra avtalspartners som Svenska Spel som bidrar till fördelningspotten. Den nya avtalet innebär att mer pengar kan fördelas från Svensk Elitfotboll (SEF) till klubbarna i Allsvenskan och Superettan. Enligt Fotbollskanalen ökar beloppet som kan betalas ut från 180 till 240 mkr.

Fotbollskanalen: Här är allsvenskans nya TV-avtal – så många miljoner får klubbarna

Av de 240 miljonerna kommer 75 %, vilket är 180 mkr, att betalas till de allsvenska klubbarna. Enligt hittillsvarande avtal fick man ”bara” 135 miljoner.

Fördelningen mellan de allsvenska klubbarna beror på det fotbollsmässiga resultatet. Dock inte enbart för det innevarande året utan man ser även 4 år tillbaka i tiden och räknar fram en platssiffra utifrån dessa fem årsresultat.

Beräkningsgrunden är tabellplaceringen för det aktuella året. Lag som inte tillhörde Allsvenskan ett visst år får placeringssiffran 17. Någon ytterligare gradering av resultaten i Superettan görs inte. Den här beräkningsmetoden gör att de inbördes placeringarna när man räknar fram den platssiffra som ligger till grund för utbetalningarna blir rätt trögrörlig. Något som om inte annat gynnar budgetarbetet. De flesta klubbarna vet innan ens säsongen har börjat ungefär hur mycket pengar de kommer att få från TV-potten.

TV-pengarna betalas sedan ut enligt principen bäst får mest. Från mitten av tabellen och ner till slutet är dock utbetalningsprocenten mer eller mindre densamma. Medan nian får 10,1 mkr får lagen 13-16 i fördelningstabellen alla vardera 9,7 mkr.

Jag har sammanställt hur fördelningstabellen såg ut för 2015 och hur den ser ut med fyra år inräknade för 2016. För ÖSKs del innebär fördelningen att utbetalningen kommer att öka från 7,3 mkr till ungefär 10 mkr. Men eftersom i princip alla klubbar får ungefär lika stora ökningar tror jag inte att inkomsttillskottet kommer att få någon större betydelse för den inbördes konkurrenssituationen mellan de olika lagen. Däremot blir Allsvenskan som liga kanske något starkare eftersom klubbarna får lite mer pengar att röra sig med.

2015.

Placering	Lag	2011	2012	2013	2014	2015	Summa	Prispengar
1	Malmö	4	3	1	1	5	14	12,5
2	AIK	2	4	2	3	3	14	11,5
3	Elfsborg	3	1	6	4	4	18	10,3
4	Göteborg	7	7	3	2	2	21	9,24
5	Helsingborg	1	6	5	9	8	29	8,57
6	Häcken	6	2	10	5	7	30	8,17
7	Djurgården	11	9	7	7	6	40	7,9
8	Norrköping	13	5	9	12	1	40	7,7
9	Kalmar	8	10	4	11	13	46	7,56
10	Gefle	9	11	12	14	10	56	7,5
11	Åtvidaberg	17	8	8	8	16	57	7,43
12	Örebro	12	15	17	6	9	59	7,3
13	Halmstad	16	17	14	10	15	72	7,3
14	GIF Sundsvall	17	14	17	17	12	77	7,3
15	Falkenberg	17	17	17	13	14	78	7,3
16	Hammarby	17	17	17	17	11	79	7,3

2016.

Placering	Lag	2012	2013	2014	2015	2016	Summa	Prispengar
1	Malmö	3	1	1	5		10	17
2	AIK	4	2	3	3		12	15,4
3	Göteborg	7	3	2	2		14	13,7
4	Elfsborg	1	6	4	4		15	12,3
5	Häcken	2	10	5	7		24	11,4
6	Norrköping	5	9	12	1		27	10,9
7	Helsingborg	6	5	9	8		28	10,5
8	Djurgården	9	7	7	6		29	10,3
9	Kalmar	10	4	11	13		38	10,1
10	Gefle	11	12	14	10		47	10
11	Örebro	15	17	6	9		47	9,9
12	GIF Sundsvall	14	17	17	12		60	9,8
13	Falkenberg	17	17	13	14		61	9,7
14	Hammarby	17	17	17	11		62	9,7
15	Östersund	17	17	17	17		68	9,7
16	Jönköping	17	17	17	17		68	9,7

SEF: Fördelningsprinciper inom SEF.

I en tidigare version var tabellerna felaktiga. Jag hade använt data för 2014 tagna direkt från SEF. Deras sammanställning hade dock gjorts innan säsongen var färdigspelad.

Örebro kommun minskar bidraget

SR P4 Örebro rapporterar, att ÖSK Fotboll och Örebro Hockey kommer att få se en minskning av det marknadsföringsbidrag de får från Örebro kommun. Alf Lindblad, som är evenemangssamordnare, säger, att man kommer att reducera det totala bidraget från sju till sex miljoner kronor. Denna reducering skall tas från ÖSK och ÖHK som båda får 2,4 mkr. ÖSK kan alltså räkna med en minskning av de kommunala bidragen på ungefär en halv miljon kronor. Inte oväsentligt eftersom årets budget redan balanserar på nollstrecket.

SR P4 Örebro: Minskade bidrag till Örebro Hockey och ÖSK Fotboll

ÖSK betalar tillbaka

Om man läser ÖSKs senaste årsredovisning kan man se, att ÖSK gjort en (mindre) återbetalning på de eftersatta lån som ÖSK kom i åtnjutande av under krisåren i mitten av 2000-talet.

De eftersatta lånen (villkorade kapitaltillskotten) redovisas som en ansvarsförbindelse utanför den egentliga balansräkningen. Denna ansvarsförbindelse har minskat med 320 tkr från 4.892 tkr till 4.572 tkr.

I balansräkningen motsvaras denna återbetalning av en minskning av det balanserade resultatet. Detta borde ha ökat med vinsten år 2014 som var 172 tkr. Istället har det minskat med 148 tkr. Vilket alltså motsvaras av delåterbetalningen till de som gick med på att avstå från betalning i ÖSKs krisläge. Den största ”bidragsgivaren” var väl kommunen, men jag har för mig att det även fanns andra privata aktörer som ingick i uppgörelsen.

Nu har dessa alltså fått tillbaka en liten del av detta lån/kapitaltillskott. Enligt Simon Åström är det ÖSKs avsikt att fortsätta med dessa återbetalningar även under kommande år.

Ett problem (eller vad mans skall kalla det) med dessa ansvarsförbindelser har varit att de eftersatta lånen har avsett föreningen och inte aktiebolaget. Eftersom föreningens intäkter tidigare har varit mycket begränsade har det inte varit möjligt att betala tillbaka någonting.

Från och med år 2015 har dock kommunen betalt en del av (hela?) det marknadsföringsbidrag som tidigare gick till Elitfotboll till ÖSK FK i stället, eftersom det är föreningens om äger varumärket. Därigenom har resultatet och likviditet förbättrats och betalningen möjliggjorta. Så på sätt och vis kan man väl säga att det blir lite av en rundgång på de pengarna.

ÖSK nollar 2016

När Simon Åström på stämman igår nämnde några ord om Elitfotbolls budget för 2016 framkom att man inte räknar med några större förändringar jämfört med hur det såg ut år 2015.

Man räknar med intäkter i samma storleksordning som förra året och därmed kommer även kostnadssidan att se ut på ett liknande sätt.

Matchintäkter.
Den stora osäkerhetsposten är hur stora matchintäkterna kommer att bli. Dessa ökade ju med närmare 40 % från 2014 (7.647) till 2015 (10.659). Utmaningen för år 2016 är i första hand inte att öka dem ytterligare utan att försöka bibehålla dem på 2015 års nivå. Ökningen från 2014 till 2015 berodde inte så mycket på att den genomsnittliga publiksiffran ökade med ca. 300 personer utan på att det såldes betydligt fler fullprisbiljetter till Stockholmslagens supportrar.

Även för det här året tycker man att man fått bra dagar för matcherna mot Stockholmslagen, men konstaterar samtidigt att efter en vårsäsong med bra publikmatcher så kommer en höst med normalt sett mindre attraktiva lag. Utmaningen kommer därför att vara att hålla publikintresset vid liv, vilket i sin tur nog kommer att vara beroende på hur det går för laget.

Marknadsintäkter.
Från ÖSKs sida räknar man inte med någon större – om ens någon – ökning av marknadsintäkterna jämfört med 2015. Visserligen har säljverksamheten lagts över i samarbetsavtalet med Lagardère, men man tror att det kommer att ta tid för dem att så att säga komma upp i varv. Dessutom är det ju så att det mesta av försäljningsarbetet görs under perioden mellan säsongerna. När allsvenskan drar igång i början av april skall i princip den försäljningen vara avklarad. Lagardère garanterar en viss inkomstnivå och det är väl antagligen denna man budgeterat för.

Sändningsrättigheter/SEF-medel.
I och med den nya beräkningsmodellen som baseras på lagets placering under de senaste 5 åren så kommer det inte att ske några dramatiska svängningar i storleken på dessa intäkter. Man vet redan nu med rätt stor sannolikhet hur mycket man kommer att få.

Försäljning av spelare.
Man har inte räknat med några intäkter från spelarförsäljningar. Det kommer man aldrig att göra, enligt Åström. Om någon spelare säljs så kommer de intäkterna att ses som en bonus som kan investeras i verksamheten framledes.

Kostnadssidan.
Storleken på kostnaderna kommer att anpassas till de intäkter som bolaget har. Det blir alltså till att börja med ungefär som i år i och med att man inte räknar med några intäktsförstärkingar.

ÖSK ökar i Örebroläktaren

På stämman igår nämnde Simon Åström, att ÖSK Elitfotboll utökat sitt ägande i Örebroläktaren AB. Ytterligare 40 % av aktierna har förvärvats och ÖSK Elitfoboll äger därefter 85% av bolaget. Resterande 15 % ägs av KIF Örebro, Örebroporten samt Restaurang 4:e våningen med 5% vardera.

Den aktiepost som Elitfotboll köpte måste rimligtvis ha kommit från Örebroporten. Ursprungligen var det så att Spelarinvest och Örebroporten ägde 45 % vardera och fotbollklubbarna 5% var. Spelarinvest sålde för ett tag sedan 40 % till ÖSK Elitfotboll och 5% till 4:e våningen. I och med den senaste transaktionen har alltså Elitfotboll tagit en ägarmässig kontroll över Örebroporten, vars tillgångar består av 3:e och 4:e etagen på Norra Läktaren.

Örebroläktaren omsatte år 2014 3,1 mkr och redovisade en vinst på 170 tkr. Balansomslutningen var (även den) 3,1 mkr. De största posterna på aktivsidan i balansräkningen var omsättningstillgångar 3,0 mkr huvudsakligen finansierade genom kortfristiga lån på 2,7 mkr.

I och med att Elitfotboll i och med den här transaktionen äger aktiemajoriteten i Örebroläktaren kommer verksamheten resultatmässigt att konsolideras in i Elitfotboll och därmed även i Örebro SK FK-koncernen.

Nyemissionen i ÖSK Elitfotboll AB

Som aktieägare i Örebro Spelarinvest fick jag idag ett erbjudande att teckna aktier i ÖSK Elitfotboll. Emissionen omfattar röststarka 4.000 A-aktier (som bara ÖSK kan teckna) och 36.000 B-aktier som görs tillgängliga för Spelarinvest ägare. ÖSK Fotboll måste teckna tillräckligt många aktier för att deras röstövervikt skall bestå.

Teckningskursen för en nyemitterad aktie är 250 kronor. Värderingen har gjorts av KPMG. Dessa har använt en modell för värderingen baserad på framtida förväntade kassaflöden diskonterade till ett nuvärde med hjälp av ett viktat avkastningskrav. (Smaka på den!).

Enligt företagets utdelningspolicy skall 25 % av årets resultat delas ut under förutsättning att bolagets egna kapital överstiger 10 mkr. Vid årsskiftet (och före emissionen) uppgick det egna kapitalet till ca. 5,5 mkr.

Enligt erbjudandet värderas ÖSK Elitfotboll AB (om jag nu tänkt och räknat rätt) till knappa 16 mkr baserat på emissionskursen 250 kr.

Man kan notera, att ÖSK Fotboll FK per det senaste årsskiftet hade kassa/bank-tillgångar uppgående till 632 tkr, inte hade tillräckligt med likvida medel för att teckna alla 4.000 A-aktierna med andra ord. Från ÖSKs sida räknar man knappast med att emissionen kommer att fulltecknas. Det egna tecknandet av A-aktier kan man anpassa till antalet B-aktier som tecknas av utomstående.

Medlemskort och medlemsavgifter

Årets medlemskort i retrodesign.

Medlemskortet för år 2016 anlände idag per post. I god tid inför föreningsstämman som äger rum på torsdag. Tur att man fortfarande kan lita på Posten som efter att verksamheten slagits ihop med danskarnas motsvarighet faktiskt heter Postnord. (Nord som i Norden och inte som i nordlig). Men kom fram i tid gjorde kortet i alla fall.

På ÖSKs webbsida kan man finna förslaget till årsavgifter för år 2017 som föreningsstämman skall ta ställning till. Det föreslås en del förändringar – mestadels uppåt.

Föreslagna medlemsavgifter för år 2017.
Knatte: 60 (50)
Ungdom, student och pensionär: 240 (200)
Vuxen: 360 (350)
Familj: 540 (550)
Guld: 1.200 (1.000)
Guld plus familj: 1.500 (ny ?)
Guld för ständig medlem: 660 (ny ?)

En något splittrad bild där vissa årsavgifter höjs med så mycket som 20 %. Men ändå inte så mycket i redan pengar att gnälla över – i alla fall inte om man inte är guldmedlem.

Det fanns faktiskt för någon dag tre olika förslag med lite olika struktur upplagda, men styrelsen var klok nog att nöja sig med ett enda. Annars hade stämman kanske använt sin tid till att diskutera för- och nackdelar med alla tre förslagen.

Jag tror att det nu liggande förslaget är en sammanläggning av två av de tidigare förslagen. Jag fick en känsla då jag som hastigast såg de tre ursprungliga förslagen att man vill ha årsavgifter som är jämt delbara med 12 och där resultaten av den divisionen blir ett (månads)tal som i sin tur är jämt delbart med 5.

Den bakomliggande tanken (som jag inte är helt säker på) skulle vara att man vill införa en prenumerationsmodell för årskorten med (typ) månadsvisa betalningar. I denna månadsinbetalning skulle sedan även årsavgiften kunna bakas in för de som så önskar. Betalning via autogiro eller på något liknande sätt.

I och för sig ett intressant förslag som gör att den ekonomiska belastningen av betalningen för årskorten mindre kännbar. Lösningen förutsätter dock att ÖSKs egen likviditet är tillräckligt bra för att man skall kunna senarelägga en stor del av betalningarna avseende årskorten.