Eyravallen Tänkt, tyckt och skrivet om ÖSK fotboll

Ekonomin: Personalkostnaderna augusti 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om de beslutade arbetsgivaravgifterna för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen. Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även få en uppfattning om utvecklingen av de sammanlagda personalkostnaderna.

Nu föreligger siffrorna för augusti månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni5421 7272 270107
Juli4221 3451 76746
Aug4831 5382 021238
Sept
Okt
Nov
Dec
Total3 57611 38914 965457

Kommentar.
Januari – augusti.
Augusti var en månad med de näst högsta personalkostnader under året. Bara junis kostnader var högre. Jämfört med vad som skulle kunna kallas för den normala nivån under månaderna januari – maj + juli låg augustikostnaden 62 tkr högre än vad den genomsnittligt gjorde under jämförelsemånaderna. De 62 tkr innebär att lönekostnaderna var nästan 200 tkr högre än vad de varit under jämförelseperioden. Augusti lär ha varit den första månaden då Ahmed Yasins och Erik Anderssons lön belastade resultatet fullt ut. Är detta plus de ersättningen till de tre sommarförvärvade damspelarna förklaringen till de högre lönekostnaderna eller finns det dessutom något annat som förklarar ökningen?


Helår 2024 jämfört med 2023.

Extrapolerat5 36417 08422 448
20235 19816 55321 751
Diff.167531698

Låt oss anta, att personalkostnaderna kommer att ligga på den hittillsvarande genomsnittliga nivån under det återstående fyra månaderna av året. I så fall kommer den slutliga personalkostnaden att bli drygt 700 tkr högre än vad den var 2023.


Extrapoleringen jämfört med prognos (maj 2024).

Extrapolerat5 36417 08422 448
Prognos 202422 700
Diff.-252

Någon gång under det första halvåret publicerade ÖSK en prognos i en kvartalsrapport för det första kvartalet. Det är den enda kvartalsrapporten de publicerat och det var ett tag sedan, men ändå.

Hur som helst. Jämfört med personalkostnaderna enligt denna prognos ligger de fortfarande högre än den extrapolerade personalkostnaden. Men marginalen har krympt till en kvarts miljon.

Om vi däremot antar att personalkostnaderna för augusti representerar det nya normala (Yasin och Andersson plus de tre damspelare som togs in under sommaren) blir bilden en annan. I så fall kommer årets personalkostnader att landa på ca 23,1 mkr. Alltså ca 0,4 mkr högre än prognosen, men fortfarande säkert hanterbart.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl gav innebär inte längre en prognos som missats med en halvmiljon eller så något överhängande hot mot ÖSK:s ekonomi och egna kapital.

Personalkostnader i Superettan augusti 2024

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

Personalkostnader januari – augusti (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltPer MånadDamlagAkademi
Varbergs BoIS849600-614216 9282 116Div 24175 (2*)
Trelleborgs FF847000-139016 3922 049Allsv.4467 (2*)
Helsingborgs IF843000-140715 6631 958Div 16876 (4*)
Örebro SK556165-664514 9661 871Elitettan4766 (2*)
GIF Sundsvall889200-100214 0961 762Saknas6061 (4*)
Östers IF829500-538613 5291 691Saknas5291 (3*)
Degerfors IF876400-019913 3011 663Div 15395 (3*)
Örgryte IS802493-783412 5861 573Div 13141 (1*)
Landskrona BoIS844000-209812 1271 516Div 35302 (3*)
Sandvikens IF885500-135312 0711 509Div 1
IK Brage882600-098910 7281 341Div 14099 (2*)
Gefle IF Fotboll885000-67049 7551 219Div 12625 (1*)
Östersunds FK559084-77779 6111 201Div 23285 (1*)
Utsikten559227-26696 885861Div 23289 (1*)
IK Oddevold858500-15176 356794Saknas
Skövde AIK866600-23194 401629Saknas4951 (2*)

De här jämförelsesiffrorna bör tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin ungdomsverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 


Kommentarer.
De totala personalkostnaderna för augusti månad var 5,9 mkr. Det högsta beloppet hittills. Men ändå inte iögonfallande mycket högre än under tidigare månad, då kostnaderna i allmänhet legat på nivån 5,6 – 5,7 mkr. Juni och augusti är månaderna med de högsta kostnaderna.

Varberg.
Kostnadsbilden i klubben är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de valt att inte anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.

Klubben har bra ekonomiska förutsättningar. Vid utgången av år 2023 redovisade de ett eget kapital på 24 mkr även om förlusten låg strax över 2 mkr. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg.
Klubben har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del även om ambitionerna inte är så höga.

Som en jämförelse och referens kan nämnas, att hos KIF Örebro (som verkar under mycket knappa omständigheter) låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader har hittills legat drygt 300 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gjort. Men i augusti redovisade de arbetsgivaravgifter på 639 tkr (motsvarande lönekostnader på lite drygt 2 mkr). Frågan är nu om augusti månads siffra var uppblåst på grund av engångskostnader i samband med spelarförvärv eller om de kommer att fortsätta på den högre nivån. Förmodligen är förklaringen till augustisiffran både engångskostnader och högre lönekostnader.

Degerfors redovisade ett utgående eget kapital på 9,4 mkr och en förlust på 4,4 mkr för år 2023.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än övriga. En förklaring till detta kan vara att de i stor utsträckning har deltidsarbetande spelare vilka på så sätt drygar ut ersättningen från klubben. För klubbar som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I Ettan finns det få heltidsarbetande spelare (inbillar jag mig). I olika sammanhang har jag fått bekräftat att det förhåller sig på detta sätt i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Förmodligen även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Skövde.
Skövde hade ännu inte skickat in någon arbetsgivaravgiftsdeklaration för augusti. Deras siffror i sammanställningen baseras på perioden januari – juli.

Publikutvecklingen

Efter ÖSK;s senaste hemmamatch mot Sandviken passerades fjolårets publiksiffra. Då kom det sammanlagt 52 588 åskådare på ÖSK:s 15 hemmamatcher. Efter matchen mot Sandviken hade publiksiffran nått 53 393 och det redan efter 12 matcher. En ökning med lite drygt 800 åskådare per match. Imponerande!

Eller kanske inte. Här finns det nog anledning att plocka bort några matcher för att se hur utvecklingen av stampubliken har varit.

En given kandidat för bortrensning är givetvis länsderbyt mot Degerfors. Då var det för första gången på väldigt länge lapp på luckan (alltså utsålt). Supportrarna till det rödvita laget fyllde hela bortaläktaren. En läktare som i vanliga fall ser beklämmande tom ut. Dessutom kom det väldigt många örebroare som nog inte skall anses tillhöra stampubliken.

En annan match som bör plockas bort är den så kallade gratismatcher, där ÖSK:s sponsorer går in och betalar för entrén. Ett arrangemang som nog drar både en hel del extra åskådare samt dessutom en hel del kronor till ÖSK:s inte alltför välfyllda bankkonto.

När vi har korrigerat för dessa matcher återstår 44 136 åskådare på 14 matcher förra året och 33 573 på 10 matcher det här året. Vilket ger att fjolårets stampublik – uppskattad på det här sättet – var 3 153. I år ligger siffran framtagen på samma sätt på 3 357. En ökning med förhållandevis blygsamma 205 åskådare. Nu har ju ÖSK tidvis bjudit på en rätt påver fotbollsunderhållning, så den siffran är kanske inte så dålig ändå.

20232024Diff
Totalt52 58853 393805
Snitt3 5064 449944
Totalt52 58853 393805
Gratis match-8 452-7 508-944
Degerfors-12 312
Stampublik44 13633 573
Matcher1410
Snitt3 1533 357205

ÖSK bjuder hockeysupportrar på gratis fotboll.
En möjlighet att ytterligare bättra på publiksiffrorna innebär kanske lördagens erbjudande från ÖSK till ÖHK:s supportrar. ÖHK spelar nämligen hemmamatch mot Skellefteå med nedsläpp klockan 15:15. Åskådare på den matchen kan sedan ta den korta vägen till Behrn Arenas södra läktare. Där är det gratis entré mot uppvisande av ÖHK:s matchbiljett eller årskort.

Personalkostnader i Superettan juli 2024

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

Januari – juli (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltMånadDamlagAkademi
Varbergs BoIS849600-614214 7662 109Div 24175 (2*)
Trelleborgs FF847000-139014 3552 051Allsv.4467 (2*)
Helsingborgs IF843000-140713 8231 975Div 16876 (4*)
Örebro SK556165-664512 9451 849Elitettan4766 (2*)
GIF Sundsvall889200-100212 3851 769Saknas6061 (4*)
Östers IF829500-538611 8341 691Saknas5291 (3*)
Örgryte IS802493-783410 8941 556Div 13141 (1*)
Degerfors IF876400-019910 6291 518Div 15395 (3*)
Sandvikens IF885500-135310 5321 505Div 1
Landskrona BoIS844000-209810 3161 474Div 35302 (3*)
IK Brage882600-09899 2961 328Div 14099 (2*)
Gefle IF Fotboll885000-67048 4851 212Div 12625 (1*)
Östersunds FK559084-77778 3841 198Div 23285 (1*)
Utsikten559227-26695 977854Div 23289 (1*)
IK Oddevold858500-15175 544792Saknas
Skövde AIK866600-23194 401629Saknas4951 (2*)

De här jämförelsesiffrorna bör tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin akademiverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 


Kommentarer.
Jag hade trott att vi skulle se större avvikelser från det normala i julisiffrorna med tanke på att sommarfönstret var öppet under nästan hela månaden. Men något sådant verkar inte ha inträffat. Kanske bli augustisiffrorna intressantare.

Akademier.
Nytt i den här sammanställningen är att jag även lagt till en kolumn för statusen på de olika klubbarnas akademiverksamheter. Denna är personalintensiv och man kan anta, att klubbar med högre ranking lägger mer av sina resurser på akademin. De två nyuppflyttade klubbarna Sandviken och Oddevold har ingen certifierad akademiverksamhet. Någon slags ungdomsverksamhet har de säkert, men den tar förmodligen inte så stora resurser i anspråk.

Varberg.
Kostnadsbilden i klubben är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.

Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg.

Klubben har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del även om ambitionerna inte är så höga.

Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under mycket knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger nu till och med drygt 300 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten. Deras förhållandevis höga aktivitet med nya spelare som tagits in har heller inte orsakat högre kostnader i juli. Snarare tvärtom.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än de övriga. En förklaring till detta kan vara att de har spelare med deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. För de som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I olika sammanhang har jag fått bekräftat att så förhåller det sig i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Kanske även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Utsikten och Skövde.
I juni månads sammanställning hade jag inte tagit med dessa två klubbar. Utsikten därför att de hade deklarerat 0 kronor i arbetsgivaravgifter och därmed även inga utbetalda löner under två månader i rad.
Skövde å sin sida hade inte skickat in någon arbetsgivaravgiftsdeklaration för juni.

Nu är båda klubbarna ikapp med sina redovisningar så därför är de med i sammanställningen igen.

Ekonomin: Personalkostnader juli 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även få en uppfattning om utvecklingen av de sammanlagda personalkostnaderna.

Nu föreligger siffrorna för juli månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni5421 7272 270107
Juli4221 3451 76746
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total3 0939 85112 945218

Kommentar.
Januari – juli.
Arbetsgivaravgifterna var drygt 100 tkr högre i juni än vad de varit under de tidigare månaden. Men i juli var de tillbaka igen på ”normal” nivå. Både Ahmed Yasin (240715) och Erik Andersson (240725) anslöt till truppen under juli månad. Men dessa två nyförvärv verkar ännu inte ha orsakat någon egentlig utgiftsökning av siffrorna att döma. I augusti kommer de båda att ha fulla månadslöner som dessutom lär vara rätt höga. Då får vi får se vad de betyder (kostnadsmässigt).


Helår 2024 jämfört med 2023.

Extrapolerat5 30316 88822 191
20235 19816 55321 751
Diff.105335440

Låt oss anta, att personalkostnaderna kommer att ligga på den hittillsvarande nivån under det återstående fem månaderna av året. I så fall blir personalkostnaderna drygt 440 tkr högre än vad de var 2023. Acceptabelt och ett tecken på kostnadskontrollen än så länge är god.


Extrapolering jämfört med prognos (maj 2024)

Jämfört med prognos
Extrapolerat5 30316 88822 191
Prognos 202422 700
Diff.-509

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin prognos som lämnades i maj (22 700 tkr) ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger i så fall fortfarande något (509 tkr) under vad som prognostiserades. Det finns alltså med tanke på prognosen en tro/plan att personalkostnaderna kommer att öka . Vilket de också lär göra med Yasin och Andersson i truppen.

Dessutom har ÖSK aviserat att man avser att äntligen ska anställa en sportchef. Men detta lär inte bli avgjort innan man vet att fortsatt spel i Superettan är säkrat. Alltså sent i höst.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl gav innebär dessutom inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.

Personalkostnader i Superettan (juni)

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

Januari – juni (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltMånadDamlag
Varbergs BoIS849600-614212 9222 154Div 2
Trelleborgs FF847000-139012 5462 091Allsvenskan
Helsingborgs IF843000-140711 7181 953Div 1
Örebro SK556165-664511 1781 863Elitettan
GIF Sundsvall889200-100210 4241 737Saknas
Östers IF829500-538610 1561 693Saknas
Degerfors IF876400-01999 1971 533Div 1
Örgryte IS802493-78349 0801 513Div 1
Sandvikens IF885500-13539 0081 501Div 1
Landskrona BoIS844000-20988 9241 487Div 3
IK Brage882600-09897 8081 301Div 1
Gefle IF Fotboll885000-67047 2531 209Div 1
Östersunds FK559084-77777 1591 193Div 2
IK Oddevold858500-15174 766794Saknas
Skövde AIK866600-23192 959493
Utsikten559227-26693 325554

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin akademiverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 

Kommentarer.
Kostnadsbilden i Varberg är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.
Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar. Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger till och med ca 200 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än de övriga. En förklaring till detta kan vara att de har spelare med deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. För de som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I olika sammanhang har jag fått bekräftat att så förhåller det sig i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Kanske även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Utsikten och Skövde.
Utsikten har deklarerat 0 kronor i lönekostnader två månader i rad nu. De betalar nu tydligen sina löner på något annat sätt. Dock inte via idrottsföreningen. Även där är arbetsgivaravgifterna låga. De var bara 25 tkr i juni.

Skatteverket rapporterar att uppgift saknas för Skövde. Kanske skickar de in sin deklaration på papper och detta har inte hunnit registreras än. Förra månaden saknades till att börja med uppgifterna för Varberg. Deras siffror blev tillgängliga först några dagar senare.

Damlag.
Jag har lagt till hur det ser ut för de olika klubbarna på damsidan. Har man ett lag i damallsvenskan som Trelleborg har så kostar det nog en hel del för spelare och den sportsliga organisationen. För ÖSK med ett lag i Elitettan tillkommer säkert en hel del utgifter även om de inte ligger på samma nivå som för Trelleborg. För klubbar i Div 1 och lägre ner så har nog spelarena i de flesta fall amatörstatus och ersättningarna till dem och tränarstab är därför inte så höga.

Ekonomin: Arbetsgivaravgifter juni 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för juni månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni5421 7272 270107
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total2 6718 50711 178172
Jämfört med 2023
Extrapolerat5 34217 01422 356
20235 19816 55321 751
Diff.145461605
Jämfört med prognos
Extrapolerat5 34217 01422 356
Prognos 202422 700
Diff.– 344

Kommentar.
Januari – juni.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även löneutbetalningarna under juni månad var plötsligt betydligt högre än vad de varit tidigare under 2024. Månadens arbetsgivaravgifter var mer än 100 tkr högre än vad de varit tidigare. Detta innebär att den utbetalade lönen blev 371 tkr högre under månaden än vad den genomsnittligt varit under de tidigare fem månaderna.

Jag kan inte härleda de högre lönerna till något specifikt som hänt under juni. Sommarfönstret var ännu inte öppnat, vilket gör att den högre kostnaden knappast kan ha något samband med förändringar i spelartruppen. Jag har dock noterat att även förra året var arbetsgivaravgifterna under just juni högre (519), så det kanske är något strukturellt som har att göra med hur ÖSK hanterar sina löneutbetalningar.

Helår 2024 jämfört med 2023.
OM vi antar att personalkostnaderna sammanlagt kommer att bli desamma under det andra halvåret som de var under det första blir helårssiffran för 2024 drygt 600 tkr högre än vad den var 2023.

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin senaste prognos (22 700 tkr), ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger då fortfarande något (344 tkr) under de prognostiserade. Men då har någon hänsyn ännu inte tagits till vad rekryteringen av Ahmed Yasin och Erik Andersson kommer att innebära.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl ger innebär dock inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.

Ekonomin: Larsen om Dahl-pengarna

Efter det att Samuel Dahls övergång till Roma nu har blivit officiellt bekräftad så flyttas intresset för ÖSK:s del över på de pengar som kommer att tillfalla Sportklubben.

I fokus ligger väl i första hand frågan om någon avräkning skall ske avseende de avtal som ÖSK ingick med de externa personer som hjälpte till med att finansiera övergångarna år 2021 (Hamad, Moro m.fl.).

Enligt not 16 till årsredovisningen avseende år 2023 fanns det vid årsskiftet ett utestående belopp på 4.500 tkr. Delar av detta belopp kan komma att regleras genom att en del av årets positiva transfernetto återbetalas.

Till NA säger Lars Larsen (om han är korrekt och ordagrant citerad), att han anser att hela beloppet skall tillfalla ÖSK.

Detta låter ju vid en första anblick positivt, men jag vill nog hänga upp mig på att detta är vad ÖSK:s ordförande anser om saken. Säker på saken är han knappast för då hade han sagt att pengarna är ÖSK:s. Det är rimligt för att inte säga troligt att de som hjälpte ÖSK med finansieringen av spelarförvärven kan anse något helt annat. Kärnfrågan – om jag tillåter mig att gissa – är nog hur man skall se på de pengar som kommer in via en vidareförsäljning. Skall en sådan inkomst anses vara en del av ett års transfernetto eller ej?

Larsen anser tydligen inte det, men finansiärerna kan mycket väl vara av en annan åsikt i saken. För ÖSKs del är saken nog extra känslig eftersom det här handlar om en presumtiv skuld till personer som engagerat sig för klubbens bästa. Personer med vilka det förmodligen ligger i klubbens intresse att ha en god relation till. Deras (och andra externa finansiärers) pengar kan och kommer förmodligen att behövas även i framtiden. Om inte annat för att delta i de nyemissioner som säkert kommer förr eller senare. Därför kan ÖSK inte kosta på sig att vara alltför tuffa i eventuella förhandlingar om vilka intäkter som skall anses ingå i transfernettot.

Det finns en sak som skulle behöva ha en utförligare kommentar från ÖSKs sida. År 2022 tillfördes ÖSK Elitfotboll ett så kallat villkorat aktieägartillskott på 1,5 mkr. Varifrån detta kom och varför kommenteras inte närmare. Klart är bara att någon (eller några) skjutit till detta belopp till ÖSK i form av kapital, som dock kan komma att återbetalas om och när vissa villkor uppfylls.

Det finns en möjlighet, att dessa pengar kommer från den återbetalning som ÖSK hade att göra mot sin ansvarsförbindelse år 2022. ÖSK har i så fall belastat sin resultaträkning med 1,5 mkr men samtidigt kunnat öka det egna kapitalet med samma belopp. Detta har i så fall inneburit att det egna kapitalet inte urholkats eller likviditeten försämras på grund av återbetalningen. Ur investerarens synpunkt innebär det att dennes fordran på ÖSK lever vidare om än i en ny skepnad. Återbetalning kommer i så fall att ske då ÖSKs ekonomi/resultat tillåter det.

Men detta är enbart mina egna spekulationer. De siffror som ÖSK anger för ansvarsförbindelsens storlek vid årsskiftena 2022 resp. 2023 stämmer inte riktigt överens med beloppet 1,5 mkr. Men det kan ju ha funnits andra transaktioner också som inte behandlats på samma sätt.

NA: Larsen om Dahl-pengarna: ”Anser jag tillhör ÖSK”

Ekonomin: Ansvarsförbindelse ger frågetecken

Samuel Dahls övergång från Djurgården till AS Roma verkar av allt att döma vara klar även om detta ännu inte bekräftats av de berörda klubbarna. Övergångsersättningen ryktas ligga någonstans mellan 45 och 50 mkr. En summa som är av stor betydelse för ÖSK med tanke på den vidareförsäljningsklausul som ska ha varit en del av avtalet med Djurgården vid vänsterbackens övergång från ÖSK.

Enligt återkommande uppgifter (NA m.fl.) ska vidareförsäljningsprocentsatsen (jag kunde inte motstå frestelsen) ligga på 15 %, vilket innebär att övergången kommer att innebära intäkter för ÖSKs del i storleksordningen 7 mkr. En stor summa pengar i föreningens ekonomiskt ansträngda läge.

Det är dock inte säkert eller ens troligt att hela den summan kommer att tillfalla ÖSK. I samband med ansträngningarna att säkra ÖSKs fortsatta allsvenska spel år 2021 sköt externa finansiärer till avsevärda belopp i form av villkorade lån för att möjliggöra värvningen av ett antal spelare som man hoppades skulle kunna hjälpa till att hålla kvar ÖSK i den högsta serien. Räddningsaktionen misslyckades men de potentiella skulderna finns givetvis kvar.


I sin senaste årsredovisning skriver ÖSK i not 16:
Bolaget har under 2022 erhållit investeringar med avtalade villkor om återbetalning. Återbetalning kan komma att ske årligen genom del av framtida års positiva transfernetto. Till den del återbetalningen ej behövt göras, enligt gällande avtalsvillkor, tom räkenskapsåret 2025 upphör bolagets återbetalningsskyldighet för resterande del. Ansvarsförbindelsen för eventuella återbetalningar uppgår per 2023-12-31 till 4 500 tkr.


Anm. Jag undrar om det inte står fel i årsredovisningen. Det var år 2021 och inte 2022 som stödinsatsen gjordes.

Hur ansvarsförbindelsen kommer att påverka fördelningen av ÖSKs andel av övergångsersättningen är oklart. Detta regleras av villkoren i de avtal som ÖSKs träffande med de som sköt till pengar. Jag har för mig att det var flera personer som bidrog till att finansiera investeringarna, samt att villkoren mycket väl kan skilja sig från person till person.

År 2022 uppgick spelarförsäljningarna till 4.386 tkr (Samuel Dahl och Noel Milleskog). Då minskade ansvarsförbindelsen endast med 562 tkr från 5.062 tkr till 4.500 tkr.

Av formuleringen i not 16 att döma verkar det vara så att det bara är en del av ett eventuellt transferöverskott som behöver användas för återbetalning ett givet år. Men hur stor den delen är och hur den beräknas finns det inga uppgifter om.

Av allt att döma har NA uppmärksammat frågetecknen kring fördelningen av vidareförsäljningsintäkterna och kan förhoppningsvis bidra till att sprida klarhet i frågan. Vilket i sin tur är beroende av om ÖSK (och finansiärerna?) är villiga att kommentera upplägg och villkor.

Personalkostnader i Superettan (maj)

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket. Det finns en del överraskningar (i siffrorna), tycker jag.

Januari – majPersonalkostnader (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltPer månad
Varbergs BoIS849600-614210 9602 192
Trelleborgs FF847000-139010 7042 141
Helsingborgs IF843000-14079 6651 933
Örebro SK556165-66458 9081 782
GIF Sundsvall889200-10028 6781 736
Östers IF829500-53868 4521 690
Degerfors IF876400-01997 6161 523
Örgryte IS802493-78347 5451 509
Sandvikens IF885500-13537 3291 466
Landskrona BoIS844000-20987 1931 439
IK Brage882600-09896 4621 292
Östersunds FK559084-77775 9561 191
Gefle IF Fotboll885000-67045 9091 182
IK Oddevold858500-15173 915783
Skövde AIK866600-23192 959592

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs inte bara äpplen med päron utan även med apelsiner, bananer, mm. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt en hel del. Vissa har kanske akademiverksamheten avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. Och så vidare.

Kommentarer.
Varberg är något av ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen borde vara att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.
Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del. Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7,1 mkr förra året. Så Trelleborg är väl ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger ca 200 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten.

Oddevold och Skövde.
Båda klubbarna har mycket låga personalkostnader jämfört med de flesta andra klubbar i Superettan. En förklaring till detta kan vara att de har spelare som har deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. Från Skövdes håll har man sagt att det förhåller sig på det sättet. Beträffande Oddevold som kom från Ettan inför den här säsongen är det säkert på samma sätt. Förra året lär klubben haft få om ens någon heltidsanställd spelare och de flesta har väl fortsatt med samma eller liknande upplägg.

Utsikten.
Jag har tagit bort Utsikten ur sammanställningen. Detta beror på att de rapporterade 0 kronor i löner för maj månad. Det verkar ha haft ett likviditetsproblem. Men det är ju möjligt att de sedan betalade de försenade lönerna i början av juni. Dessutom är det så att flera (de flesta?) av deras spelare arbetar halvtid på ett ”riktigt” jobb.

Kronofogden.
Jag kollade med kronofogden idag hur det är med Utsiktens status hos dem. Men det verkar inte vara något större problem. De hade haft tre ärenden, vilka alla var återkallade.

När jag ändå hade fogden på tråden passade jag på att kolla hur det såg ut för Östersund. Jodå, de har haft massvis med ärenden som berör den jämtländska klubben, men uppenbarligen inget som var kritiskt för tillfället. Allt löst på ett eller annat sätt, med andra ord.