Igår blev de deklarerade arbetsgivaravgifterna för februari månad offentliga. Siffror som det är svårt att dra några alltför långtgående slutsatser av (om ens några alls). Vissa lag började med en hög siffra i januari för att sedan rapportera en lägre i februari. Andra gjorde tvärtom (jag tittar på dig Trelleborg). Medan ytterligare en del hade i princip oförändrat löneläge från januari till februari. Svårt alltså att bli nämnvärt klokare baserat på detta. Mer än möjligen att Östersund verkar att bädda för ett nytt krisår. Men det är väl å andra sidan det normala i den klubben.

Vad ska man säga? Kanske Tja.

Men jag kan ändå inte undvika att kommentera Östersunds siffror. Takten efter de två första månaderna indikerar en personalkostnad (löner plus arbetsgivaravgifter) på lite drygt 12, 5 mkr för helåret. Förra året, som slutade med en förlust på 10,5 mkr, uppgick deras personalkostnader till 16,3 mkr. Även om det egna kapitalet tillfälligt (?) nollställts kommer det här året att bli en enda lång kostnadsmässig uppförsbacke. Om en fotbollsklubb måste spara finns det i princip bara ett område som ger någon utväxling. Nämligen personalkostnaderna.

Nu är deklarerade arbetsavgifter för januari 2025 tillgängliga. För lagen i Superettan ser det ut på ovanstående sätt. Jag har redovisat den deklarerade siffran för januari 2025, vad motsvarande siffra var 2024 samt vad klubbarnas årsgenomsnitt var under helåret 2024.

Nu är nog just januari inte någon representativ månad för hur personalkostnaderna kommer att utvecklas under det kommande året. Det sker oftast stora personalmässiga förändringar i samband med årsskiftet Spelare och personal lämnar eller ansluter etc. Vissa klubbar har förmodligen inte kompletta trupper än osv.

För de klubbar som inte spelade i Superettan förra året har jag inte några siffror för helåret.

Högst arbetsgivaravgifter redovisas av Kalmar FF med 1 151 tkr. Det är väldigt högt för en klubb på den här nivå, Jag antar att det har att göra med deras minskning av antalet anställda. Jämförelsevis kan jag nämna att för perioden september – november låg Kalmars arbetsgivaravgifter i storleksordningen lite drygt 800 tkr. I december drog siffran sedan iväg till 1 610 tkr.

Trelleborgs FF har bara redovisat 191 tkr för januari. Deras årssnitt var 484 tkr. Januarisiffran innebär mer än en halvering av arbetsgivaravgifterna (och indirekt även av de totala personalkostnaderna). Deras damlag lämnade förvisso damallsvenskan men det kan väl inte gärna vara hela förklaringen till den låga siffran.

Varbergs BoIS verkar ha stora problem med att anpassa sin kostnadskostym. Förra året var det första efter nedflyttningen från Allsvenskan. Då låg personalkostnaderna högt eftersom de nog satsade på att kunna gå upp direkt.

Örebro SK ligger också högt, tycker jag. Men där har det skett en hel del personförändringar vilka kanske ”spökar”.

Västerås SK verkar redan ha fått ner sina kostnader på en för dem vettig nivå.

GIF Sundsvalls siffror ser höga ut med tanke på att de lär genomföra ett omfattande sparpaket.

Helsingborg förvånansvärt låga.

Falkenberg verkar komma in på en vettig nivå. De snittade på 225 tkr under fjolårets fem sista månader i Ettan.

Brage, som man väl får klassa som ett etablerat lag i serien, ligger förvånansvärt lågt och betydligt under fjolårssnittet.

Umeå ligger väldigt lågt även om de höjt sina kostnader med närmare 40-50 procent. Under augusti – december förra året låg redovisade arbetsgivaravgifter på siffror i storleksordningen 90 – 100 tkr.

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som redovisats av lagen i Superettan för 2024. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

Kolumn 1: Arbetsgivaravgifter december 2024.
Kolumn 2: Personalkostnader 2024 månadssnitt.
Kolumn 3: Arbetsgivaravgifter hela året.
Kolumn 4: Implicita personalkostnader 2024.

Kommentar: Pengar är inte allt (tydligen).
En på flera sätt intressant (tycker jag) sammanfattning av personalkostnaderna för de 16 klubbar som deltog i Superettan 2024. Av de sju klubbarna med de högsta personalkostnaderna (20-miljonersklubbarna) var det tre som var med i slutstriden om de allsvenska platserna. Medan tre av de sju fick koncentrera sig på att hålla sig kvar i den näst högsta serien trots de förhållandevis stora personalmässiga resurserna som stod till deras förfogande. De två klubbar som tog steget upp till Allsvenskan var dessutom de två av de sju som hade de lägsta personalkostnaderna.

I skiktet under dem (18-miljonersklubbarna) finns tre klubbar som har all anledning att vara nöjda med sin säsong och prestation. Även om året fick något av en besk eftersmak för Landskrona, som ju länge såg ut att ha en allsvensk plats inom gripbart avstånd. Men med lite distans kan man konstatera att BoIS gjorde en riktigt bra säsong med tanke på de resurs de hade till sitt förfogande.

Ensamma i ”mitten” återfinns Brage med en relativt låg personalbudget och en anonym placering i den slutliga tabellen.

För de fem klubbarna i det kostnadsmässiga bottenskiktet var det bara Utsikten som (som vanligt) överträffade alla placeringsmässiga förväntningar. De övriga fyra klubbarna vara alla indragna i slutstriden. Två åkte ur, en klarade sig kvar efter kval medan oförklarliga makter på något sätt lyckades hålla Oddevold borta från årets sista strid.

Nya lag 2025.

För de nya lag som ansluter över- och underifrån 2025 saknar jag uppgifter för helåret. Jag redovisar därför bara decembersiffran och de sista fyra månadernas snitt. Här kan man konstatera att Kalmar FF tydligen rensat en hel del i sin organisation inför nedstigningen. Arbetsgivaravgiften i december var ungefär dubbelt så hög som den varit under de tre tidigare månaderna. Det luktar väl avgångsvederlag om de siffrorna. Medan en blick i den andra ändan ger intrycket av att i Umeå har man inte riktigt fattat att det nu är hög tid att förstärka lag och organisation för att undvika att sejouren i Superettan bara blir ettårig.