Eyravallen Tänkt, tyckt och skrivet om ÖSK fotboll

Års- och föreningsmöten 2026

Igår (som var en torsdag) avslutade ÖSK 2025 års verksamheter genom årsmöten för förening och aktiebolag. NA rapporterade löpande från mötena och ÖSK har presenterat en referat av de viktigaste händelserna.

Efter fjolårets sista-minuters-räddning av kontraktet och det redan avhållna extra föreningsmötet fanns det väl inte så mycket att orda om. Det är ju sällan som dessa möten slirar iväg i en oplanerad riktning. De nya styrelsemedlemmarna valdes redan vid den extra föreningsstämman – om än med vissa tveksamheter beträffande vissa av mandatperioderna. Men eftersom samtliga styrelsemedlemmar fortsätter så skedde inga förändringar i styrelsens sammansättning.

Nyval blev det i stället av hela valberedningen. Medlemmarna i den hittillsvarande hade alla valt att avsäga sig en fortsättning. Istället valdes en helt ny valberedning med följande sammansättning: Thomas Strand (sammankallande), Patrik Milleskog, Anders Thunberg och Jakob Strömberg. Jag noterar dock att i den avgående valberedningen ingick Tomas Strand (utan något h i förnamnet). Det är troligt/möjligt att det är samma person som nu tagit över om sammankallande. Bra i så fall med en viss kontinuitet i valberedning.

Dessutom ska valberedningen – på förslag av Rose-Marie Frebran – utökas med en kvinnlig ledamot. Styrelsen fick i uppdrag att utse denna person. Ett upplägg som jag väl inte är helt nöjd över. Valberedningen bör ju vara fristående från den styrelse den ska välja och det hade varit bättre att låta de valda valberedarna själva ta in den femte medlemmen.

Den ekonomiska ramarna för verksamhetsåret 2026 presenterades. Av den begränsade informationen kring ekonomin nämns av NA att man (dvs. ÖSK Elitfotboll) budgeterar för ett underskott på knappt under 3 mkr (intäkter 41 481 tkr och kostnader 44 808 tkr). Det är ett resultat som balansräkningen klarar av, men skulle det gå så illa så blir det svårt att köra vidare med nuvarande nivåer på verksamheterna. ÖSK Elitfotbolls egna kapital uppgick endast till 6 705 tkr vid det senaste årsskiftet. I budgeten har inga intäkter från eventuella spelarförsäljningar tagits upp.

Den enda motion som inkommit avsåg byte av inmarschlåt. Motionen bifölls med förbehållet att rättighetsfrågorna måste undersökas. Den inlämnade motionen tycks i fösta hand anse att den nuvarande låten är olämplig. Motionären föreslår att i stället låten Örebro framförd av Johannes Räihä och Lukacs Norbert ska användas. Låten är ursprungligen skriven av Tomas Hagenfors.

Motionen godkändes och om jag läser och förstår motionen ordagrant kan inte detta val ändras annat än genom ett nytt beslut på en föreningsstämma. (Rätt märkligt faktiskt).

Motion till årsmötet i ÖSK fotboll med styrelsens yttrande

ÖSK: Sammanfattning av årsstämmorna 2026
Därför budgeterar ÖSK tre miljoner minus
NA: Så var ÖSK:s årsmöte
NA: Därför budgeterar ÖSK tre miljoner minus
NA: Daniel Gustafsson om sin motion

Ekonomin: En vinst till för ÖSK

År 2025 var onekligen ett tungt år för Örebro SK. Herrarnas elitlag klarade sig med yttersta nöd kvar i Superettan trots att ha hamnat i en till synes omöjlig position långt under nedflyttningsstrecket. Till slut lyckades dock laget efter några avslutande gastkramande matcher säkra fortsatt spel i Superettan. Detta efter att laget tänjt på kampen mot en degradering så långt som överhuvud var möjligt.

Idag kunde sedan ÖSK boka in ytterligare en vinst hänförlig till året 2025. När ÖSK Elitfotboll det ekonomiska resultatet av årets ansträngningar visar det sig att klubben trots allt kunnat avsluta året med en vinst – om än en ytterst liten sådan. Årets resultat efter dispositioner och skatter blev bara 9 tusen kronor. Men med tanke på förutsättningarna kan man väl inte tycka annat än att det var ett väldigt bra resultat. Jag var rädd för att vi skulle se en förlust med några miljoner kronor och därmed även ett urholkande av det inte speciellt stora egna kapitalet. Men det gick alltså betydligt bättre än så.

ÖSK Elitfotbolls resultatutveckling 2023 – 2025.

ResultatResultatResultat
INTÄKTER202320242025
Matchintäkter3 3614 2945 507
Marknadsintäkter18 20822 20525 026
SEF- och EFD-medel10 23210 3868 661
Spelarförsäljningar4 3866 5076 998
Övriga intäkter9224 4313 850
Summa intäkter37 10947 82350 042
KOSTNADER
Matchevenemanget1 986-3 949-4 535
Marknadskostnader4 232-4 676-5 486
Personalkostnader21 399-24 977-27 303
Övriga externa kostnader12 098-11 637-12 342
Avskrivningar235-234-190
Finansiella poster33-25-162
Summa kostnader39 983-45 498-50 018
Resultat före disp. och skatt-2 8742 32524
Resultat efter disp. och skatt-2 9022 4779
Eget kapital4 2196 6966 705

Klubbens kostnader ökade med 4,5 mkr. Detta kunde pareras genom ökade marknads- och matchintäkter. Marknadsintäkterna fortsatte att öka – den här gången med 2,8 mkr till 25,0 mkr. Det är en väldigt hög siffra jämfört med vad de flesta lagen i Superettan och även (tror jag) en del i Allsvenskan klarar av. Matchintäkterna ökade med 1,2 mkr – kvalmatchen mot HTFF inför en i det närmaste fullsatt arena bör ha bidragit en hel del till det. Positivt var även intäkterna från spelarförsäljningar som faktiskt ökade något till 7,0 mkr. En negativ faktor var att bidragen från SEF och EFD var 1,7 mkr lägre än vad de var år 2024.

ÖSK Elitfotboll AB: Årsredovisning 2025.
NA: Nollresultat – två miljoner bättre än budget

ÖSK:s VD Jonas Lindegren har sagt upp sig

Anm. Här är Bloggen lite sen på bollen. Men artikeln behövs ändå, främst för historiken kring vad som hänt i klubben.

Helt utan förvarning meddelade ÖSK Elitfotbolls VD Jonas Lindegren för drygt en vecka sedan att han lämnar sitt uppdrag. Beskedet kom överraskande, men kanske inte helt oförklarligt. VD-rollen i en klubb som under de senaste åren kämpat i Superettans motvind är knappast ett lätt uppdrag.

Även om Lindegren inte haft det sportsliga ansvaret, är det självklart att resultaten på planen påverkar vardagen för en klubbchef. Att förhandla med sponsorer och samarbetspartners blir betydligt mer utmanande när föreningen inte levererar sportsliga framgångar. Och med det ständigt hängande hotet om nedflyttning till division 1 blir förutsättningarna ännu tuffare – inte minst ekonomiskt.

Lindegren själv säger att han funderade under sommaren och att beslutet konkretiserades efter ett uppstartsmöte med klubbens sportchef Lars Larsen inför hösten. Om uppsägningen helt var hans eget initiativ eller om klubben också såg behov av ett skifte är svårt att veta. Men det går inte att bortse från att ett byte på posten kan ligga i båda parters intresse: ÖSK behöver kanske en mindre kostsam lösning, medan Lindegren själv sannolikt inte vill fortsätta ytterligare en säsong i en ständig uppförsbacke.

Samtidigt bör man konstatera att hans tid i ÖSK inte varit misslyckad på alla plan. Tvärtom har klubben under hans ledning lyckats öka marknadsintäkterna med 30 procent jämfört med sista året i Allsvenskan – trots svaga sportsliga resultat. Det egna kapitalet har dessutom hållits stabilt, vilket i sig är en prestation i tider av krympande intäkter.

I pressmeddelandet valde ÖSK att lyfta fram även satsningen på akademin och på damlagets framgångar under hans år som VD. Kanske inte hans personligt största avtryck, men något han varit ansvarig för under en period där några saker ändå gått i rätt riktning – även om herrlagets resultat har överskuggat det mesta.

De här åren kommer främst att minnas för de svaga sportsliga resultaten, men Lindegren ska också ha kredd för att han lyckades skapa de nödvändiga ekonomiska resurserna och hålla det egna kapitalet intakt under tre år av sportsliga motgångar..

ÖSK: Jonas Lindegren lämnar som VD/Klubbchef
ÖSK/Lindegren: Jonas Lindegren säger upp sig i sin roll som VD/Klubbchef i ÖSK Fotboll
NA: Beskedet: ÖSK:s klubbchef säger upp sig
NA: Därför säger ÖSK-vd:n upp sig
NA: Avhoppet: ”Hoppas ha en ersättare om en vecka”

Personalkostnader i Superettan jan. – sept. 2024

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.


Personalkostnader januari – september (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltMånadDamlagAkademi
Trelleborgs FF847000-139030 6353 404Allsv.4467 (2*)
Varbergs BoIS849600-614230 4663 385Div 24175 (2*)
Helsingborgs IF843000-140729 4733 275Div 16876 (4*)
Örebro SK556165-664528 5903 177Elitettan4766 (2*)
GIF Sundsvall889200-100226 8992 989Saknas6061 (4*)
Östers IF829500-538625 2802 809Saknas5291 (3*)
Degerfors IF876400-019925 0922 788Div 15395 (3*)
Örgryte IS802493-783424 0022 667Div 13141 (1*)
Landskrona BoIS844000-209823 3732 597Div 35302 (3*)
Sandvikens IF885500-135323 0282 559Div 1
IK Brage882600-098920 3792 264Div 14099 (2*)
Gefle IF Fotboll885000-670418 9472 105Div 12625 (1*)
Östersunds FK559084-777718 2282 025Div 23285 (1*)
Utsikten559227-266913 0861 454Div 23289 (1*)
IK Oddevold858500-151712 0261 336Saknas
Skövde AIK866600-23198 8541 107Saknas4951 (2*)

Kommentarer.
De här jämförelsesiffrorna bör tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin ungdomsverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 

Varberg.
Klubben har nu lämnat över ”förstaplatsen” till Trelleborg. Jag fick ett tips om att de höga kostnaderna för Varbergs del beror på att de måste reducera sin spelartrupp kraftigt efter nedflyttningen från Allsvenskan. Det kan nog stämma. Arbetsgivaravgifterna var väldigt höga i januari månad för att sedan sjunka tillbaka till mer normala nivåer.

Trelleborg.
TFF har tagit över positionen som den klubb som har högst personalkostnader i Superettan. Men Trelleborg har, som jag redan tidigare påpekat, ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del även om ambitionerna inte varit högre än att ta några poäng.

Dubbelarbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än övriga. En förklaring till detta kan vara att de i stor utsträckning har deltidsarbetande spelare vilka på så sätt drygar ut ersättningen från klubben. För klubbar som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I Ettan finns det få heltidsarbetande spelare (inbillar jag mig). I olika sammanhang har jag fått bekräftat att det förhåller sig på detta sätt i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Förmodligen även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Skövde.
Skövde är sena igen och hat ännu inte skickat in någon arbetsgivaravgiftsdeklaration för september. Deras siffror i sammanställningen baseras på perioden januari – augusti.


Kostnaderna under spelåret.
Jag har gjort en alternativ sammanställning som visar personalkostnaderna under spelåret – alltså från och med april till och med september (som är den sista månaden jag har uppgifter om). Då får man kanske en bättre uppfattning om vad som krävts för att hålla igång verksamheten. Vad som saknas här är alla övergångskostnader i samband med spelarförvärv under vinterfönstret samt kostnaden för spelarköp under sommarfönstret.

I de fall som en klubb dragit på sig en högre personalkostnadsnivå under sommarfönstret har detta än så länge inte slagit igenom fullt ut..

Genomsnittliga personalkostnader april – september (tkr)
ArbetsgivaravgiftLönTotal
Trelleborgs FF4901 5612 051
Helsingborgs IF4711 5011 972
Örebro SK4631 4741 937
Varbergs BoIS4611 4671 928
GIF Sundsvall4301 3681 798
Degerfors IF4081 2991 707
Östers IF4021 2791 681
Örgryte IS3931 2501 643
Landskrona BoIS:3821 2171 599
Sandvikens IF3761 1981 574
IK Brage3301 0511 381
Gefle IF Fotboll3109871 297
Östersunds FK2969431 239
Utsikten BK213677890
IK Oddevold195620814
Skövde AIK180572752

När man ser dessa siffror verkar det som om det omtalade sambandet mellan personalkostnader och tabellplacering har svårt att etablera sig i Superettan. Även andra faktorer har helt klart påverkat de sportsliga resultaten.

2024-10-02

Ekonomin: Personalkostnaderna augusti 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om de beslutade arbetsgivaravgifterna för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen. Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även få en uppfattning om utvecklingen av de sammanlagda personalkostnaderna.

Nu föreligger siffrorna för augusti månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni5421 7272 270107
Juli4221 3451 76746
Aug4831 5382 021238
Sept
Okt
Nov
Dec
Total3 57611 38914 965457

Kommentar.
Januari – augusti.
Augusti var en månad med de näst högsta personalkostnader under året. Bara junis kostnader var högre. Jämfört med vad som skulle kunna kallas för den normala nivån under månaderna januari – maj + juli låg augustikostnaden 62 tkr högre än vad den genomsnittligt gjorde under jämförelsemånaderna. De 62 tkr innebär att lönekostnaderna var nästan 200 tkr högre än vad de varit under jämförelseperioden. Augusti lär ha varit den första månaden då Ahmed Yasins och Erik Anderssons lön belastade resultatet fullt ut. Är detta plus de ersättningen till de tre sommarförvärvade damspelarna förklaringen till de högre lönekostnaderna eller finns det dessutom något annat som förklarar ökningen?


Helår 2024 jämfört med 2023.

Extrapolerat5 36417 08422 448
20235 19816 55321 751
Diff.167531698

Låt oss anta, att personalkostnaderna kommer att ligga på den hittillsvarande genomsnittliga nivån under det återstående fyra månaderna av året. I så fall kommer den slutliga personalkostnaden att bli drygt 700 tkr högre än vad den var 2023.


Extrapoleringen jämfört med prognos (maj 2024).

Extrapolerat5 36417 08422 448
Prognos 202422 700
Diff.-252

Någon gång under det första halvåret publicerade ÖSK en prognos i en kvartalsrapport för det första kvartalet. Det är den enda kvartalsrapporten de publicerat och det var ett tag sedan, men ändå.

Hur som helst. Jämfört med personalkostnaderna enligt denna prognos ligger de fortfarande högre än den extrapolerade personalkostnaden. Men marginalen har krympt till en kvarts miljon.

Om vi däremot antar att personalkostnaderna för augusti representerar det nya normala (Yasin och Andersson plus de tre damspelare som togs in under sommaren) blir bilden en annan. I så fall kommer årets personalkostnader att landa på ca 23,1 mkr. Alltså ca 0,4 mkr högre än prognosen, men fortfarande säkert hanterbart.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl gav innebär inte längre en prognos som missats med en halvmiljon eller så något överhängande hot mot ÖSK:s ekonomi och egna kapital.

Personalkostnader i Superettan augusti 2024

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

Personalkostnader januari – augusti (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltPer MånadDamlagAkademi
Varbergs BoIS849600-614216 9282 116Div 24175 (2*)
Trelleborgs FF847000-139016 3922 049Allsv.4467 (2*)
Helsingborgs IF843000-140715 6631 958Div 16876 (4*)
Örebro SK556165-664514 9661 871Elitettan4766 (2*)
GIF Sundsvall889200-100214 0961 762Saknas6061 (4*)
Östers IF829500-538613 5291 691Saknas5291 (3*)
Degerfors IF876400-019913 3011 663Div 15395 (3*)
Örgryte IS802493-783412 5861 573Div 13141 (1*)
Landskrona BoIS844000-209812 1271 516Div 35302 (3*)
Sandvikens IF885500-135312 0711 509Div 1
IK Brage882600-098910 7281 341Div 14099 (2*)
Gefle IF Fotboll885000-67049 7551 219Div 12625 (1*)
Östersunds FK559084-77779 6111 201Div 23285 (1*)
Utsikten559227-26696 885861Div 23289 (1*)
IK Oddevold858500-15176 356794Saknas
Skövde AIK866600-23194 401629Saknas4951 (2*)

De här jämförelsesiffrorna bör tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin ungdomsverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 


Kommentarer.
De totala personalkostnaderna för augusti månad var 5,9 mkr. Det högsta beloppet hittills. Men ändå inte iögonfallande mycket högre än under tidigare månad, då kostnaderna i allmänhet legat på nivån 5,6 – 5,7 mkr. Juni och augusti är månaderna med de högsta kostnaderna.

Varberg.
Kostnadsbilden i klubben är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de valt att inte anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.

Klubben har bra ekonomiska förutsättningar. Vid utgången av år 2023 redovisade de ett eget kapital på 24 mkr även om förlusten låg strax över 2 mkr. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg.
Klubben har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del även om ambitionerna inte är så höga.

Som en jämförelse och referens kan nämnas, att hos KIF Örebro (som verkar under mycket knappa omständigheter) låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader har hittills legat drygt 300 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gjort. Men i augusti redovisade de arbetsgivaravgifter på 639 tkr (motsvarande lönekostnader på lite drygt 2 mkr). Frågan är nu om augusti månads siffra var uppblåst på grund av engångskostnader i samband med spelarförvärv eller om de kommer att fortsätta på den högre nivån. Förmodligen är förklaringen till augustisiffran både engångskostnader och högre lönekostnader.

Degerfors redovisade ett utgående eget kapital på 9,4 mkr och en förlust på 4,4 mkr för år 2023.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än övriga. En förklaring till detta kan vara att de i stor utsträckning har deltidsarbetande spelare vilka på så sätt drygar ut ersättningen från klubben. För klubbar som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I Ettan finns det få heltidsarbetande spelare (inbillar jag mig). I olika sammanhang har jag fått bekräftat att det förhåller sig på detta sätt i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Förmodligen även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Skövde.
Skövde hade ännu inte skickat in någon arbetsgivaravgiftsdeklaration för augusti. Deras siffror i sammanställningen baseras på perioden januari – juli.

Personalkostnader i Superettan juli 2024

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

Januari – juli (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltMånadDamlagAkademi
Varbergs BoIS849600-614214 7662 109Div 24175 (2*)
Trelleborgs FF847000-139014 3552 051Allsv.4467 (2*)
Helsingborgs IF843000-140713 8231 975Div 16876 (4*)
Örebro SK556165-664512 9451 849Elitettan4766 (2*)
GIF Sundsvall889200-100212 3851 769Saknas6061 (4*)
Östers IF829500-538611 8341 691Saknas5291 (3*)
Örgryte IS802493-783410 8941 556Div 13141 (1*)
Degerfors IF876400-019910 6291 518Div 15395 (3*)
Sandvikens IF885500-135310 5321 505Div 1
Landskrona BoIS844000-209810 3161 474Div 35302 (3*)
IK Brage882600-09899 2961 328Div 14099 (2*)
Gefle IF Fotboll885000-67048 4851 212Div 12625 (1*)
Östersunds FK559084-77778 3841 198Div 23285 (1*)
Utsikten559227-26695 977854Div 23289 (1*)
IK Oddevold858500-15175 544792Saknas
Skövde AIK866600-23194 401629Saknas4951 (2*)

De här jämförelsesiffrorna bör tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin akademiverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 


Kommentarer.
Jag hade trott att vi skulle se större avvikelser från det normala i julisiffrorna med tanke på att sommarfönstret var öppet under nästan hela månaden. Men något sådant verkar inte ha inträffat. Kanske bli augustisiffrorna intressantare.

Akademier.
Nytt i den här sammanställningen är att jag även lagt till en kolumn för statusen på de olika klubbarnas akademiverksamheter. Denna är personalintensiv och man kan anta, att klubbar med högre ranking lägger mer av sina resurser på akademin. De två nyuppflyttade klubbarna Sandviken och Oddevold har ingen certifierad akademiverksamhet. Någon slags ungdomsverksamhet har de säkert, men den tar förmodligen inte så stora resurser i anspråk.

Varberg.
Kostnadsbilden i klubben är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.

Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg.

Klubben har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del även om ambitionerna inte är så höga.

Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under mycket knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger nu till och med drygt 300 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten. Deras förhållandevis höga aktivitet med nya spelare som tagits in har heller inte orsakat högre kostnader i juli. Snarare tvärtom.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än de övriga. En förklaring till detta kan vara att de har spelare med deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. För de som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I olika sammanhang har jag fått bekräftat att så förhåller det sig i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Kanske även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Utsikten och Skövde.
I juni månads sammanställning hade jag inte tagit med dessa två klubbar. Utsikten därför att de hade deklarerat 0 kronor i arbetsgivaravgifter och därmed även inga utbetalda löner under två månader i rad.
Skövde å sin sida hade inte skickat in någon arbetsgivaravgiftsdeklaration för juni.

Nu är båda klubbarna ikapp med sina redovisningar så därför är de med i sammanställningen igen.

Ekonomin: Personalkostnader juli 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även få en uppfattning om utvecklingen av de sammanlagda personalkostnaderna.

Nu föreligger siffrorna för juli månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni5421 7272 270107
Juli4221 3451 76746
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total3 0939 85112 945218

Kommentar.
Januari – juli.
Arbetsgivaravgifterna var drygt 100 tkr högre i juni än vad de varit under de tidigare månaden. Men i juli var de tillbaka igen på ”normal” nivå. Både Ahmed Yasin (240715) och Erik Andersson (240725) anslöt till truppen under juli månad. Men dessa två nyförvärv verkar ännu inte ha orsakat någon egentlig utgiftsökning av siffrorna att döma. I augusti kommer de båda att ha fulla månadslöner som dessutom lär vara rätt höga. Då får vi får se vad de betyder (kostnadsmässigt).


Helår 2024 jämfört med 2023.

Extrapolerat5 30316 88822 191
20235 19816 55321 751
Diff.105335440

Låt oss anta, att personalkostnaderna kommer att ligga på den hittillsvarande nivån under det återstående fem månaderna av året. I så fall blir personalkostnaderna drygt 440 tkr högre än vad de var 2023. Acceptabelt och ett tecken på kostnadskontrollen än så länge är god.


Extrapolering jämfört med prognos (maj 2024)

Jämfört med prognos
Extrapolerat5 30316 88822 191
Prognos 202422 700
Diff.-509

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin prognos som lämnades i maj (22 700 tkr) ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger i så fall fortfarande något (509 tkr) under vad som prognostiserades. Det finns alltså med tanke på prognosen en tro/plan att personalkostnaderna kommer att öka . Vilket de också lär göra med Yasin och Andersson i truppen.

Dessutom har ÖSK aviserat att man avser att äntligen ska anställa en sportchef. Men detta lär inte bli avgjort innan man vet att fortsatt spel i Superettan är säkrat. Alltså sent i höst.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl gav innebär dessutom inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.

Personalkostnader i Superettan (juni)

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

Januari – juni (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltMånadDamlag
Varbergs BoIS849600-614212 9222 154Div 2
Trelleborgs FF847000-139012 5462 091Allsvenskan
Helsingborgs IF843000-140711 7181 953Div 1
Örebro SK556165-664511 1781 863Elitettan
GIF Sundsvall889200-100210 4241 737Saknas
Östers IF829500-538610 1561 693Saknas
Degerfors IF876400-01999 1971 533Div 1
Örgryte IS802493-78349 0801 513Div 1
Sandvikens IF885500-13539 0081 501Div 1
Landskrona BoIS844000-20988 9241 487Div 3
IK Brage882600-09897 8081 301Div 1
Gefle IF Fotboll885000-67047 2531 209Div 1
Östersunds FK559084-77777 1591 193Div 2
IK Oddevold858500-15174 766794Saknas
Skövde AIK866600-23192 959493
Utsikten559227-26693 325554

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin akademiverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 

Kommentarer.
Kostnadsbilden i Varberg är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.
Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar. Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger till och med ca 200 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än de övriga. En förklaring till detta kan vara att de har spelare med deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. För de som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I olika sammanhang har jag fått bekräftat att så förhåller det sig i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Kanske även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Utsikten och Skövde.
Utsikten har deklarerat 0 kronor i lönekostnader två månader i rad nu. De betalar nu tydligen sina löner på något annat sätt. Dock inte via idrottsföreningen. Även där är arbetsgivaravgifterna låga. De var bara 25 tkr i juni.

Skatteverket rapporterar att uppgift saknas för Skövde. Kanske skickar de in sin deklaration på papper och detta har inte hunnit registreras än. Förra månaden saknades till att börja med uppgifterna för Varberg. Deras siffror blev tillgängliga först några dagar senare.

Damlag.
Jag har lagt till hur det ser ut för de olika klubbarna på damsidan. Har man ett lag i damallsvenskan som Trelleborg har så kostar det nog en hel del för spelare och den sportsliga organisationen. För ÖSK med ett lag i Elitettan tillkommer säkert en hel del utgifter även om de inte ligger på samma nivå som för Trelleborg. För klubbar i Div 1 och lägre ner så har nog spelarena i de flesta fall amatörstatus och ersättningarna till dem och tränarstab är därför inte så höga.

Ekonomin: Arbetsgivaravgifter juni 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för juni månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni5421 7272 270107
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total2 6718 50711 178172
Jämfört med 2023
Extrapolerat5 34217 01422 356
20235 19816 55321 751
Diff.145461605
Jämfört med prognos
Extrapolerat5 34217 01422 356
Prognos 202422 700
Diff.– 344

Kommentar.
Januari – juni.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även löneutbetalningarna under juni månad var plötsligt betydligt högre än vad de varit tidigare under 2024. Månadens arbetsgivaravgifter var mer än 100 tkr högre än vad de varit tidigare. Detta innebär att den utbetalade lönen blev 371 tkr högre under månaden än vad den genomsnittligt varit under de tidigare fem månaderna.

Jag kan inte härleda de högre lönerna till något specifikt som hänt under juni. Sommarfönstret var ännu inte öppnat, vilket gör att den högre kostnaden knappast kan ha något samband med förändringar i spelartruppen. Jag har dock noterat att även förra året var arbetsgivaravgifterna under just juni högre (519), så det kanske är något strukturellt som har att göra med hur ÖSK hanterar sina löneutbetalningar.

Helår 2024 jämfört med 2023.
OM vi antar att personalkostnaderna sammanlagt kommer att bli desamma under det andra halvåret som de var under det första blir helårssiffran för 2024 drygt 600 tkr högre än vad den var 2023.

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin senaste prognos (22 700 tkr), ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger då fortfarande något (344 tkr) under de prognostiserade. Men då har någon hänsyn ännu inte tagits till vad rekryteringen av Ahmed Yasin och Erik Andersson kommer att innebära.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl ger innebär dock inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.