Bakom NA:s betalvägg kan man läsa om vad ÖSK tycker om samarbetet med sin marknadsföringspartner Lagardère.

Det finns väl både positiva och negativa aspekter på detta samarbete, som avslutat sitt första trevande år som ÖSKs förlängda marknadsförings- och säljarm. Samarbetet startades upp i slutet av 2015 och med tanke på hur en fotbollsförenings aktivitetsår ser ut så var väl deras möjlighet att göra så värst mycket för ÖSKs säljarbete för 2016 begränsade.

Simon Åström tycker i tidningens artikel, att man är nöjda med vad Lagardère presterat lokalt, men samtidigt besvikna av att man inte sett något resultat nationellt. Just möjligheterna att få en större exponering nationellt mot potentiella samarbetspartners/reklamköpare angavs – då samarbetet presenterades i december 2015 – som en av huvudanledningarna till att ÖSK valde att inleda ett samarbete.

Enligt Åström innebar samarbetet ett positivt tillskott till det ekonomiska resultatet för klubben. Visserligen ökade inte marknadsförsäljningen, men det kom positiva bidrag från kostnadssidan, främst kanske genom de tre marknadsförana som jobbar för ÖSK, men som är anställda av och vars löner betalas av Lagardère. Dessutom garanterar bolaget en viss nivå på ÖSKs marknadsintäkter. Detta ger väl om inte annat en större planeringssäkerhet för en av de största intäktsposterna.

Men om ÖSK skall kunna leva upp till sin målsättning, att bli en allsvenskt topplag inom några år kommer detta inte att räcka. Marknadsintäkterna måste öka ordentligt. Även för Lagardère är det nog väsentligt att försäljningen måste upp. Om detta inte sker kommer avtalet nog att avslutas i förtid. Av ÖSK därför att deras partner inte åstadkommer mer än vad de hade kunnat göra på egen hand. Av Lagardère för att de inte kan nå lönsamhet på sin verksamhet hos ÖSK.

Enligt NA har Lagardère i dagsläget samarbetsavtal med förutom ÖSK, även med AIK, Helsingborg, Halmstad och Sirius inom fotbollen samt med Modo från hockeyn. Inga tyngre namn ur en reklamsäljarsynvinkel med undantag för AIK. Men med Solnaklubben har man en olöst konflikt med bakgrund i Lagardères avtal med SvFF om driften av Friend’s Arena, vilken ju även är AIKs hemmaplan.

NA nämner även i artikeln, att ÖSK (eller om det är kommunen) kommer att installera digitala reklamskyltar, så kallad ledreklam, på arenan. Det handlar om hård- och mjukvara för drygt 100 meter reklam längs Södra Läktaren med exponering mot den norra och de TV-kameror som därifrån följer ÖSKs matcher. Något som väl kan bidra till att det blir lättare att sälja matchreklam i år.

NA (betalvägg): ÖSK om första året med kontroversiella Lagardère: ”Vi har gått plus så här långt”

Aftonbladets Robert Laul har i en lång artikel tagit upp de besvärliga relationerna mellan AIK och Lagardère. Det är många viljor inblandade i en affär där inte mycket verkar ha gått rätt.

Aftonbladet: HELA sanningen – bakom AIK:s kaos

ÖSKs relation till och erfarenheter av samarbetet med företaget omnämns enbart i förbigående. Av allt att döma fungerar samarbetet bättre än vad det gör för flera andra av företagets svenska kunder. Tidningen skriver:

Örebro
Närkingarna tillhör de som har en relativt goda erfarenheter av sitt samarbete med Lagardère. Örebro tecknade nämligen sitt avtal efter Helsingborg och AIK. Enligt Sportbladets uppgifter är ÖSK relativt nöjda med hur marknadsarbetet sköts på lokal nivå, men anser samtidigt att Lagardère ännu inte levererat på nationell eller internationell nivå, vilket borde vara det multinationella företagets största styrka.

Av ÖSKs senaste två resultatprognoser får man intrycket att Lagardère inte kommer att nå det satta och garanterade intäktsmålet för i år. Något av en besvikelse givetvis. Jag tror dock att det är för tidigt att dra några alltför långtgående slutsatser av vad som åstadkommits i år. Företaget kom in rätt sent förra hösten/vintern och jag har en känsla av att det var Magnus Wikström och Simon Åström mfl. som stod för huvuddelen av försäljningen avseende årets marknadsintäkter. Det blir nog först år 2017 som man kan få en första avstämning på hur de lyckas. Säljarna har nu varit anställda i ungefär ett år. De bör alltså vara varma i försäljarkläderna och ha byggt upp relationer till intressanta kunder.

Ett område där någon uttryckt besvikelse är begränsade framgångar på nationell och internationell nivå. Huvudanledningen till att man tog in Lagardère framställdes ju som att detta företag skulle ge ÖSK en större slagkraft just på dessa marknader som är svåra för ÖSKs lokala säljare att bearbeta. Att klubben inte lyckades knyta en huvudsponsor till sig under det här året får nog ses som en av anledningarna till att man kan skönja tecken på en viss besvikelse.

Att Lagardère inte verkar lyckas i Sverige när det gått så bra i Tyskland och i andra länder beror nog mycket på att man saknar/saknat tillräcklig lokalkännedom. Det är en sak att sälja sponsring i Tyskland för de stora klubbar och organisationer som finns där – en helt annan att komma till Sverige med mycket mindre marknader och andra kulturer kring sponsring av fotbolls- och idrottsverksamheter. All affärsverksamhet måste som bekant ha rätt lokal anknytning. Annars går det bara inte.

Olof Lundh skriver på Fotbollskanalen om det förvirrande läget i den Allmänna IdrottsKlubben i Solna. Där har ju hela styrelsen avgått och en ny föreningsstämma är kallad för att välja en ny (eller välja om hela eller delar av den gamla).  Även om det i första hand verkar handla om fraktionsstrider inom AIK så nämner Lundh även att AIKs komplicerade förhållande till Lagardère kan vara en faktor som bidragit till oron. Lagardère är ju för AIKs del både hyresvärden till Friends Arena samt en samarbetspartner som säljer klubben till samarbetspartners och sponsorer. Hos den nuvarande AIK-ledningen lär man inte vara nöjd med hur något av dessa två områden fungerar.

I förbigående nämner Lundh även att Lagardères övriga svenska kunder, dvs. Modo, Halmstads BK, Helsingborgs IF och Örebro SK inte är nöjda samarbetet.

Fotbollskanalen: Pressat Lagardère involverat i AIK-kamp

Dan Persson har tidigare i sin blogg Idrottens Affärer skrivit en del om Lagardère i olika sammanhang av vilka AIK är ett.

Idrottens affärer: AIK i strid med Lagardére

En av Perssons teser är att den konstruktion som används i sponsorförsäljningsavtalen inte är så lyckad ur klubbarna synvinkel. Visserligen garanterar Lagardère en viss nivå på marknadsintäkterna, men det tycks inte finnas något avtalat avseende marknadskostnaderna. Det ligger alltså, enligt Persson, nära till hands att ge bort för mycket för att komma upp i önskvärda försäljningsnivåer. Så även om sponsorförsäljningen ökar så kanske inte marknadsnettot gör det i samma omfattning.

Om man tittar på ÖSKs siffror för 2014, 2015, senaste 12-månaders talet samt de prognoser som ÖSK lämnat i samband med delårsrapporterna för den första, andra resp. tredje kvartalsrapporten så finns det en del som tyder på att för ÖSKs del så har marknadsnettot stagnerat. Det ser ut på följande sätt:

Så enligt den senaste prognosen ligger det prognostiserade marknadsnettot för år 2016 under vad ÖSK nådde år 2014, innan Lagardère kom in i bilden. Det faktum att ÖSK prognostiserar exakt lika stora marknadsintäkter i prognoserna som lämnades för Q2 och Q3 kan tydas som att Lagardère inte kommer över den garanterade nivån. Den intäktsnivån är ju inte heller iögonfallande hög (om man uttrycker sig försiktigt).