ÖSK:s nya styrelse. Från vänster Ludvig Kirschsteiger, Erik Tengroth, Johanna Olsson, Martin Matteusson, Karin Östgren, Sebastian Cabander, Lars Larsen. Ej närvarande Erik Wärlegård.
ÖSK genomförde vid tisdagskvällens extra föreningsstämma en större förändring av styrelsens sammansättning. Att det skulle bli extra stämma meddelades i slutet av augusti. Då såg det fortfarande oundvikligt ut att ÖSK skulle tvingas lämna Superettan på grund av vikande form och svaga resultat. Idén var då att så fort som möjligt välja en ny styrelse, som kunde ta sig an uppgiften att krympa och anpassa verksamheten till en div 1-nivå med betydligt mer begränsade resurser till förfogande. Dessutom skulle det finnas en möjlighet att välja en ny styrelseordförande i stället för Lars Larsen om dennes förtroende ansågs förbrukat. Larsen själv indikerade dock att han var villig och intresserad av att fortsätta trots det utsatta läget.
Valberedningen föreslog dock ett fortsatt mandat för Larsen. Däremot hade samtliga fyra styrelsemedlemmar med utgående mandat avsagt sig omval. I deras ställe föreslog valberedning nyval av fem ledamöter på tvååriga mandat.
De avgående styrelsemedlemmarna var Karin Sliwinska Helge, Staffan Werme, Kristian Hugmark och Johan Görtz. De nyvalda är Karin Östgren, Sebastian Cabander, Ludvig Kirschsteiger, Johanna Olsson och Erik Wärlegård. En närmare presentation av de nya styrelsemedlemmarna finns i valberedningens förslag.
ÖSK Fotboll har kallat till en extra föreningsstämma den 25 november. Under mötet väntas beslut om en ny sammansättning av styrelsen, enligt det förslag som valberedningen presenterat inför stämman. Tidpunkten är vald för att ge den nya styrelsen möjlighet att planera klubbens verksamhet utifrån kommande seriespel, oavsett om det blir Superettan eller division 1 nästa år.
Oberoende av om det blir fortsatt spel i Superettan eller i division 1 behövs ett omtag med ny inriktning. I den ordinarie klubbkalendern ligger föreningsstämman först i mars månad – alldeles för sent om en ny styrelse ska få tid att lägga om kurs och färdplan.
Bättre då att välja en ny styrelse så snart förutsättningarna, det vill säga serietillhörigheten för nästa säsong, är klara. Därför kallar klubben nu till en extra föreningsstämma den 25 november, direkt efter att resultatet från ett eventuellt kvalspel står klart.
Av det förslag som valberedningen nu presenterat inför stämman framgår att det blir stora förändringar i styrelsens sammansättning. De fyra ledamöter vars mandattid löper ut vid den ordinarie stämman i mars 2026 har meddelat att de lämnar styrelsen.
Följande ledamöter har avsagt sig omval: Karin Sliwinska, Johan Görtz, Kristian Hugmark och Staffan Werme. Följande ledamöter fortsätter i styrelsen (enligt valberedningens förslag): Lars Larsen (ordförande), Erik Tengroth och Martin Matteusson. Följande personer föreslås till nyval: Karin Östgren (VD Consensus Sverige AB), Sebastian Cabander (VD Karlskoga Energi & Miljö AB), Ludvig Kirschsteiger (VD Färg & Form AB), Johanna Olsson (Advokat, Senior counsel på advokatbyrån sjutton 34) och Erik Wärlegård (kommunikatör och supporterprofil).
Lars Larsen och Erik Tengroth – de två ledamöter som haft störst ansvar för den sportsliga delen av verksamheten – föreslås båda sitta kvar. De som nu lämnar har haft andra kompetenser och ansvarsområden. Att de avböjt omval bör därför inte tolkas som kritik mot deras insatser, utan snarare som en önskan att öppna för en omfattande förändring av styrelsens sammansättning.
Den nya styrelsen (om den väljs enligt valberedningens förslag) kommer därför att bestå av tre ledamöter från den hittillsvarande styrelsen och fem nyvalda medlemmar.
Anm. Här är Bloggen lite sen på bollen. Men artikeln behövs ändå, främst för historiken kring vad som hänt i klubben.
Helt utan förvarning meddelade ÖSK Elitfotbolls VD Jonas Lindegren för drygt en vecka sedan att han lämnar sitt uppdrag. Beskedet kom överraskande, men kanske inte helt oförklarligt. VD-rollen i en klubb som under de senaste åren kämpat i Superettans motvind är knappast ett lätt uppdrag.
Även om Lindegren inte haft det sportsliga ansvaret, är det självklart att resultaten på planen påverkar vardagen för en klubbchef. Att förhandla med sponsorer och samarbetspartners blir betydligt mer utmanande när föreningen inte levererar sportsliga framgångar. Och med det ständigt hängande hotet om nedflyttning till division 1 blir förutsättningarna ännu tuffare – inte minst ekonomiskt.
Lindegren själv säger att han funderade under sommaren och att beslutet konkretiserades efter ett uppstartsmöte med klubbens sportchef Lars Larsen inför hösten. Om uppsägningen helt var hans eget initiativ eller om klubben också såg behov av ett skifte är svårt att veta. Men det går inte att bortse från att ett byte på posten kan ligga i båda parters intresse: ÖSK behöver kanske en mindre kostsam lösning, medan Lindegren själv sannolikt inte vill fortsätta ytterligare en säsong i en ständig uppförsbacke.
Samtidigt bör man konstatera att hans tid i ÖSK inte varit misslyckad på alla plan. Tvärtom har klubben under hans ledning lyckats öka marknadsintäkterna med 30 procent jämfört med sista året i Allsvenskan – trots svaga sportsliga resultat. Det egna kapitalet har dessutom hållits stabilt, vilket i sig är en prestation i tider av krympande intäkter.
I pressmeddelandet valde ÖSK att lyfta fram även satsningen på akademin och på damlagets framgångar under hans år som VD. Kanske inte hans personligt största avtryck, men något han varit ansvarig för under en period där några saker ändå gått i rätt riktning – även om herrlagets resultat har överskuggat det mesta.
De här åren kommer främst att minnas för de svaga sportsliga resultaten, men Lindegren ska också ha kredd för att han lyckades skapa de nödvändiga ekonomiska resurserna och hålla det egna kapitalet intakt under tre år av sportsliga motgångar..
Vid ÖSK Fotbolls föreningsstämma igår presenterades ÖSK Elitfotbolls budget för 2025. Efter att ha kollat läget ovanför nollstrecket under 2024 indikerar det nya verksamhetsårets budget på nytt en förlust även om den ser ut att bli (om budgeten slår in) av det hanterbara slaget.
Utfall
Budget
Utfall
Budget
INTÄKTER
2023
2024
2024
2025
Matchintäkter
3 361
3 500
3 965
3 700
Marknadsintäkter
18 208
24 950
22 507
26 200
SEF- och EFD-medel
10 232
10 150
10 386
8 550
Spelarförsäljningar
4 386
0
6 507
0
Övriga intäkter
922
800
4 458
3 300
Summa intäkter
37 109
39 400
47 823
41 750
KOSTNADER
Matchevenemanget
1 986
2 100
2 313
2 100
Marknadskostnader
4 232
4 527
4 061
4 200
Personalkostnader
21 399
22 550
24 475
25 100
Övriga externa kostnader
12 098
10 370
14 389
12 000
Avskrivningar
235
175
234
240
Finansiella poster
33
90
-259
-100
Summa kostnader
39 983
39 812
45 213
43 540
Resultat före disp. och skatt
-2 874
-412
2 610
-1 790
Jag tycker att den framlagda budgeten ser någorlunda vettig ut. Kostnadsstrukturen är känd och i den här typen av verksamhet på det stora hela under kontroll, så länge man inte tar in mer folk i organisation.
Frågetecknet på intäktssidan är i första hand marknadsintäkterna vilka antas öka från 22,5 mkr till 26,2 mkr. För att ge denna verksamhet en extra skjuts har ytterligare en marknadsförare anställts. Jag tyckte dessutom, att Jonas Lindegren under mötet sa att 20 mkr redan är säkrade. De mesta av dessa inkomster kontrakteras ju under början av året innan säsongen kör igång.
Beträffande eventuella spelarförsäljningar är man försiktig och har inte räknat med någon sådan. Det gör ju ÖSK aldrig, men frågan är dessutom om det i nuläget ens finns någon spelare i truppen, vars försäljning skulle innebära att resultatet påverkas i någon större omfattning.
ÖSK:s nygamla styrelse: Från vänster: Kristian Hugmark, Karin Sliwinska, Erik Tengroth, Martin Matteusson, Staffan Werme. Saknades gjorde Lars Larsen, Johan Görtz.
Det blev enbart en liten förändring av ÖSK Fotbolls styrelse vid gårdagens föreningsstämma. Eftersom det råder en ”personalunion” mellan ÖSK Fotboll och ÖSK Elitfotboll kommer ÖSK Fotbolls styrelse även att vara styrelse för fotbollsaktiebolaget, vilket ju är deras huvudsakliga ansvarsområde.
Jessica Blomqvist som valdes vid ett extra styrelsemöte i september 2023 hade avböjt omval. I övrigt skedde inga förändringar i styrelsens sammansättning. Erik Tengroth och Martin Matteusson vars mandat löpte ut var villiga att fortsätta för en ny tvåårsperiod.
Valberedningens förslag var därför att antalet styrelsemedlemmar skulle reduceras från åtta till sju, att Lars Larsen skulle väljas som ordförande under ytterligare ett år samt att Tengroth och Matteusson skulle väljas för en ny tvåårsperiod. Föreningsmötet gick på valberedningens förslag och styrelsen för 2025 får alltså samma sammansättning som hittills med undantag för Blomqvist vars plats inte återbesätts.
ÖSK Fotbolls och ÖSK Elitfotbolls styrelse 2025. Lars Larsen, ordförande 1 år (omvald). Karin Sliwinska, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år). Staffan Werme, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år). Kristian Hugmark, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år). Johan Görtz, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år). Erik Tengroth, ledamot 2 år (omvald). Martin Matteusson, ledamot 2 år (omvald).
Valberedningen har nu lämnat sitt förslag till styrelse för det kommande verksamhetsåret.
Enligt förslaget kommer styrelsen att fortsätta med en i det närmaste oförändrad sammansättning. En av de nuvarande styrelsemedlemmarna har avböjt omval och valberedningen har inte ansett det nödvändigt att föreslå någon ersättare.
Styrelsens sammansättning enligt valberedningens förslag.
Lars Larsen, ordförande 1 år (omval
Karin Sliwinska, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år)
Staffan Werme, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år)
Kristian Hugmark, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år)
Johan Görtz, ledamot 1 år kvar (vald 2024 på 2 år)
Erik Tengroth, ledamot 2 år (omval)
Martin Matteusson, ledamot 2 år (omval)
Anm. Beträffande Jessica Blomqvist så har hon undanbett sig omval. Valberedningen anser att det inte finns någon anledning att utse en ersättare.
Blomqvist valdes vid en extra föreningsstämma den 25 september 2023 till ordinarie styrelseledamot, vilket innebar en utökning av antalet styrelsemedlemmar. Då verkar det ha varit väldigt viktigt att få in henne i styrelsen så fort som möjligt. Valberedningens motivering till valet av henne var minst sagt översvallande.
Nu lämnar hon alltså styrelsen och de uppgifter som då var så viktiga att tillsättandet krävde en extra föreningsstämma.
En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som redovisats av lagen i Superettan för månaderna september, oktober och november. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.
Personalkostnader Superettan september – november (tkr)
2
Östers IF
510
2 135
25 618
11
Örebro SK
486
2 033
24 396
7
Trelleborgs FF
482
2 019
24 223
10
Varbergs BoIS
473
1 979
23 751
4
Helsingborgs IF
470
1 965
23 577
13
GIF Sundsvall
457
1 912
22 947
6
Sandvikens IF
410
1 717
20 603
5
Örgryte IS
392
1 639
19 673
3
Landskrona BoIS
384
1 607
19 280
1
Degerfors IF
377
1 576
18 908
8
IK Brage
332
1 390
16 678
15
Gefle IF Fotboll
322
1 349
16 187
14
Östersunds FK
310
1 298
15 578
9
Utsikten
205
858
10 300
12
IK Oddevold
190
797
9 566
16
Skövde AIK
151
632
7 589
Kolumn 1: Arbetsgivaravgifter september – november 2025, snitt. Kolumn 2: Personalkostnader september – november 2025, snitt. Kolumn 3: Helårskostnad baserad på nuvarande kostnadstakt.. Sortering är gjord på personalkostnaden sept – nov.
Nya lag 2025
Kalmar FF
825
3 454
41 447
Västerås SK
679
2 842
34 099
Falkenbergs FF
231
967
11 604
Umeå FC
98
409
4 902
Kommentarer. Sammanställningen visar två olika saker. Dels hur takten för personalkostnaderna har sett ut efter sommarfönstrets stängning. Dels hur höga personalkostnaderna (arbetsgivaravgift plus lön) kan förväntas bli om kostnadstakten för perioden september – november är representativ för hur det kommer att se ut under 2025.
Perioden september – november skulle kunna karaktäriseras som lugnet före stormen. Under december och de tre vinterfönstermånaderna kommer spelartrupper och organisation i många fall att omformas. Gamla spelare lämnar mer eller mindre frivilligt och nya kommer till. Organisationerna måste anpassas till den verklighet som 2025 års budget försöker beskriva. Vissa klubbar tvingas skära ned medan andra ”satsar”.
Höga novembersiffror. I november månad redovisade Öster 703 tkr, Örebro SK (502 tkr) och Sandviken (499 tkr) siffror som var klubbarnas högsta arbetsgivaravgifter för året.
Öster satsar. Speciellt Östers siffra var väldigt hög jämfört med var de legat tidigare (434 tkr) . Förberedelserna för den allsvenska återkomsten verkar ha dragits igång.
Hur gör de i Degerfors? Något som däremot inte gäller Degerfors. De ligger kvar på den förhållandevis beskedliga nivå som de redovisat under samtliga månader med undantaget augusti (639 tkr).
En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som redovisats av lagen i Superettan för månaderna september och oktober. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.
Plac.
Personalkostnader september – oktober (tkr)
Personal kostnad
11
Örebro SK
478
2 000
4
Helsingborgs IF
477
1 997
7
Trelleborgs FF
473
1 981
10
Varbergs BoIS
473
1 977
13
GIF Sundsvall
455
1 905
2
Östers IF
414
1 731
3
Landskrona BoIS
392
1 642
5
Örgryte IS
380
1 592
1
Degerfors IF
373
1 560
6
Sandvikens IF
366
1 532
15
Gefle IF Fotboll
324
1 354
8
IK Brage
333
1 392
14
Östersunds FK
303
1 269
9
Utsikten
205
858
12
IK Oddevold
195
814
16
Skövde AIK
158
660
Umeå FC
92
386
Falkenbergs FF
214
894
Kommentarer. De här jämförelsesiffrorna bör tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin ungdomsverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls.
Jämfört med tidigare redovisningar av dessa kostnader har jag den här gången koncentrerat mig på vad de berörda klubbarna har haft för kostnader att driva sina verksamheter i nuläget. Efter det att sommarfönstret stängts.
Man skulle väl kunna säga att kostnadsnivåerna har skiktat sig en del. I toppen återfinns fem klubbar från ÖSK som gjorde av med 2 mkr i personalkostnader per månad under den aktuella perioden till GIF Sundsvall vars kostnader var knappt hundratusen lägre kr per månad. Notabelt är att ingen av dessa klubbar nådde en sportslig framgång i paritet med sitt kostnadsläge.
I det bättre delen av mittskiktet finner man klubbar från Öster till Sandviken. Det här är de klubbar som lyckades bäst (relativt sätt) i seriespelet. Det är bara Helsingborg som saknas av topp-sex.
I den sämre delen av mittskiktet återfinns tre klubbar som knappast gjorde sina supportrar glada. Gefle åkte ur och Östersund fick lov att kvala sig kvar. Brage var aldrig hotad av nedflyttning men förde en på det hela taget rätt anonym tillvaro under större delen av säsongen.
Längst ner i kostnadstabellen återfinns tre klubbar som verkar ha behållit en struktur och kostnadsnivå mer anpassad för spel i Ettan än i Superettan. Av dessa klarade Utsikten och Oddevold sig kvar utan att ens behöva kvala. Skövde med den lägsta kostnadsnivån fick lov att lämna den näst högsta serien.
Jag har även lagt in kostnadsnivån för de två uppflyttade lagen. Ingen av dem har i år legat på en kostnadsnivå i paritet med vad som nog behövs fram en framgångsrik säsong i Superettan. Men de kommer säkert att lägga på sig mer fotbollsmuskler innan seriespelet drar igång.
Christian Järdler är inte längre huvudtränare för Örebro SK. Det meddelade klubben och tränaren via den officiella hemsidan under gårdagskvällen.
Utåt sett säger parterna att man går skilda vägar i gemensamt samförstånd men frågan är om det är så eller om det bara är så man väljer att säga utåt?
Det har ju trots allt gnisslats en hel del den senaste tiden. Främst då från Christian Järdlers sida som så sent som häromdagen var ute i lokaltidningen och beskrev hur han kände sig åsidosatt och oinformerad. Att då på ett knappt dygn vända det till någon slags samförstånd kanske inte den här bloggen helt köper rakt av.
Men nåja, det som ändå sägs utåt är att styrelsen med Lars Larsen i spetsen nu gjort klart sin utvärdering av säsongen och då landat in i att man behöver ändra om lite i tränarstabens utformning. Man har satt sig ner med Järdler och erbjudit honom en roll som i NA beskrivs som en av två i ett delat ledarskap men som Järdler väljer att säga ”nej tack” till och därmed avslutar man samarbetet och skiljs som vänner och det är ”en sorgens dag” som Larsen uttrycker sig för hemsidan.
Det låter ju frid och fröjd.
Men den här bloggen tvekar lite på om det verkligen är sådär lugnt under ytan som det ges sken av utåt sett.
Kanske får vi veta det längre fram? Sådana här historier brukar ju kunna flyta upp till ytan när det blir lite distans till det hela.
Ska man ändå välja att se det på det sättet som det presenteras utåt så bryter man alltså med Christian Järdler med ett år kvar på hans kontrakt efter någon slags förhandling som mynnar ut i en uppgörelse mellan parterna. Troligtvis finns det ekonomiska delar i den som vi inte har vetskap om men det kan ju också vara så att en del av uppgörelsen även innefattar vad man ska säga utåt. Nu ges en bild av att ingen part (och kanske allra minst Järdler) tappar ansiktet utan båda parter kan i stället gå ifrån detta med högt huvud och ta sig vidare på sina egna stigar.
På så sätt kan alla vara vinnare och ingen behöver bära hundhuvudet.
Gott så.
Men ska man ändå vända lite på filten och gissa försiktigt så skulle det mycket väl kunna vara så att klubben erbjöd Järdler en roll som han inte alls ens skulle överväga att acceptera och därmed blev förhandlingen om avslut inte lika ekonomiskt tung som ett rent avskedande potentiellt hade kunnat bli utan istället ett mildare gemensamt avslut som vi nu ser resultatet över. En form av taktik från styrelsens sida med andra ord. Den här bloggens uppgifter har hela tiden hävdat att Järdler skulle få sparken. Nu använder klubben ett sätt att ge Järdler just det utan att det sägs rakt ut.
Tittar vi också på vad andra uttrycker så skriver exempelvis Expressens Anel Avdic att Järdler fick sparken trots att man från officiellt håll alltså inte uttrycker det på det sättet.
Ska vi dessutom titta på det rent faktiska så har Järdlers facit under de två år han varit huvudtränare inte sett bra ut. Under Järdler har resultaten, som bäst, legat still och utvecklingen har inte alls tagit fart. NA har gjort en jämförelse med andra ÖSK-tränare (som tränat ÖSK i andradivisionen) genom historien och resultatmässigt är det endast Joel Cedergren, Arvi Taaler och Milivoj Stojanovic som har haft ett sämre poängsnitt än Järdler. Det är inte direkt ett smickrande resultat sett över tid och av just den anledningen borde ett avslut med Järdler kanske inte komma som en överraskning för någon. Kanske att ett avslut borde ha kommit betydligt tidigare men istället valde klubben att plocka in Alexander Axén vilket gav ÖSK ett lyft under hösten.
Det som man dock aldrig kan ta ifrån Järdler är att han ledde Örebro SK till dubbla derbysegrar under den gångna säsongen och det är något som den här bloggen kommer att minnas med värme för lång tid framöver.
Totalt sett blev det 70 matcher för Järdler i ÖSK och uppdraget att ta fram en ny tränarorganisation går nu från styrelsen över till nye sportchefen Enes Ahmetovic som tidigare gjort rätt stor sak av att en av hans styrkor har varit att bygga bra tränarkonstellationer.
Nu återstår det att se om han lyckas med samma sak även i ÖSK.
Att Örebro SK rekryterat en ny sportchef i Enes Ahmetovic har nog inte undgått många, framförallt inte då det fått förhållandevis stort medialt utrymme. Det som slår den här bloggen är att Ahmetovic påminner rätt mycket om Alexander Axén ur det perspektivet. Han, likt Axén, är medialt intressant genom sin kommunikativa förmåga och sedan dess att han blev officiellt presenterad av ÖSK har han pratat om saken på allehanda ställen.
Bloggen samlar därför ihop de senaste och sammanfattningsvis skulle bloggen kunna försöka punkta upp några av de saker Ahmetovic nämner:
Ahmetovics första arbetsuppgift blir att skapa sig en bild av människorna i laget, i tränarstaben, på kansliet och runt klubben men han har redan innan första jobbdagen satt sig in i siffror och statistik. Han är påläst och har koll på dagens ÖSK.
Han beskriver återkommande ÖSK som en ”sovande jätte” och menar med det att ÖSK har bra förutsättningar att göra bra saker men att det kommer att krävas hårt jobb.
Ahmetovic fotbollsfilosofi bygger på att hans lag äger och styr matcherna genom stort bollinnehav och hög press. Det kommer även att genomsyra ÖSK framöver.
Han anser att ÖSK tränar för lite och att den delen behöver öka.
Ahmetovic talar mycket gott om Hamse Shagaxle, Lucas Shlimon och Elias Barsoum där han också är rätt tydlig med att han vill förlänga kontraktet med den senare.
Han jobbar utifrån principer i det dagliga och en viktig faktor är att alla (inklusive han själv) strävar efter att bli bättre – varje dag. I det lilla som i det stora.
Han har redan träffat potentiella nyförvärv och pratat med agenter om potentiella framtida affärer.
I ett resonemang i NA-podden Hemmaborgen framkommer det att han hellre prioriterar en 20-åring som gjort det bra i division Ett jämfört med en 27 åring som inte fått speltid i Allsvenskan.
Han har ett brett kontaktnät som även sträcker sig ut i Afrika – att det kommer någon ung afrikansk spelare till ÖSK är inte alls otänkbart.
Han vill, och kommer att, starta upp en scoutingverksamhet i ÖSK likt den han skapade i Värnamo genom praktikplatser där unga nyfikna personer jobbar ideellt med scouting utifrån vissa förutbestämda principer. På så vis får klubben tillgång till ”gratis” arbetskraft genom praktikanter samtidigt som praktikanter får vara en del av en elitfotbollsklubb. I Värnamo hade man 900 sökanden till 4 sådana tjänster. Ahmetovic är övertygad om att ett liknande upplägg med lätthet går att skapa i Örebro.
Ahmetovic har genom sitt tidigare arbete i Värnamo redan nu en klar och tydlig bild av vilka spelare som är potentiellt lediga och de kunskaperna tar han med sig in i jobbet i ÖSK.
Han kommer att flytta till Örebro tillsammans med sin fru och tre barn.
