Eyravallen Tänkt, tyckt och skrivet om ÖSK fotboll

Trögt för utlandsexporter

NA refererar idag till en artikel i Helsingborgs Dagblad som skriver, att det intetycks bli något lån av ÖSKs föredetting Astit Ajdarevic för HIFs del. Anledningar verkar vara dels Ajdarevics höga löneanspråk, dels att May Mahlangu trots allt blir kvar i klubben, vilket gör att behovet av en mittfältare inte känns lika stort.

Det verkar som om Astrit prioriterat sin belgiska lön och en plats på bänken framför speltid i Helsingborg och en något beskedligare ersättning (om man skall sätta tilltro till rapporterna från Skåne). Att det inte gått så bra för Astrit som man kanske trodde att det skulle göra när han lämnade Sverige är något han har gemensamt med flera andra spelare som tidigare representerat ÖSK. Så här har det gått:

Astrit Ajdarevic.
Gick till den klassiska belgiska klubben Standard Liege. Även om det så här långt blivit 19 matcher för hans del har det i allmänhet varit som inbytt spelare med typ 20 minuter kvar att spela. Bara vid två tillfällen har han varit på plan i 90 minuter. Han har varit med i truppen vid 22 tillfällen och stått utanför den 4 gånger. En pålitlig bänkspelare men inte mer skulle man väl kunna säga. Astrit har dock fortfarande det mesta av sin fotbollsmässiga framtid framför sig. I år bli han 23 så hans bästa år ligger nog fortfarande en 4-5 år framåt i tiden.

Michael Almebäck.
Iron-Mike gick till hårdsatsande Club Brugge och höll under sin första säsong i klubben väl något som skulle kunna sägas vara en startplats. Under den senaste säsongen har han dock fått maka på sig och bara kommit till insats vid nio tillfällen i den inhemska ligan. Hans klubb verkar ha gjort vissa försök att ”göra sig av med honom” under det kontinentala januarifönstret, men lyckades inte. Den senaste ligamatchen ligger för hans del så pass långt tillbaka i tiden som den 17 november. Problemet för honom i Belgien verkar vara att man inte anser att han är tillräckligt följsam i sitt försvarsspel. Något som man väl märkte hos ÖSK också, men i Allsvenskan kunde han kompensera detta genom sin snabbhet. Mot skickligare anfallare blir det svårare.

Roni Porokara.
Även Roni Porokara gick till Belgien där han hamnade hos den klassiska problemklubben Beershot från Antwerpen. I somras lämnade han Belgien efter det att hans kontrakt gått ut ochflyttade till israeliska Hapoel Shmona.  I hans nya klubb har det dock bara blivit tre matcher och han har ännu inte varit på plan under en hel match.

Tillägg. Jag fick in följande kommentar, vilken förtjänar att lyftas in i artikeln. (Eftersom jag misstänker att alla inte läser kommentarerna).
Porokara är inte längre med Shmona. Han hade många problem där och i Januari har han blivit en ”fri agent” (jag vet inte vad det är på svenska). Nu söker han en ny klubb. En möjlighet är Sixten Boström’s HJK, men de har en ganska stark ”wingplay” redan nu.

Tomer Chencinski.
Tomer gick till den israeliska storklubben Maccabi Tel Aviv vid årsskiftet. Tanken sades vara, att han i första hand skulle fungera som back-up för den nigerianska landslagsmålvakten Vincent Enyeama, som ju deltagit i och igår vann de afrikanska mästerskapen. Något spel har det dock ännu inte blivit för Tomers del.

Alejandro Bedoya.
Bedoya gick till vad han trodde var en skotsk storklubb med internationell storfotboll på programmet. Det gick väl så där. Alejandro hade till att börja med svårt att ta en plats i laget, delvis på grund av en del irriterande småskador. När han väl verkade att vara på väg in i laget på en mer permanent basis, så fick Glasgow Rangers ställa in betalningarna och starta om från botten av ligasystemet. Alejandro ville inte vara med på den resan utan hamnade i Helsingborg, där han var en av klubbens allra bästa spelare under höst- och europaspel. HIF jobbar på att få ha honom kvar och som det ser nu ut som att han blir det – i alla fall under vårsäsongen. Hans ambition är dock fortsatt att komma ut till Europa på riktigt.

Göteborgarna.
Inte heller för de två spelare som gick till IFK Göteborg har det gått speciellt bra. Från att ha varit givna startspelare hos ÖSK har både John Alvbåge och Nordin Gerzic tidvis fått finna sig i att starta sina matcher på avbytarbänken.

Ny klubbkamrat för Almebäck

Det är inte bara här i länet som spelare tar det förbjudna steget. Även i Brugge har det hänt när Eidur Gudjohnsen nu går från Cercle Brugge till Michael Almebäcks Club Brugge. Gudjohnsen som bara varit hos Cercle Brugge under hösten har nu skrivit på ett kontrakt på ett och ett halvt år för sin nya klubb.

Beträffande Michael Almebäck verkar han ha halkat rätt långt ner i klubbens spelarhierarki. Brugge befinner sig just nu på ett tränings-/matchläger i Marbella och Almebäck har bara fått 20 minuters speltid i de tre matcher laget spelat där. En utlåning av Almebäck lär för övrigt ha erbjudits som delbetalning i samband med köpet av Gudjohnsen, men förslaget avfärdades med att Cercle Brugge inte var intressare av spelare som inte är ordinarie. Helt klart är att Club Brugge nu försöker göra sig av med Almebäck som man inte anser kan försvara sin plats i laget.

Almebäck landslagsuttagen

ÖSKs föredetting Michael Almebäck har lite oväntat fått en plats i den svenska landslagstrupp som i mitten av oktober skall möta Färöarna och Tyskland i VM-kvalet. Bakom Almebäcks uttagning ligger ett återbud från Mikael Antonsson. Iron-Mike är väl inte direkt tänkt som startspelare, men eftersom VM-kvaltruppen bara innehåller tre mittbackar så skulle man väl i alla fall kunna säga, att han är en stukad fot från att få göra sin landslagsdebut på riktigt. Sedan tidigare har fyra seniorlandskamper på sitt konto, men de har alla varit av vänskapskaraktär. I U21-landslaget har han förekommit 10 gånger.

Sedan Almebäck lämnade ÖSK för Club Brugge har det väl gått så där för honom. Han har inte lyckats ta en ordinarie plats i backlinjen, utan fått finna sig att i backhierarkin vara placerad någonstans mellan andra och tredje plats. Den främsta kritiken mot honom verkar handla om att han inte är tillräckligt bra i sidled. Någonting som man också såg i Örebro, men i Allsvenskan kunde han oftast reparera sina missar tack vare sin snabbhet. I Club Brugge har han spelat fem matcher av nio i den belgiska ligan. Dessutom har han medverkat i klubbens europaspel.

NA: Ex-ÖSK:are in i VM-kvaltruppen

From a jack to a king

En intressant aspekt på ÖSKs tre senaste spelarförsäljningar är att det rör sig om spelare som ÖSK plockat upp om inte ur fotbollens rännstenar så i alla fall från dess bakgårdar.

Michael Almebäck hade fått sparken av Brommapojkarna. Inget lag i Allsvenskan eller Superettan ville ha honom och han var starkt betänkt på att skriva på för Västerås SK i div 1 för att överhuvudtaget få spela fotboll på nationell nivå.

Alejandro Bedoya var en på det hela taget okänd amerikansk collegespelare, som inte verkade ha scoutats av vare sig amerikanska eller europeiska lag.

Nordin Gerzic tillbringade sin tid, innan han kom till ÖSK, med att stå på Rynninges mittfält och fördela bollar till mer löpbenägna lagkamrater.

Mer konkurrens för Almebäck

Bloggen skrev häromdagen, att det kanske inte gått lika bra för Michael Almebäck som man haft anledning att anta utifrån de rapporter som kommit hit från Belgien.

Detta bekräftas på sätt och vis idag, då Club Brugge meddelar att de skrivit kontrakt med en ny vänsterfotad mittback. (Almebäck spelar till vänster i mittbackslåset i Brugge). Den nya spelaren är Jordi Figueras från Rayo Vallecano med vilken klubben skrivit ett kontrakt på fyra och ett halvt år. Transfersumman uppges vara 700.000 Euro. För Almebäck betalade man 550.000 Euro.

Voetbalnieuws: Jordi Figueras trekt naar Club Brugge

Trögt för de utflyttade

Både Alejandro Bedoya och Michael Almebäck har haft det trögt efter övergångarna till Glasgow Rangers rsp. Club Brugge.

NA skrev för några dagar sedan om Bedoyas svårigheter med skador och problem att ta en plats i Rangers startelva. Ibland har han faktiskt inte ens fått en plats på avbytarbänken.

Från Belgien har det väl låtit positivare och Michael Almebäck har i alla fall startat regelbundet, när han varit disponibel. Men även Michael får kritik. Tidningen Het Nieuwsblaad utvärderar hur Brugges nyförvärv klarat sig och Iron-Mike tillhör de som inte fått godkänt. Man skriver:

Michael Almebäck (550.000 euro): Snel is hij wel, maar door zijn ondermaats positiespel en beperkte wendbaarheid komt dat niet uit de verf. Iron Mike – die bijnaam maakte hij geenszins waar – is ook in het uitvoetballen te beperkt. Minstens twee van de drie tegengoals maakten de topper op Anderlecht voor hem het dieptepunt, maar hij zakte ook al in andere wedstrijden door het ijs.

Min flamländska är väl inte på topp, men tidningen skriver ungefär att visserligen är han snabb, men på grund av hans undermåliga positionsspel och begränsade vändbarhet, så klarar han inte av sin uppgift. Man noterar även att i helgens toppmatch mellan Anderlecht och Club Brugge (3-0), så missade han vid minst två av Anderlechts tre mål. Efter att ha sett en video på YouTube så kan man väl bara hålla med. Både vid det första och tredje baklängesmålet missar han brytningar och kan inte få stopp på sina motståndare och vid det andra så borde han nog ha kunnat blockera bollen. (Anm. : Matchklippen från Anderlect – Brugge verkar rensas bort från YouTube så det är inte säkert att videon ligger kvar så länge).

Almebäck landslagsuttagen

ÖSKs föredetting Michael Almebäck är uttagen till den landslagstrupp som i mitten av november skall spela vänskapsfotboll mot Danmark resp. England.
– Almebäck har gjort det bra i Brügge och spelar match efter match i ligan och Europa League, kommenterar förbundskapten Hamrén uttagningen.

Svenska Fotbollförbundet: Herr: Almebäck och Safari i Hamréns trupp

Tufft för Almebäck

Michael Almebäck har fått en hel del smällar sedan han flyttade till Belgien. (Foto: fcupdate.nl)

Michael Almebäcks belgiska flytt fortsätter att karaktäriseras av hårda tag. I Club Brugges match igår mot KRC Genk fick han lov att lämna planen redan efter 50 minuter spel. Flamländska Voetbalkrant.com skriver, att han efter en kollision blev liggande och därefter måste köras till sjukhus. Två framtänder skall ha blivit intryckta och dessutom skall han ha drabbats av huvudvärk.

”Almebäck vertoeft momenteel in het ziekenhuis, zijn twee voorste tanden zijn naar binnen geslagen bij die botsing en hij heeft hoofdpijn, skriver Voetbalkrant.

När Iron-Mike fick gå av var ställningen oavgjord 2-2. Brugge gick sedan upp till en 4-2 ledning, men rasade ihop mot slutet av matchen som förlorades med 4-5. Förlusten som var den fjärde raka för klubben kostade tränaren Adrie Koster hans jobb.

Tillägg: NA har grävt fram ett videoklipp av incidenten, som ser ut som en ren olyckshändelse. En Genk-spelare backar in i Almebäck ”som tar emot honom” med tänderna.

Almebäcks snabbhet imponerar

Michael Almebäck verkar ha fått en flygande start i Club Brugge och är en given startspelare. En belgisk fotbolls-site placerar honom på fjärde plats när de rankar den senaste speldagens 10 bästa spelare med följande motivering.

4. Michael Almebäck (Club Brugge): verhinderde met zijn snelheid in de tweede helft een aantal tegengoals voor een bij wijlen uit positie lopend club. Gaf niet af, ondanks de tikken die hij incasseerde.

Automatöversättningen blir inget vidare, men om jag använder mig av mina egna flamländska språkkunskaper står det ungefär så här:

Michael Almebäck förhindrade med sin snabbhet i andra halvlek ett antal baklängesmål för en klubb, som tidvis hamnade fel i sina positioner. Han gav inte upp trots de smällar han fick.

Själv var Michael inte helt nöjd med sin prestation. Till www.sport-planet.eu säger han att han tog en del felaktiga beslut. Han fick för övrigt avsluta matchen med två bomullstussar i sina näsborrar. Men näsan som tidigare fått en ordentlig smäll trodde han var ok. Värre var det med käken i vilken han hade ont. Inte så överraskande har den belgiska sportpressen fortsatt att använda sig av hans svenska smeknamn Iron-Mike.

I och med segern över Lokeren med 2-1 gick Club Brugge upp i serieledning en poäng före Anderlecht.

Alejandro Bedoya, ÖSKs andra sommarförsäljning, fanns inte med i truppen då det första glasgowderbyt spelades. Han lär ha drabbats av en lårskada och är ännu inte återställd.

Ingen Europafotboll för Alejandro

Det här är väl inte direkt ÖSK-relaterat, men bloggen kan ändå inte undgå att notera att Alejandro Bedoyas nya klubb inte ens lyckades kvala in sig till Europaligans gruppspelsfas. De spelade ikväll oavgjort mot det slovenska laget Maribor och det resultatet räckte inte eftersom Maribor vann sin hemmamatch.

Resultatet innebär säkert en besvikelse för Alejandro som såg fram mot möjligheten att få spela fotboll på en högre nivå. Med tanke på den skotska ligans standard och frånvaron av europamatcher under det närmaste året ser denna önskan inte ut att kunna besannas. Han får väl trösta sig med att det nya jobbet säkert är bättre betalt.

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om det inte var så att Glasgows idiotiska förhandlingstaktik, när man ville få loss Alejandro, till en del bidrog till misslyckandet. Hade de mött på ÖSKs måttliga krav lite tidigare så hade de kunnat disponera Alejandro för båda matcherna och det skulle mycket väl ha kunnat utgöra skillnaden mellan dagens resultat och fortsatt spel.

Det enda man i Rangerslägret kan glädja sig över att man inte var ensamma om att bli utslagna. Det ödet drabbade även Celtic (utslagna av schweiziska FC Sion) och Hearts (utslagna av Tottenham). Som jag brukar säga – den skotska ligan är inte speciellt bra.

Tillägg: Däremot gick det bättre för Michael Almebäcks nya klubb. Club Brugge är vidare efter en 2-0 vinst på hemmaplan (3-3 borta) till huvudturneringen.