Det är Sport-Expressens Anel Avdic som kommer med uppgifterna att allsvenska AIK lagt ett bud på förra ÖSK-yttern Linus Alperud och att hans norska klubb Lilleström SK nu förhandlar om övergångssumman.
Den nu 20-årige Alperud såldes till Lilleström SK förra sommaren och ÖSk fick då cirka 5-6 miljoner kronor och en vidareförsäljningsklausul på 20% i avtalet. En klausul som, om affären med AIK går i hamn, skulle kunna hjälpa ÖSKs ekonomi på ett bra sätt även om den här typen av klausuler oftast bara beräknas på det överskjutande beloppet vid en försäljning.
Som ett räkneexempel skulle man kunna killgissa att om AIK köper Alperud för 10 miljoner kronor så får ÖSK 20% av summan som blir kvar efter det att man först räknat bort det som ÖSK sålde Alperud för. Det skulle ge ÖSK cirka 800 000 kr – 1 miljon kronor för vidareförsäljningsklausulen och därtill tillkommer också pengar för solidaritetsersättning och utbildningsbidrag.
Stiger köpesumman blir såklart även ÖSKs del större och om AIK betalar mindre blir ÖSKs del fullt naturligt också mindre.
Vilken resa han gör. Niclas Bergmark! Bloggen kan bara ställa sig upp och applådera.
Från akut sjuk, via njurtransplantation, till att återigen knyta på sig fotbollsskorna och spela elitfotboll.
Wow!
Kanske kan man tänka att det var trist att återkomsten inte blev i Örebro SK, men samtidigt kanske det är bara bra. Nu får Bergmark istället starta om i Ettan med Trelleborgs FF i någon slags lugn och ro jämfört med uppståndelsen det hade blivit om det hade blivit ÖSK istället.
Bloggen önskar oavsett Niclas all lycka till och vi ser fram emot att följa hans fortsatta karriär.
Taha Ali. Det finns mycket att säga om Taha Alis korta tid i ÖSK men vi nöjer oss med att säga att det var tyvärr inte tiden i ÖSK som gjorde att Ali nu blivit såld till grekiska storklubben PAOK. Köpet från Malmö FF uppges gå loss på 22 miljoner kronor och tidigare klubbar få ta del av den så kallade solidaritetsersättningen som i ÖSKs fall landar in på i runda slängar 100 000 kr. Helsingborgs IF (klubben dit ÖSK sålde Ali i februari 2022) lär dock få betydligt mer än så då dem med all sannolikhet också har en vidareförsäljningsklausul att hämta ut pengar från. Något som ÖSK inte har. Den utväxlades när HIF sålde Ali till MFF 2023.
Adam Bark. Den nu 25-årige offensive mittfältaren Adam Bark lämnade ÖSK i november 2024 för att istället ta klivet ner till Ettan och Karlstad Fotboll. Där gjorde han ett bra år innan han gick vidare till Jönköpings Södra inför den här säsongen. Tiden i Jönköping tycks dock inte fallit helt väl ut för redan nu lämnar Bark den grönvita klubben och återvänder till Karlstad Fotboll. Till Jönköpings Posten säger J Södra att ”– Adam har uttryckt en önskan om att få flytta hem av privata skäl. Efter en gemensam dialog har klubben valt att tillmötesgå Adams önskemål och parterna har därför enats om att avsluta samarbetet” något som Karlstad Fotbolls tränare, förre ÖSK-tränaren Paul Olausson, välkomnar när Bark presenterades på deras hemsida ”– Glädjande att Adam återansluter till laget. Han gav många poäng under fjolåret, vilket vi hoppas även sker under hösten. Jag känner Adam väl vilket underlättar när en spelare ansluter i sommarfönstret. Många spelare är ju kvar från fjolåret, vilket gör att han kommer att komma in i gruppen snabbt. Min känsla är att vi har haft problem med att hitta rätt spelare i rätt ytor offensivt under våren och där tror vi att Adam kan vara en nyckel som passar in.”
Sebastian Ring. Den yngre av bröderna Ring har gjort klart med en ny klubb efter det att hans senaste kontrakt med Omonia Aradippou på Cypern gått ut tidigare i somras. Den nu 31-årige Ring flyttar istället vidare till Niki Volos som spelare i den grekiska andraligan. Det blir Rings andra tur i den Grekiska fotbollen, tidigare har han också spelat för PAS Lamia. Klubben som Ring nu ansluter till spelare sina hemmamatcher på Pantelis Magoulas Stadium som ligger i hamnstaden Volos på det grekiska fastlandet i en region som heter Magnesia.
Jake Larsson. Den förre ÖSK-talangen, som slog igenom stort i svartvitt 2019-2020, har har av en rad olika skäl haft en rätt brokig karriär efter det att han lämnade ÖSK 2023. Först blev det en sväng till litauiska FK Žalgiris som han senare bröt med då han inte tycktes trivas i landet. Sen följde ett uppehåll från klubblagsfotbollen för att inför den här säsongen skriva på för Nordic United – nykomlingar i Superettan. Så värst mycket speltid har det dock inte blivit för Larsson (endast 4 inhopp under vårsäsongen) och nu bryter Larson och Nordic med varandra och Larsson står ånyo utan klubbtillhörighet.
Jack Lahne. På tal om brokig karriär så måste vi också nämna Jack Lahne som under en kort kort tid tillhörde ÖSK våren 2020 då han var på lån från sin dåvarande franska klubb Amiens SC. Det blev bara 10 matcher för ÖSK som därefter representerat BK Häcken, bulgariska Botev Plovdiv, ungerska Újpest FC, norska IK Start och Egersunds IK samt nu senast österrikiska SC Austria Lustenau.
Nu står det dock klart att Lahne lämnar sin österrikiska klubb efter 12 mål på 43 matcher och Lahne är därmed fri att söka sig vidare i fotbollslivet.
Amar Dzevlan. Den nu 23-årige målvakten Amar Dzevlan var reservmålvakt i ÖSK under en del av säsongen 2023. Han slog sig dock aldrig in i laget utan lånades istället ut till Örebro Syrianska innan han så småningom återvände till sin tidigare klubb HTFF (där han bland annat stod som förstemålvakt i kvalet mot ÖSK förra säsongen). Dzevlan, som tidigare tillhört både tyska Eintracht Frankfurt och spanska Real Betis U19-lag gick inför den här säsongen vidare till svenska mästarna Mjällby på ett avtal med klubben som sträcker sig till och med säsongen 2029. Mjällby har dock valt att låna ut Dzevlan till Nordic United för resten av säsongen. I Nordic får han nu kampera ihop med den förre ÖSK-målvakten William Eskelinen och därmed utgörs Nordic målvaktspar av samma målvakter som fanns i ÖSK våren 2023. Det återstår att se om Dzevlan lyckas utmanövrera Eskelinen den här gången istället.
Dennis Collander. Mittfältaren Dennis Collander, som hunnit bli 24 år, byter klubb och stad från Hammarby IF och Stockholm till GAIS och Göteborg. Collander anslöt till ÖSK från västeråsklubben Skiljebo SK 2019 och dåvarande sportchefen Magnus Sköldmark beskrev då Collander som ”en framtida A-landslagsspelare för Sverige!”. Riktigt så bra har Collanders karriär inte utvecklats (än) utan tyvärr har den istället kantats av mycket skador där tre (!) stora knäskador sticker ut. Första gången var i juli 2022 där han gjorde illa höger knä vilket höll honom borta från spel i cirka 10 månader. Andra gången var i maj 2023 då Collander, som precis hade kommit tillbaka från sin första knäskada, gjorde illa sitt andra knä och blev borta i nästan 12 månader. Sedan kom den tredje knäskadan i september 2024 då han skadade ena knäskålen vilket krävde operation. Totalt blev det bara 14 matcher för Collander i Hammarbytröjan innan hans kontrakt nu gick ut och han lämnade Hammarby för att istället skriva på för GAIS där en viss Magnus Sköldmark är sportsligt ansvarig. Kontraktet med GAIS sträcker sig initialt bara över höstsäsongen 2026 men i avtalet finns det en möjlighet för klubben att förlänga avtalet med tre år.
Hur började det för Collander i GAIS då kan man ju fråga sig? Jo, han åkte på en smäll mot huvudet i en kollision under en träning. Collander fick sy ett sprucket ögonbryn men klarade sig undan hjärnskakning och klubben säger sig vara försiktigt optimistisk kring hans status inför kommande matcher.
Peter Gwargis. Anfallaren Peter Gwargis kom till ÖSK, på lån från Malmö FF, i början av 2024 och var då en förhållandevis omtalad värvning av klubben. Han hade visserligen varit utlånad till Degerfors IF tidigare men innan dess hade han tillhört engelska Brighton & Hove Albion innan han anslöt till MFF. Han hade också varit utlånad till Jönköpings Södra en period och det var i en match mellan J Södra och ÖSK på Behrn Arena i april 2022 som många örebroare fick upp ögonen för den unge ytteranfallaren som gjorde en strålande insats i 47 minuter innan han blev utbytt med en lindrigare skadekänning. Undertecknad minns den där matchen väl och när Gwargis anslöt till ÖSK ett par år senare var det den spelaren vi såg framför oss. Tyvärr hade han precis innan lånet till ÖSK kommit tillbaka från en allvarlig knäskada och tiden i ÖSK blev något av en rehabperiod och i ÖSK fick vi aldrig riktigt se vad Gwargis gick för mer än i enstaka glimtar. Så när Gwargis lämnade ÖSK på sommaren 2024 var det inte särskilt många som grät blod. Men Gwargis såldes omgående vidare från MFF till irakiska Duhok SC där han spelat sedan dess och dessutom gjort det riktigt bra. 26 mål och 11 målgivande passningar på 54 matcher senare lämnar han nu Irak för spel i, vad det verkar, en egyptisk klubb med det passande namnet Cleopatra FC (eller Ceramica Cleopatra Football Club). Åtminstone bli det så enligt medieuppgifter även om inget ännu är officiellt.
Cleopatra FC kommer från staden Giza som är det tredje största staden i Egypten och ligger på Nilens västra strand, mittemot Kairo. Laget spelar sina matcher på Suez Canal Stadium som har en kapacitet för 10 000 åskådare och laget ligger för närvarande på fjärde plats i den inhemska ligan efter 6 spelade omgångar. Förra säsongen slutade man 6a i ligan som vanns av Al Ahly FC.
Niclas Bergmark. Historien om Niclas Bergmark tar nya kliv när han nu ska provträna med Ettan-klubben Trelleborgs FF. Sedan Bergmarks njurtransplantation och under vägen tillbaka under våren och sommaren har han tränat med ÖSK men någon comeback i svartvitt verkar det inte blir tal om den här gången. Till NA säger ÖSKs sportchef att ”– Niklas har motbevisat alla som har haft svårt att tro att han ska kunna stå på en fotbollsplan igen. Han har hela tiden haft högre målsättningar och krav på sig själv och en dröm om att någon gång spela i ÖSK. Men bedömningen som sen har gjorts är att han kanske inte hade kunnat konkurrera hos oss i höst”. Istället ser det ut att kanske bli Trelleborgs FF för Bergmark där huvudtränaren Andreas Granqvist säger till deras officiella hemsida ”– Niclas är en spelare som kan lira både mittback och på det defensiva mittfältet och han har erfarenhet från de två högsta nivåerna i svensk fotboll. Vi ser fram emot att kunna följa honom i vår miljö under den här veckan så får vi se vad som händer efter det”.
Bloggen önskar Niclas Bergmark all lycka till under sitt provspel med TFF.
Tobias Bjørnstad. Vänsterbacken värvades till ÖSK av dåvarande huvudtränaren Christian Järlder inför säsongen 2024. Han kom då från Notodden FK i den norska motsvarigheten till Ettan. I ÖSK fick Bjørnstad omgående gott om speltid och med sin frejdiga offensiv men ytterst begränsade defensiv bidrog han både till glädje (målet hemma i derbyt mot Degerfors i maj 2024) och mängder med gråa år (typ alla defensiva situationer som han någonsin var inblandad i) och när sedermera Alexander Axén involverades i ÖSKs organisation under hösten 2024 petades Bjørnstad rätt snabbt och efter säsongen lämnade han klubben efter att man ”nått en gemensam överenskommelse om att avsluta avtalet”.
Bjørnstad stod utan klubbtillhörighet någon tid men fick snart klart med ett nytt avtal hos bulgariska Lokomotiv Plovdiv men knappt 6 månader senare avslutades även kontraktet där i förtid och norrmannen stod återigen utan klubb. Sen följde några månader i tyska Phönix Lübeck följt av ytterligare några månader hemma i norska Strømsgodset IF innan han nu alltså bytt klubb ytterligare en gång när han flyttat till Malta för att spela med Kalle Holmbergs gamla klubb Hamrun Spartans. Kontraktet med malteserna verkar sträcka sig fram till nästa sommar.
Bjørnstad har faktiskt redan hunnit debutera för sin nya klubb. och gjort mål. I kvalet till UEFA Conference League där Hamrun i den första rundans första match mött NSÍ Runavík från Färöarna spelade Bjørnstad 90 minuter och stod för kvitteringen till 1-1 i den 54 minuten inför 697 åskådare. Returen mellan de båda lagen spelas på Victor Tedesco Stadion på Malta nu ikväll den 16 juni.
Återstår att se om Bjørnstad skapar ny glädje eller fler gråa hår då.
Kevin Custovic. Mittfältaren Kevin Custovic lånades in till ÖSK från danska Vejle Boldklub hösten 2022. Tanken var att han skulle stärka upp ÖSKs centrala mittfält som hade haft det kämpigt under våren och det var sedan just Custovic som gjorde det 1-1 målet (på övertid) i den sista omgången som räddade ÖSK från negativt kval den säsongen. Lånet med ÖSK gjordes aldrig permanent utan han lämnade laget efter säsongen och har sedan dess spelat i en mängd olika klubbar. Cork City på Irland, FC Koper i Slovenien, Varbergs BoIS samt polska Wisla Plock innan det nu står klart att karriären kanske får sitt hittills största lyft då kroatiska HNK Gorica blir nästa klubbadress.
Gorica ligger strax söder om den kroatiska huvudstaden Zagreb och laget (där de tidigare ÖSK-spelarna Jiloan Hamad och Nasiru Moro spelat) slutade på en sjundeplats i den ligan förra säsongen. Laget tränas av 44-årige Mario Carević som varit i klubben sedan oktober 2024.
Idag börjar fotbolls-VM som denna gång går av stapeln i USA, Kanada och Mexiko och även om inte Örebro SK har några egna spelare i årets VM så finns det ändå ett par spelare med viss Örebro- och ÖSK-anknytning att hålla ögonen på.
Yusuf Abdurisag Yusuf, skärmdump från NA
Yusuf Abdurisag Yusuf är född i Somalia 1999 men uppvuxen i Örebro och Vivalla. Nerikes Allehanda har vid flera tillfällen skrivit långt och bra om honom och bland annat intervjuat hans pappa som bor kvar i Örebro. Yusuf har dock aldrig spelat i vare sig ÖSK eller någon annan örebroklubb för den delen utan flyttade redan i unga tonåren till en akademi i Qatar och där har han blivit kvar. Är nu landslagsman (vänsterytter) för Qatar och uttagen till VM.
Qatar vann sin grupp i det asiatiska kvalet till VM och Yusuf har spelat totalt 30 landskamper för Qatar och gjort 3 mål.
Hussein Ali. Tidigare ÖSK-spelare som kom från moderklubben Malmö FFs akademi sommaren 2019. Värvades av ÖSKs dåvarande Manager Axel Kjäll. Ali, som är högerback, stannade i ÖSK tre år och såldes senare vidare till Nederländerna och SC Heerenveen sommaren 2022. Spelar idag i polska ligan med Pogoń Szczecin och är uttagen i Iraks VM-trupp.
Irak tog sig till VM genom att besegra Bolivia med 2-1 i finalen av det Interkontinentala kvalspelet. Hussein Ali står noterad på 25 matcher för Irak landslag och har gjort 1 mål.
Förre ÖSK-spelaren Peter Gwargis (nu i Duhok SC) var också aktuell men nobbades i sista stund. Ahmed Yasin har tidigare varit en firad stjärna i det irakiska landslaget men tycktes inte vara aktuell för VM.
Taha Ali. Tidigare ÖSK-spelare (nåja) som kom till klubben från Sollentuna i februari 2021. Fick dock aldrig riktigt chansen i ÖSK (det blev bara tre tävlingsmatcher för Taha Ali i ÖSK som då spelade i Allsvenskan) och lånades ut till Västerås i Superettan i augusti 2021 och resten är historia. Ali trollade succéartat i VSK och utsågs till ”årets västeråsare” när han hjälpte VSK att hålla sig kvar i Superettan den hösten. När lånet avslutades hade Ali ingen intension att återvända till ÖSK (som precis hade ramlat ur Allsvenskan) utan såldes istället till Helsingborgs IF som ett år senare sålde honom vidare till Malmö FF där Ali än idag spelar med sin irrationella spelstil. Är nu alltså uttagen till Sveriges VM-trupp.
Sverige tog sig till VM genom vinst mot Polen i UEFAs playoff. Taha Ali har spelat två landskamper för Sverige men ännu inte gjort något mål. I genrepet mot Grekland inför VM gjorde Ali ett mycket bra inhopp och låg bakom ett av Sveriges mål genom att, på sitt karaktäristiska sätt, dribbla sig förbi 3-4 motståndare.
Ur ett historiskt perspektiv finns det också en hel del spelare med Örebro- och ÖSK-koppling.
Men innan vi går in på spelarna måste vi först och främst prata om att det spelades fotbolls-VM på vallen 1958.
Visserligen endast en enda match men ändå.
Sverige var arrangör till VM -58 och en av arenorna som det spelades på var Eyravallen och gruppspelsmatchen mellan Frankrike och Skottland inför 13 500 åskådare.
Matchen slutade med 2-1 till Frankrike efter mål av storstjärnorna Raymond Kopa och Just Fontaine för fransmännen och Sammy Baird för skottarna. Baird var vänsteryttern som mest spelade i den skotska ligan där han bland annat vann tre ligatitlar och en cuptitel med Rangers.
Kopa var offensiv mittfältare och representerade främst Stade de Reims (som under den här tiden var en av Frankrikes mer framgångsrika) under sin spelarkarriär men han tillhörde också spanska Real Madrid under ett par säsonger.
Fontaine var anfallaren som trots att han var född i Marocko gjorde 30 mål på 21 landskamper för Frankrike. 13 av dessa mål kom just i hans enda VM-turnering 1958. Fontaine spelade också i Reims under större delen av sin karriär.
Frankrike slutade senare trea i turneringen efter Sverige och vinnaren Brasilien.
Skärmdump från fotograf Magnus Sundberg www.msun.se som fanns sparad i bloggens arkiv
Alejandro Bedoya dök upp i Örebro sommaren 2009. Då var han en relativt okänd amerikansk mittfältare direkt från den amerikanska collegefotbollen, men det dröjde inte länge innan han blev en av ÖSK:s mest användbara spelare. Bedoya sprang mer än de flesta, täckte stora ytor och gjorde det där jobbet som inte alltid syns i statistiken men som tränare brukar uppskatta. En riktig box-till-box mittfältare.
Säsongen 2010 blev hans bästa i ÖSK som spelade sin bästa fotboll på länge och Bedoya var en av anledningarna. Han pressade, vann boll och fyllde på i omställningarna.
Efter tiden i Örebro gick flytten till Rangers. Det blev ingen lång sejour eftersom klubben hamnade i ekonomiskt kaos. Bedoya flyttade till Helsingborg en kort period innan han tog steget vidare till franska Nantes, där han etablerade sig i Ligue 1. Det var också då han spelade sig in i det amerikanska landslaget.
Bedoya spelade VM 2014 och VM 2018, oftast i samma roll som i ÖSK: löpstark, taktiskt lojal och användbar i nästan alla matchbilder.
Att en spelare går från Behrn Arena till två VM‑turneringar är inte vardagsmat. Bedoya är ett bra exempel på hur ÖSK ibland lyckas fånga upp spelare som behöver rätt miljö för att ta nästa steg. Det gjorde han — med råge.
Hasse Borg, skärmdump Örebro läns museum
Hasse Borg kom till ÖSK från BK Forward i mitten av 70‑talet. Det dröjde inte länge innan han tog plats som en av lagets mest lovande försvarare. Borg var snabb, fysisk och hade en offensiv inställning som inte var helt vanlig för ytterbackar på den tiden.
Hans utveckling i ÖSK tog honom hela vägen till VM 1978, där han fick speltid och visade att han höll internationell nivå. Kort därefter gick flytten till tyska Eintracht Braunschweig i Bundesliga, där han blev kvar i flera år och gjorde gott intryck.
Efter spelarkarriären blev Borg sportchef i Malmö FF. Där var han med och byggde upp klubbens moderna struktur och — inte minst — en av dem som tidigt såg potentialen i en ung Zlatan Ibrahimović.
Sven‑Gunnar Larsson var ÖSK:s förstemålvakt under större delen av 60‑ och 70‑talet. En lugn och placeringssäker målvakt som sällan gjorde något i onödan. Han var inte den mest spektakulära, men han gjorde jobbet — och det gjorde han mycket bra.
Larsson togs ut i Sveriges VM‑trupper 1970 och 1974. Ronnie Hellström var förstemålvakt båda gångerna, så Larsson fick ingen speltid, men att bli uttagen till två VM‑trupper som målvakt är i sig ett kvitto på hög nivå.
I ÖSK var han en av de där spelarna som bara fanns där, år efter år, och gjorde laget bättre genom sin stabilitet. Målvakter av den sorten märks ofta mest när de byter klubb eller lägger handskarna på hyllan.
Sven “Dala” Dahlkvist är kanske mest förknippad med AIK, men han avslutade karriären i ÖSK och blev senare även tränare i klubben. En fysisk och kompromisslös mittback som alltid spelade rakt och tydligt.
Dahlkvist var med i VM 1978, där Sverige hade en tuff grupp och inte tog sig vidare. Han fick speltid och gjorde det han brukade göra: vann dueller och höll det enkelt.
I ÖSK bidrog han framför allt med rutin och ledarskap. Det märktes att han hade många år på hög nivå bakom sig. Efter spelarkarriären tog han över som tränare och gjorde ett uppskattat arbete även där och tog bland annat ÖSK till en uppmärksammad andraplats 1994.
Fotbollsintresset gick vidare i familjen. Dottern Lisa Dahlkvist, som under sin karriär länge tillhörde KIF Örebro, blev en av Sveriges bästa mittfältare genom tiderna och spelade VM 2011, 2015 och 2019. Hennes straffar i OS 2016 är redan en del av svensk fotbollshistoria.
Orvar Bergmark är kanske den största ÖSK:s spelaren genom tiderna. En elegant och smart högerback som spelade för klubben under stora delar av 50‑ och 60‑talet.
Han var ordinarie i landslaget under två VM‑turneringar: 1958, där Sverige tog silver, och 1962. Bergmark var en av de mest pålitliga försvararna i svensk fotboll under den perioden. Bland annat fick han guldbollen och blev uttagen till världslaget 1958.
I ÖSK var han lagkapten, ledare och stilbildare. Han satte en standard för professionalism som klubben levde på länge. Efter spelarkarriären blev han även förbundskapten och ledde Sverige vid VM i Mexiko 1970.
Det är svårt att överdriva hans betydelse för ÖSK men också för svensk fotboll som helhet och även i Orvars fall fortsatte intresset för fotboll då två av barnbarnen, Niclas Bergmark och Adam Bergmark Wiberg, själva fått fina karriärer på fotbollsplanen.
Orvar Bergmark är dessutom, tillsammans med Djurgårdens Sigge Parling, den ende svensk som spelat en VM-final i både fotboll och bandy. En prestation som inte lär komma att upprepas nu med tanke på hur de två sporterna glidit ifrån varandra.
Några uppmärksamma läsare och noterat att det saknas två spelare i ovanstående lista. Vi tackar er som påpekat detta och uppdaterar därför texten med Roland Åman och John Alvbåge.
Skärmdump från en NA-artikel om Åman från 2016. Länk finns nedan.
Ronald Åman (ibland Åhman) kom till ÖSK som 18-åring från Sandvikens IF och gjorde fyra säsonger i svartvitt 1975–1978 och landade på 79 matcher. En mittfältare som höll ihop laget utan att göra större väsen av sig, men som tränare litade på. När Djurgårdens IF värvade Åman från ÖSK 1978 ansågs han vara en av Sveriges mest eftertraktade unga talanger och hade fått smeknamnet ”Sveriges Beckenbauer”. Som 21-åring togs han ut i Sveriges VM‑trupp till Argentina-VM 1978. Speltid blev det inte, men att ta plats i en VM‑trupp som allsvensk spelare från Örebro säger ändå något om nivån.
Åman stannade kvar i Djurgårdens IF i resten av sin elitkarriär och var bland annat med om att ramla ur Allsvenskan med DIF 1981 men trots det stannade han kvar i klubben fram till 1983 då han valde att varvar ner i lägre divisioner för att sedan helt sluta med fotbollen redan vid 26 års ålder. Han gick senare till en karriär i reklambranschen och som författare. Han har bland annat gett ut böckerna ”Idrottsplatsen i våra hjärtan”, ”Domslut” och ”Udda lirare”.
John Alvbåge. Hur kunde vi missa John Alvbåge? Kanske för att hur stor Alvbåge än må vara i ÖSK-sammanhang så är kanske inte landslagsspel det första vi tänker på när vi tänker på John Alvbåge.
Alvbåge kom till Örebro SK första gången 2003. Han hade då redan spelat seriefotboll under ett par år i först Torslanda IK och sedan Västra Frölunda där han redan som 18-åring hade fått spela 12 Allsvenska matcher för göteborgsklubben. I ÖSK blev han sedan en självklar del av laget 2003-2005 och senare också 2008-2011 och bloggen minnas att Alvbåge var en del av ett mycket bra ÖSK-försvar där bland andra Patrik Anttonen, Mikael Danielsson, Samuel Wowoah, Magnus Wikström och Michael Almebäck ingick i olika konstellationer. 2010 var Alvbåge en stor del i att ÖSK, under Sixten Boström, slutade trea i Allsvenskan och kvalificerade dig för europaspel.
Under sin tid, framförallt under den andra sejouren, i ÖSK fick Alvbåge något av en ikonstatus i klubben.
Gällande landslaget och kopplingen till VM så togs Alvbåge ut som tredjemålvakt bakom Andreas Isaksson och Rami Shaaban till Tysklands-VM 2006. Alvbåge spelade då IFK Göteborg. Någon speltid var nog aldrig planerad från förbundskapten Lars Lagerbäcks sida men på en av landslagets sista träningar innan premiären mot Trinidad och Tobago träffades Andreas Isaksson av en boll i huvudet och drabbades av en lättare hjärnskakning vilket gjorde att Rami Shaaban fick starta matchen med Alvbåge som reserv. Isaksson var sedan tillbaka och spelade övriga matcher i turneringen vilket gjorde att det aldrig blev någon speltid för Alvbåge i turneringen.
Utöver spel med ÖSK har Alvbåge representerat IFK Göteborg, danska Viborg FF, Minnesota United i amerikanske MLS, norska Staebek, cypriotiska AC Omonia och Nea Salamis samt IK Sirius, Lindome GIF, Akropolis IF samt IFK Lindesberg.
Idag är John Alvbåge målvaktstränare i norska Sarpsborg 08 där även hans son, Logan Alvbåge, är en talangfull målvakt.
Tillägg 260619.
Nu har NA gjort en egen version av den här listan och tagit med alla länsbor. När vi läser listan kan vi dock konstatera att vi missade ytterligare några namn på vår lite för magra lista. Vi ber om ursäkt till Leif Eriksson, Thomas Nordahl, Magnus Erlingmark och Mattias Jonson som samtliga representerat ÖSK och även tillhört svenska VM-trupper.
Niklas Klingberg – en gång i tiden en ung och lovande mittfältstalang i ÖSK fick aldrig det genombrott som hans talang förmodligen motiverade. Återkommande skadeproblem (oftast en fot om jag kommer ihåg rätt) innebar att hans speltid i ÖSK inskränkte sig till 4 allsvenska matcher under åren 2003 och 2004. Han är född 1985 så under sin tid i ÖSK var han ännu inte fyllda 20.
Därefter gick hans fotbollskarriär vidare via Enköpings SK med 29 matcher i Superettan, Degerfors IF med imponerande 100 matcher i den näst högsta serien innan elitkarriären avslutades i Örgryte med sammanlagt 38 seriematcher jämt fördelade på div 1 och Superettan.
Efter åren som elitspelare fortsatte han som spelande tränare i Alingsås – med blandade resultat.
Nu dyker han upp som akademichef i Norrby – en befattning han haft sedan årsskiftet. Utöver Norrby jobbar han dessutom som fotbollsinstruktör på Alströmergymnasiet i Alingsås (enligt hans Linkedin profil).
Jag kommer ihåg Niklas som analytiskt lagd och extremt fotbollsintresserad. Roligt att se att han fått lite bättre fotfäste i den svenska fotbollen.
I en nyligen publicerad dokumentärserie som SVT gjort i tre delar förekommer de tidigare ÖSK-spelarna Marcus Pode och Robert Åhman-Persson. Dokumentären berättar om hur en person kallad ”Bosse” flyter in i Malmö FFs sfär under 2000-talets inledning och erbjuder en rad ledare och spelare hjälp med att investera delar av sina pengar som dem bland annat fått i sign-on när dem blivit kontrakterade av MFF.
Det ena leder till det andra och drömmar om en investeringar med bra avkastning slutar i att spelarna går miste om hela kakan. I dokumentärserien beskrivs att närmare 40 miljoner kronor helt försvunnit utan att spelarna sett röken av deras investeringar.
Utöver Pode och RÅP deltar även tränaren Sören Åkeby och spelarna Babis Stefanidis, Louay Chanko, Daniel Theorin och Andreas Yngvesson i dokumentären och alla har investerat mer eller mindre stora delar av sina pensionspengar i ”Bosses” investeringar. Ytterligare en icke namngiven spelare intervjuas också. Även MFFs tidigare sportchef, örebroaren Hasse Borg, förekommer i dokumentären.
”Bosse” heter egentligen Bo Ahlén och Nerikes Allehanda intervjuade honom häromdagen med anledning av dokumentären, anklagelserna och hans stundande ekobrottsrättegång. NA (26-03-12):Ahlén om anklagelserna: ”Klart mitt namn tagit skada”
För drygt fem år sedan stämde Hasse Borg med flera Bo Ahlén och i den artikeln framgår det att det är långt fler spelare som varit inblandade i Ahléns investeringar. Niklas Skoog (också tidigare ÖSK-spelare), Mattias Asper, Jon Jönsson och Jon Inge Höiland nämns i texten tillsammans med andra fotbollsklubbar som Elfsborg och Landskrona. NA (20-10-20):Hasse Borg och flera kända fotbollsspelare stämmer Bosse Ahlén på miljoner: ”Det är inga trippel-A-folk”
Kopplingen till Örebro finns, utöver redan nämnda spelare och ledare, även i form av ett fastighetsbolag ”Villa Östanå” nere vid slussen som så sent som i februari 2026 begärdes i konkurs. Vid tiden för konkursen satt Ahlén och Niklas Skoog i styrelsen för fastighetsbolaget. Niklas Skoog sitter för övrigt i ytterligare ett par bolagsengagemang tillsammans med Ahlén. Bland annat fler av dem som nämns i SVTs dokumentär. NA (15-04-09):Unikt hus väcks på nytt till liv
Bosse Ahlén har också tidigare varit aktiv i Örebro då han under en tid ansågs vara hockeyns ”starke man” först som spelare och ledare och senare också som ordförande för dåvarande Örebro IK under delar av 70- och 80-talen. Bosse Ahlén låg bland annat delvis bakom den så kallade ”miljonkedjan” som bestod av Hardy Nilsson, Lars-Gunnar Lundberg och Martin Karlsson. En fruktad hockeytrio som tillsammans gjorde över 500 poäng på 90 matcher mot slutet av 70-talet och för den som vill går det att hitta mängder med information om ”ÖIK-legendaren” Bosse Ahlén på Örebro Hockeys hemsida. Bland annat arrangerade Ahlén en ”supermatch” mellan gamla ÖIK-spelare och ett Tre Kronor-legendar-lag 2016. ÖHK:Supermatch i Örebro: Miljonkedjan vs Foppa!
Efter att ha sett dokumentärserien och därtill sökt ytterligare information om Ahlén och läst tidigare texter om turerna kring investeringarna kan bloggen inte annat än att slås av hur rörigt och snurrigt allt låter. Vi kan såklart inte avgöra något i sakfrågan – det får domstolen göra – men vi kan ändå konstatera att det finns många olösta frågetecken i den här historien.
Har du inte sett dokumentären så kan vi rekommendera dig att göra det. Speciellt med tanke på alla kopplingar som trots allt finns genom tidigare Örebro SK-spelare.
Allt fler av de spelare som lämnade Örebro SK efter 2025 har nu hittat till nya klubbar och de två senaste i raden är ytterbackarna Oskar Käck och Samuel Kroon.
Oskar Käck. Den nu 22-årige ytterbacken (till höger) Oskar Käck anslöt till ÖSK i februari 2024 och spelade till slut 32 tävlingsmatcher för ÖSK innan han via en utlåning till Gefle IF under hösten förra säsongen sedan fick lämna ÖSK när säsongen var över.
Nu har Käck hittat tillbaka till sin förra klubba Sollentuna FK (det var därifrån han kom till ÖSK) som spelare i Ettan Norra. Där tycks han välkomnas tillbaka med öppna armar och sportchefen Poja Naderi säger att ”– Klubben har saknat att ha Oskar här och vi är väldigt glada över att han är tillbaka. Vi får till oss en spelare som vid ung ålder samlat på sig mycket erfarenheter”.
Käck själv uttrycker att det känns bra att vara tillbaka bland bekanta ansikten och att han ser fram emot att spela på Sollentunavallen igen.
2025 slutade Sollentuna som tia i tabellen för Ettan Norra med 6 poängs marginal ner till negativ kvalplats. Laget leds av huvudtränaren Johan Palm och några av de mer namnkunniga spelarna är bland andra Umit Aras (med ett förflutet i Västerås SK) och Wilgot Marshage (som varit ungdomsproffs i italienska AC Milan och Torino samt även tillhört Hammarby IF).
I laget finns också förre ÖSK-spelaren Johannes Dahno som även om han tillhörde ÖSKs A-trupp aldrig riktigt finns chansen att visa upp sig ordentligt. Den chansen har han istället både fått och tagit i Sollentuna där han blev utsedd till hela Ettan Norras bästa vänsterback 2025.
Samuel Kroon. Den nu 29-årige Samuel Kroon var en av spelarna som satt på utgående avtal med ÖSK men som inte fick förlängt kontrakt efter 2025. Något som förvånade rätt många. Vad bloggen förstår så ville Kroon vara kvar och han erbjöd sig själv också att spela för en betydligt lägre summa än tidigare men klubben och sportchef Enes Ahmetovic valde trots detta att avstå från att förlänga avtalet med Kroon. Troligtvis berodde det på att man redan hade hans ersättare Christopher Redenstrand så gott som klar.
Samuel Kroon fick hursomhelst lämna klubben vilket meddelades den 3e december 2025. Men det är alltså först nu som han gjort klart med en ny klubb och det blir den isländska klubben Knattspyrnufélag Akureyrar eller kort och gott KA Akureyri.
Akureyri är Islands näst största stad och ligger i norra delen av landet vid fjorden Eyjafjörður. Staden har omkring 19 000 invånare och fungerar som ett viktigt centrum för handel, service och utbildning i norra Island. Platsen började utvecklas som handelsplats under 1600-talet och fick stadsrättigheter år 1786. Läget vid en skyddad fjord gör att hamnen är viktig för både fiske och sjöfart. Fiskerinäringen har länge varit en central del av ekonomin, men idag är även turism, handel och utbildning betydelsefulla. Akureyri är också känd för sitt relativt milda klimat jämfört med andra platser på Island. Staden kallas ibland “Nordislands huvudstad” eftersom den är den största staden i regionen. Den är känd för sin vackra natur, sin botaniska trädgård och närheten till naturattraktioner. Turister besöker ofta Akureyri för att uppleva fjordlandskap, valsafari och naturen i norra Island.
Laget KA Akureyri leds av förra landslagsspelaren Hallgrímur Jónasson (han var en mittback med 6 A-landskamper och bland annat spel i danska OB, Lyngby och SønderjyskE. Han har även representerat GAIS under sin karriär). Efter sin spelarkarriär blev han först assisterande tränare i KA men har sedan 2023 (om bloggen hittat rätt information) varit huvudtränare för laget.
Förra säsongen slutade man 8a i den isländska högstadivisionen där man bland annat var 8 poäng före Axel Óskar Andréssons Afturelding som senare degraderas efter nedflyttningskvalspelet.
Bland Samuel Kroons nya lagkamrater hittar vi svenske Diego Montiel med ett förflutet i Varberg och Sirius samt mittfältaren Hallgrimur Mar Steingrimsson som slog till med 13 mål under 2025. En annan intressant spelare är den 25-årige dansken Jeppe Pedersen som tidigare tillhört Aalborg.
Bloggen vill inget annat än att önskar Samuel Kroon all lycka till på sitt nya isländska äventyr och vi är för evigt tacksamma för hans nickmål i den 4e övertidsminuten borta mot Trelleborg i den sista omgången av Superettan 2025. Ett mål som tog ÖSK till kvalmatcherna mot HTFF.
Förra säsongen var både Rafi Isak och Markus Moberg assisterande tränare i Örebro SKs A-trupp i Superettan och efter säsongsslutet fick båda lämna klubben.
Nu är det klart att båda tränarna hittat nya arbetsuppgifter.
Rafi Isak. Har flyttat hem till Eskilstuna där han ska kombinera ett civilt jobb med att arbeta med frågor som rör föreningsutveckling och stöd till ledarteamet i herrlaget för division 4-klubben Jäders IF.
Markus Moberg. Blir ny huvudtränare för Degerfors IFs akademi och PA17-lag i kombination med att ”hålla i fotbollspass på fotbollsgymnasiet NIU under förmiddagarna”.
Under gårdagen dök det upp nyheter kring två tidigare ÖSK-spelare som bloggen därvidlag vill få med i flödet.
Och vi börjar med den kanske mest oväntade (fast samtidigt kanske mest väntade).
Hamse Shagaxle. Den offensive mittfältaren Hamse Shagaxle kom ju överens med ÖSK om att bryta sitt gällande kontrakt efter föregående säsong. Det kan du läsa mer om här.
Efter det att Shagaxle lämnat ÖSK dök det ganska raskt upp en del rykten om att han var på väg att göra en ganska oväntad flytt till en okänd klubb i Italien vilket fick bloggens ögonbryn att höjas en del. Att Shagaxle har talang råder det ingen tvekan om men att en spelare som hade svårt att slå sig in i ÖSKs lag 2025 och istället blev utlånad till Örebro Syrianska i Ettan (där han heller inte lyckades rosa marknaden) skulle gå till det italienska seriesystemet föreföll lite… oväntat…
Men ryktet dog inte ut utan istället började det viskas allt högre om att det rörde sig om Spezia Calcio i Serie B. Laget ligger visserligen på nedflyttningsplats i tabellen men man har bara tre poäng upp till Reggiana på säker mark. Spezia tränas för övrigt av förre italienska storspelaren Roberto Donadoni som för den lite yngre läsaren kanske mest är känd som italiensk förbundskapten 2006-2008 men för oss lite äldre kanske ännu mer är känd som en av de allra viktigaste spelarna i det AC Milan som under 90-talet vann mer eller mindre allt som gick att vinna. Donadoni var bland annat med i det lag som styrdes av Fabio Capello 1994 och som tvingade FIFA att ändra poängsystemet från 2 till 3 poäng för vinst.
Men även om ryktet hela tiden cirkulerat (först gången vi hörde talas om just Spezia var någon gång i mitten av januari) så blev det liksom aldrig mer verkligt än så och istället anslöt Shagaxle till IFK Göteborgs träningsläger i Portugal. Bara den saken är ju egentligen rätt oväntat. Att gå från att inte riktigt ta plats i ett Ettan-lag som åkte ur sin serie till att provträna med ett bra allsvenskt lag går heller inte av för hackor.
Men så lämnade Shagaxle det där träningslägret i förtid den 4 februari och ryktet om Spezia tog än mer fart. Men det är alltså först nu igår den 20 februari som det blivit officiellt. Hamse Shagaxle är klar för Spezia i Serie B och bloggen kan inte annat än att lyfta på hatten och önska Hamse all lycka till. Det vore oerhört fint om det gick bra för den unge sympatiske vivalla-killen.
Hamse Shagaxle har tilldelats tröjnummer 19 och skulle kunna få debutera redan idag, lördagen den 21 februari, då Spezia besöker Cesena med avspark 17.15.
För den intresserade så ligger La Spezia i nordvästra Italien i regionen Liguria, vid den innersta delen av Golfo della Spezia (även kallad Poeternas bukt), strax sydost om Genua och nära det kända kustområdet Cinque Terre.
David Seger. ÖSKs förre mittfältare och lagkapten David Seger har nu officiellt kommit överens med sin bulgariska klubb CSKA Sofia om att bryta sitt avtal och spelaren är därför nu fri på marknaden.
Seger, som spelade i ÖSK 2020-2023, flyttade till CSKA Sofia förra sommaren från Östers IF men det blev bara totalt 15 matcher på lite drygt ett halvår i Bulgarien innan avtalet nu alltså bryts. Vad som nu väntar för Seger återstår att se. Kanske kan en återkomst i svensk fotboll vara aktuell? Hans förra klubb Östers IF kanske? För omkring en månad sedan fanns det rykten om att Öster skulle låna Seger från CSKA Sofia men det blev inget av det då. Nu kanske man hamnar i ett nytt läge.
