Eyravallen Tänkt, tyckt och skrivet om ÖSK fotboll

Publikutvecklingen år 2012

En av årets stora utmaningar, utöver vad som möter spelarna på planen, är frågan hur ÖSK skall kunna vända den sviktande publikutvecklingen. Faktum är att de genomsnittliga publiksiffrorna minskat varje år sedan ÖSK tog steget upp i allsvenskan igen. Sedan år 2001 har publikutvecklingen sett ut på följande sätt:

År Serie Publiksnitt
2001 Allsvenskan 6 565
2002 Allsvenskan 8 039
2003 Allsvenskan 7 488
2004 Allsvenskan 7 012
2005 Superettan 5 034
2006 Superettan 5 359
2007 Allsvenskan 8 818
2008 Allsvenskan 8 660
2009 Allsvenskan 7 886
2010 Allsvenskan 7 704
2011 Allsvenskan 7 400

Tack vare serieomläggningen inför år 2008, då Allsvenskan gick från 14 till 16 lag, har det totala bortfallet inte blivit riktigt lika stort. Siffrorna för år 2007 och 2008 präglades nog till en viss del av nyhetens och revanschens behag efter det att ÖSK med nyformerade styrkor lyckats återta den allsvenska plats som Lagrell & Co. försökt beröva dem. Utvecklingen under de tre sista åren är dock oroande.

Fjolårssäsongen med högt ställda förväntningar på en säsong med allsvensk toppstrid startade publikmässigt mycket starkt med ett snitt på de tre första matcherna (Syrianska, Gefle och Helsingborg) som låg på nästan 9.900. Därefter sjönk dock publikintresset kraftigt i takt med att de positiva resultaten uteblev. Under årets tre sista omgångar snittade publiken bara lite dryg 5.500 trots att normalt publikdragande motståndare som IFK Göteborg och Malmö FF besökte Behrn Arena. Att ÖSK i det årets näst sista match, som spelades mot då redan avsågade Halmstads BK, noterades för det årets svagaste publiksiffra med 4.321 åskådare kan man i och för sig förstå.

Eyravallsbloggen kommer precis som under tidigare år att följa publikutvecklingen match för match under menyrubriken Publiken 2012.

Talar ÖSK med dubbla biljettklasstungor?

ÖSK släppte lösbiljetterna idag för de sex matcherna i april och maj månad. Om man tittar på arenaskissen där de två biljettklasserna finns markerade så kan man se vissa förändringar jämfört med tidigare år.

Biljettklasser för lösbiljetter.

Det som verkar ha hänt jämfört med hur det var förra året är att nu samtliga platser på den östra läktaren tillhör den lägre röda prisklassen. Dessutom verkar det som om man tagit bort de platser på de nedre två raderna på norra läktaren (sektionerna B, C och D) som under tidigare år såldes till allmänheten. Den östra läktaren har inte varit så populär och i allmänhet bara fått publik då norra och södra fyllts. Man ser iofs. rätt hyfsat därifrån så länge som man inte får kvällssolen i ansiktet, vilket inträffar. Dessutom sitter man relativt oskyddad om det skulle regna eftersom taket inte täcker så stor del av läktaren och det inte finns några väderskydd på gavlarna. Så det var nog motiverat att klassa ned de platserna och sälja dem billigare.

Lösbiljettpriser 2012

Årskort.
När det gäller årskorten ställs vi dock inför något av ett mysterium. Enligt den arenaplan som ÖSK lagt ut på sin hemsida så tillämpas förra årets biljettklasser även i år för årskorten. Detta innebär att man enligt denna plan måste betala fullt pris om man vill sitta på de två centrala sektionera på den östra läktaren. Det finns alltså ingen anledning att köpa årskort där eftersom det blir dyrare än att köpa biljetterna match för match. Plats lär man alltid få.

Prisklasser för årskort.

Nu verkar det inte ha sålts så många årskort till östra läktaren, men vi får väl hoppas att de som köpte dem fick betala det lägre priset motsvarande vad som gäller för lösbiljetterna.

Priser för årskort år 2012.

Krokodiltårar från Lagrell

Nyheter24 har intervjuat Lars-Åke Lagrell som nu lämnat ordförandeposten hos Svenska Fotbollförbundet. Lagrell försöker i intervjun bättra på det skamfilade rykte han fick efter det att ÖSK tvångsnedflyttades från allsvenskan. Lagrell hävdar i intervjun, att nedflyttningen av ÖSK var det jobbigaste han upplevde under sina 20 år som ordförande.

Sk*tsnack anser bloggen, som kommer ihåg hur man från SvFF:s sida mycket aktivt drev på för att man skulle kunna statuera exempel genom att flytta ner ÖSK. Det gick ju faktiskt så långt att man från SvFF:s sida ”hittade på” egna redovisningsregler som inte fanns dokumenterade och anställde en brottmålsadvokat för att driva förbundets talan mot ÖSK.

Årskortskampanjen

Eftertraktat plastkort

120324. Mot ett rekordår.
Just som jag trodde att ÖSK tagit sin egen räknare på allvar och börjat uppdatera den mer frekvent, så verkar det tyvärr som om den fastnat på 2783. Till undsättning kommer något överraskande Aftonbladet, som hört sig för hos de allsvenska klubbarna hur det går med biljettförsäljningen. Mikael Karlberg, som ansvarar för biljettadministrationen hos ÖSK, rapporterar att just nu ligger man på 2.800 biljetter och att prognosen pekar mot 3.000, vilket är 100 mer än vad man hos ÖSK tidigare har sagt var en optimistisk prognos.

Till privatabonnemangen kommer sedan företagskorten och av dem räknar man med att få ut 2.200 stycken. Detta skulle tillsammans ge 5.200 kort, vilket nog är ett nytt årskortsrekord. Förra året hade man en årskorträknare på hemsidan som räknade både privat- och företagsabonnemangen. Den stannade på 5.020 den 8 april, då laget spelade sin första hemmamatch. År 2010 blev totalen 4.480.

120321.
Just som jag var på väg att klaga över att ÖSK inte uppdaterat årskortsräknaren så gjordes det. Bra det, även om jag fortfarande tycker att det inte sker tillräckligt ofta. Har man en räknare av den här typen så bör den uppdateras varje dag – annars kan man (nästan) lika gärna vara utan.


Den senaste noteringen på 2.783 är bara 15 platser lägre än vad man nådde förra året. Helst vill man i år nog nå 2.900 som är budgeten och det är nog anledningen till att man inte släppt några lösbiljetter än. Det kan jag förstå även om jag tycker att man kanske skulle kunna börja sälja lösbiljetter till Östra Läktaren som än så länge inte har varit så populärt bland säsongsabonnemangsköparna.

Kampanjandet rullar på i de sociala medierna med en notis och en annons hos Facebook.

Läs mer

Arenakortet

ÖSK pushar idag på hemsidan för sitt sk. Arenakort. Tanken är att besökarna på Behrn Arena skall låsa upp en summa pengar, som sedan bara kan användas i ÖSKs kiosker på Behrn Arena under 15 dagar på året. För ÖSK innebär införandet av den här typen av kort säkert en del fördelar. Man kan till exempel förbättra sitt kassaflöde och man minskar kontanthanteringen.

För besökande på Behrn Arena är det dock tveksamt om kortet innebär några fördelar alls. ÖSK säger, att med kortet kommer det att gå snabbare i köerna. För att få en sådan effekt krävs dock att huvuddelen av de köande använder sig av kortet – om de 50 som står före i kön inte har några sådana spelar det ingen roll om man själv har skaffat ett. Om man skall se någon tidsmässig fördel för besökarna får ÖSK nog lov att fixa gräddfiler  fram till serveringsborden för de som har ett Arenakort.

De svenska bankerna försökte för ett antal år sedan införa ett kontantkort som man kallade Cashkort. Försöket blev en rejäl flopp och bloggen tror inte att det här ännu mer begränsade kortet kommer att lyckas bättre.

På Wikipedia finns en artikel om varför de sk. cashkorten misslyckades. För ÖSKs Arenakort gäller många av de invändingar, som gjorde att cashkorten inte blev någon succé utan till slut avvecklades.

TT inför årets allsvenska

TT har dragit igång sin satsning inför årets allsvenska. I dagens papperstidning kunde man se att arbetet satt sina spår i form av ett uppslag om allsvenska tränare. Det var dock inte något specifikt ÖSK-relaterat så bloggen har låtit detta bero. Hos Expressen finner man däremot två artiklar med definitiv ÖSK-smak.

TT har uppmärksammat att ÖSK numera är rätt bra på att jobba med sina samarbetspartners – alltså de som tidigare kallades sponsorer. Nyhetsbyrån har intervjuat Jan Karlsson, som berättar att ÖSK har över 1000 företag och organisationer man arbetar med. Över hälften av klubbens intäkter kommer från denna sektor, vilket med allsvenska mått mätt är en väldigt hög siffra. Karlsson tror själv att det är få allsvenska klubbar som kommer över 40-procentsstrecket.

TT via Expressen: Örebro är redan mästare i sponsring

TT har även intervjuat Tobias Grahn om flytt och inför seriestart. Speciellt djupgående blir det dock aldrig.

TT via Expressen: Grahn ska fylla luckan på Örebros mittfält

ÖSK hoppas på Football Creditors Rule

.

En del pengar saknas fortfarande för Alejandro Bedoyas övergång till Glasgow Rangers.

Bedoya inte slutbetald.
I samband med publiceringen av ÖSK Elitfotbolls årsbokslut och bolagets årsstämma framkom det att slutbetalningen för Alejandro Bedoyas transfer till Glasgow Rangers ännu inte nått något av ÖSKs bankkonton. Det rör sig om ett belopp på £ 150.000, vilket översatt till svenska kronor vid nutidens anemiska pundkurser inte blir mer än ca. 1,6 mkr.

Det finns en del frågetecken kring hur ÖSK behandlat denna post. Det bästa hade väl varit om man i årsredovisningen mer explicit tagit upp hur man hanterat den. Nu skriver ÖSK i och för sig i årsredovisningens not 13:

Koncernens bedömning är att likvida medel kommer att erhållas för samtliga fordringar, för fordringar där osäkerhet råder kring betalningsförmågan hos kunden har en reservering gjorts.

Det blir man inte så mycket klokare av eftersom inga namn eller belopp nämns.

Reservering gjord (?).
Det är väl rimligt att tro, med tanke på att Glasgows problem uppenbarade sig innan årsbokslutet gjordes klar, så är det denna fordran ÖSK syftar på. Detta styrks dessutom av vad Jan Karlsson sade vid sin genomgång på stämman. Han menade (om jag uppfattade saken rätt), att ÖSKs årsvinst skulle ha blivit 1,6 mkr högre om inte en reservering gjorts i sista ögonblicket. Det verkar alltså som om ÖSK redan har tagit hänsyn till den rådande situationen och att inga ytterligare negativa resultatmässiga överraskningar kommer att drabba bolaget (i detta avseende i alla fall). Tvärtom – om pengarna så småningom betalas in blir det en ren vinst som ograverad kommer att hamna på resultaträkningens sista rad. Om det är som jag tror är det väl säkrast att brasklappa.

Sjuttonmiljonersskuld.
ÖSK är inte heller ensamma om att ha obetalda övergångsfordringar hos Glasgow Rangers. Skotska internetsiten Daily Record.co.uk skriver idag, att de sammanlagda skulderna för spelarövergångar uppgår till £ 1,6m, alltså ungefär 17 mkr. ÖSKs huvudvärk är således en rätt liten del av Rangers huvudvärk. Utöver obetalda belopp för spelarövergångar har Rangers hur som helst betydligt värre problem att försöka övervinna. Det finns de som tror att laget inte ens kommer att kunna spela klart årets seriespel.

Football Creditors Rule.
ÖSKs hopp om att kunna få sina pengar baseras förmodligen huvudsakligen på något som heter Football Creditors Rule. Denna egenhet i brittisk skattelagstiftning innebär, att skattemyndigheterna accepterat att de fotbollsrelaterade skulderna skall ha högsta prioritet. Med sådana avses spelarlöner och skulder till andra fotbollsklubbar. För en klubb som tvingats i administration gäller, att de inte får rätt att återgå till spel i sin liga efter administrationsförfarandet, om de inte dessförinnan betalt alla sådana fotbollsrelaterade skulder. För att överleva som fotbollsklubb måste Rangaers således göra allt som står i deras makt för att se till att deras transferskulder blir betalda.

Öppnar ÖSK för Bedoya?
Magnus Sköldmark citeras av Daily Record och säger:
– We’re told that we are a preferred creditor. Alejandro was great with us and we would look at taking him back if that is an option.

Vilket inte alls behöver betyda att ÖSK aktivt försöker få tillbaka honom utan snarare att man inte skulle tacka nej om möjligheten gavs. Själv är jag tveksam till om det skulle vara så lyckat – i alla fall inte med en korttidstransaktion, typ in nu och sedan ut igen i sommar. Då är det viktigare att bygga upp ett fungerande mittfälte med de spelare som tagits in i truppen under vintern.

Wikipedia (eng) skriver en del om hur ett administrationsförfarande fungerar i Storbritannien,

Publikutvecklingen

Om det är något som oroar Jan Karlsson & Co. förutom det sportsliga tappet förra året borde det vara ÖSKs publikutveckling. Det är förmodligen så, att det i hög grad är publikutvecklingen som driver flera av de övriga intäktskällorna. Inte nödvändigtvis från en säsong till en annan, men helt säkert mera långsiktigt. Det finns säkert en hel del trögheter i de avtal ÖSK sluter med sina samarbetspartners/sponsorer.

Jag har ställt samman några sifferserier på  olika aspekter med avseende på publikutvecklingen.

2007 2008 2009 2010 2011
Intäkter (mkr) 10,7 10,8 11,9 11,3 13,2

ÖSK publiksnitt 8 818 8 660 7 886 7 704 7 400
ÖSK Allsvenskan 114 634 129 900 118 290 115 560 111 000
Cuper 1 667 1 856 9 914
Totalt ÖSK 114 634 129 900 119 957 117 416 120 914

Allsvenskan 1 867 039 1 868 803 1 908 739 1 564 207 1 758 348
Andel i % 6,1% 7,0% 6,2% 7,4% 6,3%
Snittintäkt (kr) 93,37 83,43 98,94 96,56 108,85

Anm. År 2007 var sista året med bara 14 lag i allsvenskan.

Högre intäkter men färre åskådare.
Det mest anmärkningsvärda här är väl ökningen av intäkterna år 2011, trots att publiksnittet för ÖSKs allsvenska matcher sjönk. Nu kom ju i och för sig nästan 10.000 åskådare för att se cupmatcherna, men vid dessa var det lägre biljettpriser, så de kan inte ha betytt så mycket. En förklaring till de högre intäkterna är säkert att biljettpriserna höjdes. En annan att ovanligt många med säsongsabonnemang avstod från att se vissa matcher. De matcherna var ju betalda, men gav färre åskådare.

Kraftig ökning av snittintäkten.
Den högre snittintäkten per åskådare skulle kunna tyda på detta. Pengarna för säsongsbiljetterna är ju inbetalda oberoende av om någon ser matchen eller ej. Om det var färre åskådare med matchdagsbiljetter så förstärktes denna tendens ytterligare. Om färre företagskunder ser matcherna åker också den redovisade snittintäkten upp. Det behöver alltså inte vara så att en högre snittintäkt nödvändigtvis är en indikation på att det går bra. Den betyder nog snarare att även om man sålde många säsongsbiljetter, så ”svek” olika delar av publiken.

Sponsorbiljetterna ej medräknade.
När det gäller publikintäkterna har jag för mig, att de åskådare som får sina biljetter genom olika typer av ”sponsor”paket inte tas med i det redovisade beloppet för publikintäkter. Avgiften för deras biljetter ingår i stället i marknadsintäkterna eftersom de är en del av det paket som klubben säljer. Detta gör ju att inträdet för stora delar av publiken på Norra Läktaren inte kommer med i beräkningarna. För att få en verklig bild av hur snittintäkten för den ”civila” delen av publiken utvecklas skulle man behöva en uppgift om hur stor andel av publiken som kommer med biljetter de på ett eller annat sätt betalat själva. Men den siffran har jag inte tillgång till.

Resultatutvecklingen

ÖSK har i all tysthet publicerat sin årsredovisning på hemsidan. Bloggen har till att börja med gjort en sammanställning av hur de viktigaste resultatposterna utvecklats sedan år 2006 (sista året i Superettan).  Resultatet för år 2011 blev tack vare försäljningarna av Alejandro Bedoya och Michael Almebäck extremt bra. Man kan dock få intrycket att resultatet hade blivit negativt om inte dessa försäljningar skett. Så behöver dock inte nödvändigtvis vara fallet. Det kan mycket väl vara så, att man tog beslut om vissa kostnader efter det att försäljningarna genomförts väl medvetna om att det kommit in ytterligare medel.

2006 2007 2008 2009 2010 2011
Matchintäkter 6,0 10,7 10,8 11,9 11,3 13,2
Marknadsink. 9,0 15,8 22,7 23,9 27,5 32,2
SEF/Bidrag 5,2 9,9 11,0 11,3 13,7 11,1
Spelarförsäljn 0,1 0,4 1,0 0,1 0,3 8,4
Övriga 3,4 2,4 6,1 1,3 0,5 0,6
Intäkter 23,7 39,2 51,6 48,5 53,3 65,5
Matchkostnader -1,7 -2,7 -3,2 -3,2 -3,7 -4,3
Marknadskostn. -1,9 -3,7 -6,5 -6,7 -7,6 -7,1
Personalkostn. -15,0 -20,5 -26,9 -25,9 -28,6 -32,2
Övriga externa -5,9 -6,9 -13,1 -8,3 -9,4 -14,3
Övriga kostn. 0,0 -0,3 0,0
Rörelsekostnader -24,5 -33,8 -49,7 -44,1 -49,6 -57,9
Avskrivn, spelare -0,2 0,0 0,0 -0,5 -0,5 -0,7
Avskrivn, anl -0,1 -0,2 -0,5 -0,5 -0,7 -0,9
Rörelseresultat -1,3 5,2 1,6 3,2 2,6 5,9
Fin poster -0,1 0,0 0,3 0,1 0,0 0,3
Resultat efter fin. -1,3 5,2 1,8 3,3 2,6 6,2
Matchresultat 4,3 8 7,6 8,7 7,6 8,9
Marknadsresultat 7,1 12,1 16,2 17,2 19,9 25,1

Jag har också räknat ut ”resultatet” för de två aktivitetstyper för vilka ÖSK redovisar både intäkter och kostnader. Detta avser alltså det ekonomiska utfallet från matcharrangemangen samt marknadsaktiviteterna. Båda kategorierna utvecklar sig positivt – ja för marknadssidan har utvecklingen varit extremt positiv. Sedan år 2008 har kostnaderna för dessa aktiviteter legat konstant i storleksordningen 6.5 – 7,5 mkr, medan intäkterna gått från 23 mkr till 32 mkr. Tala om utväxling.

En ”intressant” post som ÖSK inte närmare kommenterar är övriga externa kostnader som två år varit betydligt högre än under de andra tre åren. Det skulle vara intressant att få höra vad som döljer sig bakom dessa siffror.