Efter två raka och lite tråkiga 2-0 vinster i gruppspelet stod Rynninge i dag som motståndare för ÖSK Söders damer. Någon större respekt visade inte hemmalaget, som redan efter 40 sekunders spel hade punkterat den ÖSK-nolla som hållits intakt under 80 minuter. Inte för att eländet tog slut där. Efter tre minuter stod det 2-0 till Rynninge, som verkligen rivstartade matchen mot ett ÖSK, där försvarsspelet till att börja med hackade betänkligt. Elin Segerstedt reducerade visserligen i sin första match sedan i slutet av juli. Men Rynninge var ofina nog att på nytt gå fram till en tvåmålsledning. Innan halvleken var slut kunde Sophie Sörqvist genom ett målskott ur snäv vinkel se till att ÖSK ändå fick lite häng. Men närmare än så kom tjejerna inte under första halvlek.
Riktigt vad Niclas Collgård sade till sitt lag i halvtidspausen vet jag inte, men jag såg att han ritade och demonstrerade på sin taktiktavla. Rätt medicin skulle det visa sig för i andra halvlek började man äntligen känna igen Söderdamernas spel igen. Emma Tivemo kvitterade, Sabina Håkansson gav laget ledningen, Stina Gävbo sprang över nästan hela planen och avslutade med ett hårt otagbart skott innan Emma kunde styra in sitt andra prydligt frispelad av Matilda Önnegren.
Efter en minst sagt darrig inledning (förmodligen beroende på underskattning) fick ÖSK successivt bättre grepp om matchen. Men inte förrän några minuter in i andra halvlek var man ikapp målmässigt. Efter ledningsmålet var det sedan inte någon större tvekan om vart segern skulle gå. I en ovanligt fysisk match malde ÖSK effektivt ner sina motståndare. Utöver Elin Segerstedt, som gjorde något av en come-back efter sina skadebekymmer, spelade Sophie Sörqvist höstens första futsalmatch. Den största överraskningen var dock att se Mimmi Paulsson-Febo debutera som utespelare. Mimmi har ju haft en handskada och det kan ha varit därför hon inte stod i mål i den här matchen. Som utespelare skötte hon sig dessutom riktigt bra. Placeringssäker och inte rädd för att använda kroppen om det behövdes.
Det blev en dag på jobbet för ÖSKs kvinnliga 97:or, då de mötte Lillån FK i det DM-förberedande gruppspelet. Skall sanningen fram så var det inte ens en speciellt bra dag på jobbet. ÖSK hade svårt att få spelet att flyta och det blev lite väl många bolltapp i ohotade lägen. Ändå vann ÖSK matchen med 7-0 efter 3-0 i halvtid.
Lillån överraskade i alla fall med en sak. De tog sin time-out redan efter två minuter vid ställningen 0-0. Men sedan blev det som sagt mest ÖSK för hela slanten. Bäst i ÖSK tyckte jag Freja Olofsson (givetvis) och Anna Meier lyckades. Klara Thorsén med sina tre mål (om jag såg, räknade och kommer ihåg rätt) skall givetvis även hon ha ett positivt omnämnande. Liksom Joline Jakobsson som höll nollan i den för henne ovana rollen målvakt.
Utöver Klara gjordes ÖSK-målen av Anna Meier, Freja Olfosson och Sara Sandberg. Matchens sjunde och sista mål stod Lillån för med Sabina Forsberg som sista ÖSKare med en fot på bollen.
Söder Dam har rett ut det här med vem som gjorde vad.
1-0 Anna Meier/Hanna Holmgren Karlsson
2-0 Freja Olofsson/Anna Meier
3-0 Klara Thorsén/Freja Olofsson
4-0 Klara Thorsén/Freja Olofsson
5-0 Sara Sandberg/Anna Tivemo
6-0 Klara Thorsén/Freja Olofsson
7-0 Självmål/Sabina Forsberg
ÖSKs P15-lag stod för en bra insats igår, när de besegrade BK Forward och samtidigt tog ett stort steg mot DM-finalspelet. ÖSKs P17-lag gjorde samma sak idag, även om kvällens match blev målrikare. ÖSK vann med 10-4 (5-1), några ytterligare matchdetaljer är inte tillängliga på ÖLFFs websida.
I den här klassen går fyra av sju lag till finalspelet. ÖSK med full pott och målskillnaden 29-4 efter tre matcher är väl mer eller mindre klara redan. Oklart hur semifinalerna lottas, men det brukar väl vara ettan mot fyran resp. tvåan mot trean. I så fall finns det fortfarande en del att spela för.
Tillägg: Målskyttar var Felix Möller (4), William Gunnarsson (2), Michel Yanez Hernandez, Jonathan Lundberg, Hampus Lind och Mikael Loön vardera (1).
ÖSKs 99:or tog ett ordentligt steg mot årets semifinaler genom att idag besegra BK Forward med 6-1. Så värst mycket mer har inte Bloggen lyckats lista ut så här långt. ÖLFFs matchrapport namnger bara BK Forwards målskytt, men ingen om vilka som gjorde ÖSK-målen. I halvtid stod det av allt att döma 2-0, så ÖSK fick bättre fart på målfabrikationen i den andra halvleken.
Nu behöver ÖSK en seger till i någon av de återstående två matcherna för att kunna känna sig riktigt säkra på att få fortsätta. De lag som återstår att möta är IFK Kumla – som verkar vara starka – samt vivallalaget Simon SK, som nog inte är så spelstarka.
Tillägg: Almin Masic hade en bra dag och stod för tre av ÖSKs mål. Övriga tre gjordes av Sebastian Ternevid, Beroa Rahman och Damir Civic.
Bloggen tog sig till Pettersbergs Bollhall tidig kväll för att se matchen mellan Rynninge och ÖSK. Rynninge var ju något av en uppstickare i årets regionala serie och ÖSKarna hade stora problem med dem i två av årets tre matcher. Dessutom hade Rynninge vunnit sin första match mot Delta Örebro IF i futsalserien med hela 16-1 (men torskat med 4-3 mot Karlslund i den andra). Det fanns en del som tydde på att det skulle kunna bli en intressant match.
När matchen kom igång visade det sig rätt snabbt, att hemmalaget inte kunde erbjuda något nämnvärt motstånd. ÖSK var det helt dominerande laget och kunde vinna med 7-0 (4-0 i halvtid) utan att egentligen behöva förta sig. Bäst för dagen i ett jämnt ÖSK var Michel Yanez med tre mål. Men ett antal onödigt tappade bollar drar ned betyget. Felix Möller höll sig givetvis även han framme och hade två eller om det var tre framspelningar samt ett mål.
I P17 klassen går de fyra (av sju) bästa lagen vidare till DM-semifinalerna och dit skall ÖSKarna nu kunna nå utan några större problem. Utöver ÖSK är det bara BK Forward som är obesegrade efter två omgångar.
ÖSKs U19-trupp avslutade årets tävlingsspel med en DM-final mot BK Forward. Före match var det väl lite osäkert var lagen hade varandra. ÖSK är seriesegrare i U19 div 1 och dessutom obesegrade på Behrn Arena i år. Forwards juniorer har gjort en stark säsong med en serieseger i den regionala U21-serien som främsta merit.
Efter några inledande minuter då det egentligen inte hände så mycket blev det snabbt klart, att det var hos ÖSK man var mest ivriga att ta tag i taktpinnen. Martin Springfeldt var matchen igenom ett konstant hot mot en backlinje som stod inbjudande högt upp. Men det var faktiskt inte som målskytt som Martin satte sin prägel på den här matchen utan som passningsläggare. ÖSKs första mål kom redan i den sjunde minuten efter en hörna av Martin, som Anton Westerlund knoppade in till synes oattackerad framför målvakten. Är man lagkapten skall man ju föregå med gott exempel och det gjorde Anton med sitt ledningsmål.
Mot slutet av matchen, då de båda lagens mittfält mer eller mindre hade försvunnit ur bilden och anfallen rullade in mot båda målen var det sedan dax igen för Martin att leverera en avgörande passning. Hans inspel från kanten nådde Joel Nilsson i straffområdet. Det var nog någon som hoppade över bollen eller i alla fall lät den passera, vilket ställde BK Forwards försvar helt. Joel pricksköt mot Forwards mål med Oskar Klasson som enda hinder att passera.
Annars kan man väl tycka att Martin borde ha kunnat göra något mål själv också. Med sin snabbhet var han ett konstant hot. Han frispelades flera gånger utan att lyckas få bollen förbi den utmärkte Oskar Klasson. De flesta av kvällens framspelningar kom från Filip Albertsson, som höjt sitt mittfältsspel minst ett snäpp under den här säsongen. Från att mest ha varit en riv-och-slit spelare med ett överskott av energi och en tendens att dra på sig alltför många gula kort har nu även väl avvägda framspelningar på sin repertoar. Energiöverskottet finns kvar men tyvärr förekommer de gula korten alltjämt lite väl ofta. I DM-finalen kom ett redan efter en halvtimme – även om just den incidenten faktiskt såg ut mer som av en olyckshändelse.
ÖSKs tredje mål (som alltså var det andra) gjordes av Lukman Murad efter en knapp halvtimmes spel. En ytterback (?) misslyckas med att få stopp på en brant passning från Carl Ekstrand Hamren och Lukman fick fritt fram. Visserligen blev vinkeln kanske lite väl knapp, men det fanns en lucka vid första att sikta mot. Klasson fick en hand på det hårda skottet, men kunde inte förhindra målet. Tvåmålsledningen stod sig dock inte halvleken ut, eftersom rivige Linus Lamu i den 37:e minuten kunde ge Forward lite hopp om att de skulle kunna komma i kapp.
Lukman Murad, Anton Westerlund och Joel Nilsson var ÖSKs målskyttar mot BK Forward
I andra halvlek blev ÖSKs övertag ännu påtagligare och målchanserna avlöste varandra. Det var främst Martin Springfeldt och Lukman Murad som hotade, men även Martins anfallskollega August Viklund hade några chanser. Allteftersom halvleken gick utan att det blev några fler ÖSK-mål började det kännas aningen nervöst. Forward anföll visserligen inte lika ihärdigt som ÖSKarna gjorde, men när de kom fram var det med flera spelare och ÖSKs backlinje lämnades tidvis rätt ensamma i försvarsarbetet. Joel Nilssons mål med 10 minuter kvar att spela kom därför som något av en befrielse.
Mot slutet av matchen svallade känslorna rejält – i alla fall hos några av Forwards spelare. Två av dem fick uppsöka omklädningsrummet i förtid efter att ha fått se domare Nielsens röda kort från nära håll. Inte för att det hade någon större betydelse för matchutgången. ÖSK ledde redan med 3-1 och det var bara några få minuter kvar att spela. Forwards tränare fick för övrigt finna sig i att lämna sin plats framför avbytarbänken för att se de sista minuterna från läktarplats.
Det relativt unga ÖSK-laget, där bara målvakten Jonathan Thuresson nått maxåldern 19 år, dominerade spel- och chansmässigt matchen igenom och med en mer normal utdelning (eller lite mer skärpa i avslutningarna) borde målskörden ha kunnat bli den dubbla. Forward var inte alls ofarliga i sina motattacker, även om de inte kom lika ofta. Så länge som ÖSKs ledning bara var ett mål kändes det lite som att vad som helst skulle kunna hända – eller i varje fall ett Forwardmål. Spelet var under slutdelen av andra halvlek rätt Hawaii-betonat, där Forward till och med vid ett tillfälle kom med fyra man mot en ÖSK-backlinje som var decimerad till tre. Bra försvarsspel från ÖSKs sida och en bristande samarbete hos Forwards anfallare gjorde dock att det inte blev något ytterligare mål för dem.
Hos ÖSK skall man givetvis vara nöjda med segern, men måste nog samtidigt fundera över hur man skall kunna bli effektivare i avslutningarna. Speciellt Martin Springfeldt och Lukman Murad understödda av ett effektivt mittfält sprang sig ofta fria mot ett lite väl optimistiskt motståndarförsvar, men deras avslut gick antingen utanför eller parerades av Oskar Klasson. Hos ÖSK märktes Anton Westerlund och Carl Ekstrand Hamren mest av försvararna, Filip Albertsson dominerade på mittfältet tillsammans med Joel Nilsson. Lukman Murad, nominellt vänsterbräddare, märktes mest i offensiven där han tillsammans med Martin Springfeldt när de gång på gång utmanade Forwards backlinje.
Frågan om vilket av de två juniorlagen som är bäst har efter den här matchen fått ett otvetydigt svar.
Matchfakta: 07. 1-0 Anton Westerlund (Martin Springfeldt, hörna) 28. 2-0 Lukman Murad (Carl Ekstrand Hamrén) 37. 2-1 Limus Lamu 80. 3-1 Joel Nilsson (Martin Springfeldt) 88. utv Saad Rashid Ramazan 90. utv Linus Lamu
Laguppställning: Jonathan Thuresson – Anton Westerlund (k), Oskar Ålgars, Carl Ekstrand Hamrén, Oscar Fardelin – Max Lindborg (75), Joel Nilsson, Filip Albertsson, Lukman Murad – August Viklund (85), Martin Springfeldt (81)
Avbytare: Filip Rinne (mv), Rikard Hallgren (75), Simon Glännestrand (81), Philip Holmer (85) Edwin Ahlnäs, Jonathan Lundberg
I morgon onsdag spelas finalen i junior-DM. ÖSK möter BK Forward i en match där utöver DM-tecknen även en hel del prestige står på spel. ÖSKarna är obesegrade i år på sin hemmaplan Behrn Arena medan BK Forward vann den regionala U21-serien i vilken div 1- och -tvålag från regionen deltog. I Forwards lag finns det dessutom flera spelare vilka fått pröva på div 1-spel under det gångna året.
Örebro SK: Filip Rinne (mv), Jonathan Thuresson (mv), Philip Holmer, Edwin Ahlnäs, Sebastian Heimeryd, Max Lindborg, Lukman Murad, Simon Glännestrand, Oskar Ålgars, Rikard Hallgren, Andreas Nydahl, August Viklund, Anton Westerlund, Joel Nilsson, Carl Ekstrand Hamrén, Martin Springfeldt, Filip Albertsson, Jonathan Lundberg och Oscar Fardelin.
BK Forward: Oskar Klasson (mv), Jocke Hallman (mv), Josef Josufsson, Alexander Claros, Mohammad Almayahi, Mattias Pettersson, Adib Azrafshan, Amar Bukva, Martin Alp, Alexander Durmaz, Linus Lamu, Saad Ramazan, Edward Spansk, Carl Spansk, Axel Wetteús, Charlie Marlowe och Kevin Larsson.
I BK Forwards trupp finner vi alltså den tidigare ÖSK-spelaren Kevin Larsson (div 2-spel i ÖSK Ungdom) medan inlånade Sebastian Ring inte får spela, eftersom han tidigare representerat ÖSK i DM-turneringen.
ÖSK Söders lagkapten Sandra Johansson tar emot prischecken. Foto: Cassandra Söder.
Jag hade hoppats att kunna skriva, att det i alla fall blev en förbättring jämfört med förra året. Då förlorade Söder Dam DM-finalen med 7-0. Men det kan jag tyvärr inte göra, eftersom årets förlustsiffror blev 1-9. Så jag får väl nöja mig med att konstatera, att ÖSK Söder i alla fall gjorde ett mål – det gjorde man inte förra året. Söders Susanne Eriksson finns nämligen uppsatt som målgörare till 1-0 innan matchen ens börjat. Det handlade alltså om en av de två bonusstraffarna. Förra året missade man bägge.
Även om Adelisa Grabus kvitterade redan i den femte minuten så höll Söder till att börja med emot riktigt bra och det var först under de sista fem minuterna i första halvlek som KIF Örebro kunde dra ifrån lite. Men det stod i alla fall bara 3-1 i halvtid. Sedan drog det iväg och under andra halvlek trillade det in ytterligare sex bollar.
Inte så mycket att säga om. KIF Örebro kom till spel med ett hyfsat bra lag, medan Söder å sin sida hade fått lov att inventera i talanglagret för att få ihop sin trupp. Även om det blev mycket stryk så tror och hoppas jag att tjejerna uppskattade möjligheten att få spela mot några av Sveriges bästa kvinnliga fotbollsspelare.
Därmed är årets utesäsong avslutad för söderdamernas del och närmast är det väl den kommande futsalsäsongen som kommer att stå i fokus. Detta gäller dock inte F97-orna som kan se fram emot en spännande SM-helg om knappt två veckor.
ÖSK Söders matchtrupp innehåller flera av klubbens unga talanger som i helgen som var kvalificerade sig för F16 SM-semifinal: Mimmi Paulson-Febo, Susanne Eriksson, Stina Gävbo, Ida Scherling, Maya Pettersson (F16), Astrid Waldén, Melisa Ahmetagic, Camilla Erkisi, Sophie Sörqvist, Ann-Sofie Frost, Sara Sandberg (F16), Erika Karlsson, Sandra Johanssson (k), Klara Thorsén (F16), Hanna Holmgren Karlsson (F16) och Emma Tivemo.
ÖSK:s 97:or försvarade i kväll den DM-titel som 96:orna bärgade förra året. I båda matcherna har det varit Karlslund som stått för motståndet. Matchen förra året var en tight historia där KIF fick till en snabb 2-0 ledning innan ÖSK kom ifatt och sedan med fem minuter kvar slog in sitt vinstmål. Dessutom fick väl Karlslund två utvisningar mot slutet av matchen om jag kommer ihåg rätt. Den här gången blev det inte alls lika hett.
Karlslund var även i år det spelförande laget i matchinledningen, men det första målet blev ÖSKs. Som en blixt från en klar himmel dräper Mirza Turan in ett långskott på volley i den nionde minuten. Inte motiverat utifrån spelfördelningen, men väldigt snyggt och välplacerat (eller tursamt beroende på hur man ser det). Efter ledningsmålet jämnar spelet ut sig en del. Karlslund känns dock inte ofarliga på något sätt. Bara någon minut efter ÖSKs mål har de en boll inne, men den blir efter ett tag bortdömt för offside.
Istället blir det ÖSK som tio minuter senare gör sitt andra mål – nästan lika överraskande som det första. Felix Möller som kan göra mål med båda fötterna visade att han även vet hur man använder huvudet. Han nickade nämligen in en hörna i en situation som Karlslunds försvarare knappast kan känna sig nöjda med. Felix är ju inte direkt känd som en nickspecialist. ÖSK skapar sedan ytterligare några chanser som dock inte resulterade. Målmöjligheter som egentligen var bättre än de chanser man gjort mål på.
I andra halvlek byter ÖSK in Jonathan Lundberg för Hampus Lind, men i övrigt kör man vidare med samma laguppställning som under första halvlek. I både semifinal och final har ÖSK haft en välbesatt avbytarbänk som man utnyttjat ytterst sparsamt. Karlslund dominerar rätt kraftigt i början av andra halvlek och hinner bland annat med att missa en boll som rullar igenom ÖSKs straffområde. Det blir ändå precis som i första halvlek ÖSK som gör det första målet. Det började med en kort frispark från Jonathan Lundberg till Joel Nilsson. Joel slog sedan ett perfekt inlägg mot bortre stolpen och där dyker Felix Möller upp och styr in bollen. Lite av en revansch för Felix som i inledningen av andra halvlek i ett liknande läge styrt ett inspel från David Holm utanför bortre.
I och med ÖSKs tredje mål kändes matchen mer eller mindre avgjord – speciellt som Karlslund fick en hel del offside-avblåsningar mot sig då de anföll. En del av dessa kändes väl rätt marginella. Så småningom får de dock sitt första mål och det sker på en straff efter det att Ridwan Ikar Amin lite oturligt råkat trampa en motspelare i bakhasorna. KIFaren var på väg ut ur straffområdet så det handlade nog mer om otur än om ett medvetet fällningsförsök. Men straff blev det ändå och den slog duktige Mattias Adayson in. Kalle Westdahl gick åt rätt håll, men hann inte ner.
Med ett reduceringsmål i potokollet kommer KIF till ytterligare några riktigt bra målchanser. Vid ett tillfälle avvärjer Michel Hernandez genom en mycket kvalificerad glidtackling en potentiell en-mot-en situation framför Kalle Westdahl i ÖSK-målet. Några minuter senare är det Viktor Franssilas tur att agera räddande ängel, då han i det absolut sista ögonblicket rensar en boll som Adayson (?) lobbat över Kalle i ÖSK-målet. Lite oroligt där ett tag när KIFarna skapade dessa riktigt vassa chanser. Matchen avgörs definitivt först någon minut före full tid av Mirza Turan, som således blev ÖSKs andra tvåmålsskytt i matchen. Mirza slår en frispark över muren och in närheten av det närmsta krysset. KIFs målvakt Gustaf Franck (som väl är född -98) står som förstenad som målvakter brukar göra när de får sådana frisparkar emot sig. Att KIF sedan några sekunder före slutsignalen kan få göra sitt andra tröstmål gör inte så mycket. Det är på nytt Adayson som håller sig framme. Han tränger sig före ÖSKs mittbackar och kommer ensam med Kalle Westdahl. Efter KIFs andra mål avslutades matchen mer eller mindre omgående.
Tack vare sina två rätt tidiga ledningsmål fick ÖSKarna en på det hela taget behaglig resa till årets DM-tecken. Karlslund hotade matchen igenom, men deras offsidespringande tog udden ur många av deras anfall och dessutom sparkade de hål i luften vid några bra tillfällen i stället för på bollen. ÖSKarna hade även de en hel del missade möjligheter, men eftersom de gjorde fyra och KIF bara två så blev det seger för de svartvita. I ÖSK, där flera av spelarna verkade att gå på trekvartsfart efter tuffa matcher i helgen, tyckte jag att mittbacken Viktor Franssila, Joel Nilsson och Mirza Turan på mittfältet samt den alltid målfarliga Felix Möller skulle kunna få lite extra beröm för bra insatser.
Laguppställning (2*40): Kalle Westdahl – Tim Bergström (65), Viktor Franssila, Michel Hernandez, Ridvan Ikar Amin – Joel Nilsson, Mirza Turan, Hampus Lind (k, 41) – Felix Möller, David Holm, Mikael Loön (28) Avbytare: William Gunnarsson (28), Konrad Gustafsson, Tobias Söderman (65), Johan Sjögren, Roberto Bongolega, Jonathan Lundberg (41), William Melberg,
