Jonas Lindegren sade i mitten av augusti upp sig från sin tjänst som VD och klubbchef för ÖSK Elitfotboll och Örebro SK FK. Sedan blev det väldigt snabbt klart, att ÖSK Ungdoms klubbchef Niklas Aronsson skulle ta över uppgifterna på halvtid fram till årsskiftet. Jag antar, även om det inte skrivs något om det, att Lindegren har fortsatt att understödja verksamheten. Han hade ju en uppsägningstid på sex månader. Annars hade det väl knappast varit möjligt att styra ÖSK:s fotbollsverksamhet på halvtid.
Trots att Lindegren slutade redan i augusti har det dröjt ändå tills mitten av december innan ÖSK på allvar börjat söka efter en ersättare. Förklaringen är nog i första hand att så länge man inte visste i vilken division laget skulle spela gick det inte att söka efter en lämplig ersättare. Dessutom ville man nog inte börja rekryteringen innan styrelsens sammansättning fastlagts vid den extra föreningsstämman som hölls två dagar efter kvalspelets avslutning.
I dagarna meddelar nu klubben att Aronssons förordnande förlängts fram till den 31 mars. Anledningen till att uppgiften som tf. VD och klubbchef förlängs verkar främst vara att ÖSK ännu inte börjat arbetet med att anställa en permanent ersättare efter Lindegren. Först strax före jul kommer man att gå ut med en platsannons. Anställningsförfarandet kommer att skötas av rekryteringsföretaget Consensus. (Vars VD är en av de nyvalda styrelsemedlemmarna).
Sedan de gastkramande kvalmatcherna mot Hammarby TFF för snart två veckor sedan har frågorna stått som spön i backen kring allt från sportchefen Enes Ahmetovics vara eller icke vara till vem som ska träna Örebro SK kommande säsongen och vilka som ska representera A-laget med mera.
Bloggen har inte kunnat skriva om allt separat men här försöker vi sammanställa några av de delar vi tycker är mest intressanta.
Sportchefen Enes Ahemtovic. Sedan dess att Erik Andersson slog in den avgörande straffen och slutsignalen gick mot HTFF har Ahmetovics roll som sportchef varit ett hett ämne. Bloggen har också skrivit om saken och det kan du läsa här. Nu verkar det dock som att röken och dammet lagt sig så pass mycket att vi med rätt stor säkerhet kan säga att Ahmetovic blir kvar. Han själv säger till såväl NA som i andra sammanhang att han själv fått veta att han har klubbens förtroende. Det är också uppenbart för alla ÖSK-entusiaster att det är Ahmetovic som frontar i alla frågor om möjliga tränare och potentiella nyförvärv. Bloggen skulle vilja påstå att frågan om Enes Ahmetovic därmed kan läggas till arkivet.
Nedan hittar du ett antal artiklar och podd-avsnitt som berör ämnet.
Vem ska träna laget? Sedan dess att ÖSK sparkade Sreten Kenic har Patrik Haginge lett laget. Först på dispens under 60 dagar och därefter i någon form av delegerat ledarskap under Bernard Nilsson då Hagge saknar rätt licens. En huvudtränare i Allsvenskan och Superettan måste ju inneha det som kallas för UEFA Pro-licens. Det hade inte Kenic heller när han rekryterades till ÖSK men han kunde ändå bli huvudtränare därför att han sökte (och kom in på) rätt utbildning och det räcker för att uppfylla behörighetskravet. Att man kommit in på utbildningen. Gällande Patrik Haginge så uppger Enes Ahmetovic att han ” -Jag kan inte säga exakt vad Patrik Haginges roll framåt blir, men jag kan säga att han kommer vara jätteviktig för ÖSK och vara kvar i klubben” men också att Haginge ännu inte sökt in till UEFA Pro-utbildningen. Sista ansökningsdagen är för övrigt den 11 december 2025, dvs på torsdag i kommande vecka. Söker inte Haginge in till utbildningen kan han heller inte träna ÖSK 2026.
Siten Fotbolltransfers avslöjade häromdagen att Sandvikens tidigare huvudtränare Eldar Abdulic är ”högaktuell” för att ta över ÖSK. Något som dock Enes Ahmetovic dementerade för NA. Enligt Ahmetovic kommer ryktet från tiktok-kontot ”Fotbollsnack” som dragit namnet ur tomma luften och det saknar helt substans. Gällande Abdulic säger dock Ahmetovic att han står för exakt den typen av fotboll som han själv uppskattar och att det är en mycket bra tränare. Abdulic uppges också har tackat nej till Östers IF och sägs också finnas med på en lista över alternativ som assisterande tränare i Hammarby IF.
Ahmetovic säger till NA om processen kring ny tränare ”Eftersom jag är anställd som sportchef har jag nätverket, och klubben kommer med en kravställning. Jag kommer säkert lägga fram flera alternativ, om vi bestämmer oss för att ta in en ny tränare. Gruppen diskuterar sedan tillsammans och vi landar i det bästa för ÖSK. Det kommer säkerligen komma tips från styrelsen och sportrådet också”.
Ska bloggen tycka något så är namnet Eldar Abdulic något av ett drömnamn för vår del. Det han lyckats med i Sandvikens IF har varit riktigt imponerande och hans spelidé och filosofi tilltalar bloggen enormt. Det påminner givetvis om den som Sreten Kenic stod för men med den stora skillnaden att Abdulic har erfarenheten som Kenic saknade som huvudtränare. Det ska också tilläggas att även Patrik Haginge i grunden står för en liknande fotboll vilket han gång efter annan visade under sin tid som U19-tränare i ÖSKs akademi. För bloggens vidkommande är det därför näst intill givet att strategin under Enes Ahmetovic kommer att bli någon med den typen av fotbollsfilosofi. Sen om det blir Abdulic eller någon annan återstår att se. Men blir det Abdulic så tycker den här bloggen att det skulle kännas oerhört intressant och spännande.
Hur ska truppen se ut framåt? När vi läser och lyssnar på det som hittills kommit ut kring hur truppen ska se kommande säsong och vad vi kan förvänta oss av potentiella nyförvärv så tycks det oss som att Enes Ahmetovic verkligen gjort läxan och att han har en helt annan förståelse för hur Superettan fungerar jämfört med hur det såg ut under föregående vinter.
Nu tycks det oss att det snarare kommer att bli färre spelare som kommer in men att dessa kommer att vara av en högra kvalitet redan från början och sedan att det kommer att kryddas med någon eller några talangfulla spelare. Man kommer också att satsa lite extra på den egna akademin snarare än att värva talanger utifrån.
Nu när vi sett vilka spelare som hittills fått lämna laget kan vi drista oss till att gissa att ÖSK med all sannolikhet bör och måste leta ytterbackar. Främst till vänster i backlinjen. därtill är en eller kanske två centrala spelare av högre kvalitet troligen på agendan följt av minst en offensiv spelare som ersättare för Blessing Asumang Dakwah.
Så:
En vänsterback som ska gå rakt in i startelvan. En ersättare för Samuel Kroon med andra ord.
En mittback som går rakt in i elvan. Blir det Joseph Baffoe eller någon annan? Vågar man satsa på någon av Victor Sandberg eller Love Astwald? Erik McCue är långtidsskada och lär inte vara åter i fullt slag innan sent in på försommaren.
En central mittfältare som gärna får vara snabb och med god kreativ förmåga, ska också gå rakt in i startelvan. Möjligtvis att Antonio Yakoub kan kliva in i den rollen.
En högerytteranfallare som ersättare för Blessing som också ska konkurrera med till exempel Antonio Yakoub, Hasan Dana och Kim Dickson om en startplats 2026.
En möjlig startelva inför 2026 skulle därför kunna se ut ungefär såhär (utifrån de förutsättningar som bloggen känner till idag).
Frågetecknet som den här bloggen då vill ställa är om Antonio Yakoub ses som ytteranfallare eller om han mer ska placeras centralt på mittfältet och då blir följdfrågan om Erik Andersson är tillräckligt bra för att få inneha en startplats eller inte?
Man kan såklart flytta runt flera av dessa spelare och ställa sig fler frågor men just idag blir detta bloggens nuvarande syn. Men det kan ju snabbt förändras så fort vi vet vem som ska träna laget eller så fort något nyförvärv presenterats.
Det är Aftonbladets transferjournalist Daniel ”Disco” Kristoffersson som på lördagsmorgonen avslöjar (jösses vad tröttsamt den typen av rubriksättningar är) att Duhok SC vill köpa loss Ahmed Yasin från Örebro SK.
Kristoffersson säger sig veta att den irakiska klubben har siktet inställt på Yasin i en, i bloggens tycke, ytterst svag och innehållslös artikel som i det närmaste knappast är att ta på allvar.
Om det inte vore för Ahmed Yasins historik kopplat till landet, det irakiska landslaget och hans tidigare insatser i den irakiska fotbollen. Yasin är ju något av en legend och superstjärna i Irak. Det var också så sent som i våras som Yasin tillhörde Zakho SC, vilket är en av Duhoks ligakonurrenter. Dessutom ska det tilläggas att just Duhok är något av ett tillhåll för svenska spelare då bland annat förre ÖSKaren Peter Gwargis, förre degerforsaren Pashang Abdulla samt förre Sirius och AFC Eskilstunaspelaren André Al-Sanati spelar där. Även förre Malmö FF-talangen Josef Al-Imam tillhör klubben som förra säsongen tränades av svenske Mesut Meral som numera dock är huvudtränare för Dubai-klubben Al Wasl.
Frågan blir bara hur mycket substans det ligger i det här ryktet?
Yasin sitter på kontrakt med Örebro SK även över 2026 och han har också tydligt annonserat för Nerikes Allehanda att han gärna ser sig spela längre än så i ÖSK.
Ska bloggen gissa så tänker vi att det mycket väl skulle kunna finnas ett konkret intresse från Duhok SC och att Yasins rådgivare möjligtvis vill synliggöra just detta för att på sätt få till ett förlängt kontrakt med ÖSK.
Vad Ahmed Yasin själv vill är svårt att säga, men med tanke på alla intervjuer som gjordes inför och efter kvalmatcherna mot HTFF upplever vi det som att Yasin snarare vill förlänga och avsluta sin karriär hemma i Örebro än att dra iväg på ytterligare ett äventyr i den irakiska fotbollen.
Bloggen skulle bli väldigt förvånad om det dök upp en nyhet som beskriver att ÖSK säljer Yasin till Duhok SC.
Beskeden om vilka som lämnar ÖSK står som spön i backen. Först ut var försäljningen av Blessing Asumang Dankwah till GAIS som meddelades i september och nu efter det att säsongen avslutats har vi i november kunnat läsa om Ludvig Richtnér, Malte Påhlsson, Theodor Hansemon och Aleksandar Azizovic som lämnat ÖSK.
Nu när månadsskiftet gått över till december har vi fått kunskap om ytterligare tre personer som inte blir kvar i ÖSK inför nästa säsong.
Rafi Isak. Den assisterande tränaren Rafi Isak har tillhört ÖSK i omgångar sedan 2021 då han anslöt till ÖSKs akademi från Eskilstuna. Bortsett från ett år som assisterande tränare i det då allsvenska KIF Örebro har han således varit i ÖSK i fem års tid. En förhållandevis ansenlig tid för en tränare i elitfotbollen dessa dagar. Den senaste vändan i ÖSK började under Christian Järdlers ledarskap och avslutades nu med kvaldramatiken under Patrik Haginges och Bernard Nilssons vingar.
Till ÖSKs hemsida säger Isak: ”– Det är med vemod som jag tackar för min tid i ÖSK. Örebro och Behrn Arena har varit mitt hem i fem år, men nu är det dags att gå vidare och lämna staden, klubben, kollegor och vänner för nya utmaningar livet.”
Samuel Kroon. Han var ytteranfallaren som värvades från allsvenska Brommapojkarna sommaren 2023. Dåvarande huvudtränaren Christian Järdler beskrev sitt nyförvärv med orden ”– Samuel är en offensiv spelare som både trivs på kanten och centralt i planen. Han är en lojal spelare som arbetar hårt och i båda riktningarna. Han är en attackerande spelare som gillar att löpa i djupled, har en fin vänsterfot, ett bra avslut och har gjort poäng varje säsong i både Allsvenskan och Superettan”.
Nu vid slutet av hans tid i ÖSK var det dock som vänsterback som vi fick se Kroon. Om bloggen minns rätt så var det först något av en akutlösning under slutet av 2024 då ÖSKs dåvarande vänsterback, norrmannen Tobias Bjørnstad, inte ansågs hålla måttet och petades till förmån för Kroon.
Och när Sreten Kenic sedan blev huvudtränare och året hette 2025 var tanken att Samuel Kroon skulle utgå från sin position på vänsterbacken och vandra inåt banan för att bli en så kallad inverterad central mittfältare.
I grunden tycker bloggen att den idén låter utomordentligt intressant men tyvärr fungerade det inte fullt ut och i kombination med att andra delar av spelidén fallerade fick vi till slut inte se så värst mycket av den där inverteringen utan det blev bara en vänsterback av det hela och ska bloggen ha någon åsikt om det där så känns det dels som resursslöseri att ha en så pass bra offensiv fotbollsspelare som vänsterback men också att Kroons defensiva egenskaper kanske inte var tillräckligt bra för att på allvar kunna spela på den positionen.
Det blev så att säga varken hackat eller malet som helhet.
Det Samuel Kroon dock för alltid kommer att bli ihågkommen som är mannen som räddade ÖSK från direkt degradering när han satte den där nicken på den där hörnan i den där sista omgången borta i Trelleborg.
Den nicken räddade ÖSK och för det kommer den här bloggen att vara evigt tacksam. Utan Kroon, inget nytt kontrakt i Superettan.
Hur ser vi då på själva beslutet att inte förlänga avtalet med Samuel Kroon?
Bloggen tror att det finns flera delar i det här. Dels kom Kroon från allsvenska BP och satt troligtvis på en med ÖSKs mått mätt relativt hög lön. Ska man göra förändringar i en trupp behöver man löneutrymme och då är det lättast att skapa det med hjälp av att inte förlänga de dyrare spelarnas avtal. Att inte förlänga med Kroon ger således ÖSK nya möjligheter att hantera sitt löneutrymme inför kommande säsong.
Den andra delen tror vi handlar om just det där med att ha rätt spelare på rätt position. Samuel Kroon kanske inte är den mest optimala vänsterbacken men han har å andra sidan heller inte tillräckliga spetsegenskaper för att på allvar kunna vara med och konkurrera om någon av de mer offensiva platserna inför 2026. Vi tänker då kanske främst på positionen som Blessing Asumang Dakwah haft under delar av hösten, dvs den snabba djupledsgående yttern som alltid är på språng längs kanten. Kroons spelstil påminner snarare mer om den som Ahmed Yasin har och då tror bloggen att ÖSK beslutat sig för att försöka hitta någon ny offensiv ytter som har de egenskaper som Blessing hade snarare än att satsa på de egenskaper som Kroon besitter.
Betyder det att Kroon är en dåligt fotbollsspelare? Inte alls. Snarare betyder det att vi tror att ÖSK lagt sitt pussel och försöker hitta en annan spelare som så att säga är mer rätt typ av spelare för den typ av fotboll som ÖSK vill spela och då passar inte Kroon in.
Bloggen blir dock inte ett dugg förvånad om Samuel Kroon till slut skriver på för en konkurrent till ÖSK i Superettan (ska vi säga Oddevold eller kanske Varberg?) och gör en hel hög med poäng. För Samuel Kroon är ett givet kap för det lag som knyter honom till sig.
Totalt blev det 69 tävlingsmatcher för Samuel Kroon i Örebro SK.
Jesper Modig. Den nu 31-årige mittbacken Jesper Modig kom till ÖSK på juldagen 2023 efter att, tillsammans med bland andra Theodor Hansemon, tillhört AFC Eskilstuna innan dess.
Totalt har det sedan dess blivit 47 tävlingsmatcher för ÖSK och under dessa två säsonger blev det bara 1 mål. Men det målet var inte vilket som helst utan det avgörande segermålet i länsderbyt borta mot Degerfors hösten 2024. Lucas Shlimon slog en frispark från halva offensiva planhalvan som Erik McCue nickade mot mål, målvakten lämnade retur och Modig rakade in bollen i mål vilket gav ÖSK en 2-1 seger som mer eller mindre räddade ÖSK från negativt kval.
Modig har under hela sin tid i ÖSK varit en ledarfigur som stått pall och tanken var att han skulle varit just den där ledaren även den här säsongen men en skada satte tidigt stopp för vårssäongen och bloggen skulle vilja påstå att den skadan och frånvaron av Modig satte djupa spår i det annars så oerfarna ÖSK som inledde säsongen. Kanske hade en hel och frisk Modig kunnat göra skillnad där. Men så blev det inte utan under hösten fick Modig agera något som bäst går att beskriva som backup eller hjälpgumma. Oftas som ytterback snarare än som mittback. Men under hela hösten visade han oavsett på sin fina inställning och hårda jobb och det var också Modig som satte stopp för HTFFs högerytter Samuel Adindu vilket i sig blev en av nycklarna till att man till slut gick segrande ur kvalet.
Bloggen tänker att Jesper Modig kanske skulle kunnat vara en klok truppspelare även under nästa säsong men precis som med Samuel Kroon så tror vi att Modig satt på en förhållandevis okej lön jämfört med många andra spelare i ÖSKs trupp och precis som i resonemanget kring Kroon här ovan så tänker vi att det löneutrymmet troligen kan fördelas på lite annat sätt nästa år och om man lägger samman Kroon och Modigs löner får man nog minst tre eller kanske fyra andra spelare för samma summa och då blir det hela i slutändan ett budgetpussel.
Till ÖSKs hemsida säger Modig ”– Tack för att ni har visat mig vad fotboll är och handlar om. Jag är extremt stolt över att ha representerat ÖSK och tillsammans har vi skapat minnen som jag kommer bära med mig för resten av mitt liv”.
Från att förra året ha varit en i princip okänd 17-årig mittback i div 2-laget Sturehov har Olivia Okara under det här året inte bara etablerat sig som en given startspelare i ÖSK-damers lag i Elitettan. Nu så här i säsongsavslutningen har hon även kunnat ta en plats i F19/07 landslaget. Det går onekligen fort för den talangfulla mittbacken. (F19/07 kallas laget redan nu även om spelarna i år är 18).
I dagarna har hon deltagit i den kvalturnering som var första steget mot ett deltagande i F19-EM, som spelas nästa år. I Sveriges kvalgrupp deltog förutom det svenska laget även landslagen från Irland, Polen och värdlandet Bulgarien. Resultatet blev att Sverige som tvåa i gruppen kvalificerade sig för spel i EM kval 2, vilket avgör vilka nationer som går till själva EM-turneringen.
För Okara startade turneringen med en plats på bänken i det första matchen som spelades mot Irland. Hon blev inbytt inför andra halvlek och kunde sedan tillsammans med sina lagkamrater glädja sig över en bra start genom 3-1 segern mot Irland.
I den andra matchen, då Sverige mötte Bulgarien, fick hon en av startplatserna och spelade sedan hela matchen som vanns av Sverige med 2-0
Idag spelades så den avslutande matchen mot Polen som med tanke på tidigare resultat fick karaktären av en gruppfinal. Motståndarna från Polen visade sig vara det starkare laget och vann den i och för sig betydelselösa matchen med 2-0. För Okaras del blev det återigen en plats i startelvan och man skulle väl utan alltför mycket god vilja kunna säga att hon spelade hela matchen. Vill man däremot vara helt korrekt kan man notera att hon blev utbytt i den första övertidsminuten.
Med erfarenheter från två och en halv match i ett EM-kval kan man nog med ett visst fog hävda, att hon nu även har etablerat sig i åldersklassens landslag.
ÖSK PA16 tog sig obesegrade igenom matcherna i Ligacupens gruppspel. På Behrn Arena mötte de igår (som var en söndag) AFC Eskilstuna. Efter en mållös första halvlek tog ÖSK ledningen tidigt i den andra. Mot slutet av matchen kunde de sedan öka på målskörden med två mål till.
Matchfakta. 05′ Varning: AFC 48′ 1-0 Pontus Rosenqvist Anell (Mille Wolf) <1.18:30> 65′ Varning: AFC 66′ Varning: Matteo Sundling 81′ 2-0 Mille Wolf (Frej Eriksson) <1.51> 89′ 3-0 Arve Widén (Simon Hagos) <1.58:30>
Tidsangivelsen inom < > anger när matchvideon målen gör med ungefär en minuts framförhållning.
Startade gjorde: Frej Eriksson, Simon Hagos, Leo Kadi, Levi Almkvist (k), Amar Catic, Pontus Rosenqvist Anell, Douglas Nordlund, Matteo Sundling, Hugo Regin, Carl Ahlbeck och Sigge Swensson (mv) Ersättare var: Noel Nilsson, Alexander Fermano, Mille Wolf och Arve Widén
Örebro SK har nu påbörjat arbetet med truppen inför nästa säsong i det som vi väljer att kalla ”Silly Vinter 2026” och först ut är att det nu kommit information om att det till att börja med är klart att fyra spelare får lämna ÖSK.
Ludvig Richtnér. Först ut att lämna ÖSK var lånet från Elfsborgs IF, ytterbacken Ludvig Richtnér. Tanken från såväl boråsarna som ÖSK var nog att Richtnér skulle sno åt sig en rätt så given startplats till höger i backlinjen men av det blev det till slut endast spel i 12 tävlingsmatcher varav 3 från start och fördelat på 535 spelade minuter. En skada satte visserligen spår i speltiden mot slutet av säsongen men nog hade vi hoppats på mer från den långe ytterbacken. Richtnér återvänder nu till IF Elfsborg där han får fortsätta slåss om en plats i deras trupp.
Malte Påhlsson. Näst på tur att lämna ÖSK var målvakten Malte Påhlsson som dels satt på ett utgående kontrakt men som också gått från att vara förstemålvakt under föregående säsong till att varit i någon form av oklart delat uppdrag med Buster Runheim under dåvarande huvudtränaren Sreten Kenic i inledningen av den här säsongen till att avsluta som tydligt andrahandsval efter det att ÖSK tog in Jakub Ojrzyński. Inte en helt optimal lösning för Påhlsson och att han nu lämnar ÖSK är väl kanske den mest givna nyheten i den här silly säsongen.
Kanske blev Malte Påhlsson en av den här säsongens allra största förlorare i ÖSK då den inledande spelidén under Kenic inte tycktes passa Påhlsson för fem öre och sedan när ÖSK började spela ett spel som nog passat Påhlsson bättre togs Ojrzyński in.
Totalt blev det 46 tävlingsmatcher för Påhlsson i den svartvita tröjan.
Aleksandar Azizovic och Theodor Hansemon. Avslutningsvis rundade ÖSK av november med att meddela att såväl Aleksandar Azizovic som Theodor Hansemon får lämna klubben efter det att man gemensamt kommit fram till att avsluta respektive kontrakt i förtid.
Hansemon är mittbacken som värvades till ÖSK i februari 2024 av dåvarande huvudtränaren Christian Järlder. Hansemon kom från AFC Eskilstuna och hade där bland annat bildat mittbackspar med Jesper Modig i den avslutande Superettan-matchen mot just ÖSK 2023.
Den gänglige mittbacken fick dock förhållandevis få chanser i ÖSK och lånades sedermera ut till sin förra klubb Gefle IF som den här säsongen spelade i Ettan Norra. Där fick han till slut vara med och rädda deras kontrakt när Gefle mötte Falun i det negativa kvalspelet ner till division två. Hansemon blev en av målskyttarna i dubbelmötet som Gefle vann med totalt 3-0. Det är väl inte otänkbart för bloggen att Hansemon fortsätter spela i Gefle IF även nästa säsong även om ingenting sådant är officiellt ännu.
Aleksandar Azizovic är den offensive mittfältaren som gjorde ett stort avtryck med sina 13 mål och 9 assists i Ettan Norra 2024. Azizovic hade många gånger lekstuga med sin fina teknik och luriga skott och värvades till ÖSK inför den här säsongen som ersättare för den tidigt skadade Kim Dickson.
I ÖSK fick han dock aldrig det att stämma och totalt blev det bara fyra tävlingsmatcher och 151 minuters spel innan han i somras lånades ut till Vasalund i Ettan där det återigen blev något av succé med 7 mål på 14 matcher trots att han fick ytterst få chanser från start. Totalt blev det bara 606 minuters spel i Vasalund där han alltså trots det lyckades med konststycket att göra många mål.
Ska bloggen tycka något om Azizovic så skulle vi kunna säga att Ettan tycks vara en bra nivå för honom. Där får han mer utrymme att nyttja sin fina teknik samtidigt som han inte behöver lika mycket styrka och kondition något som kanske gjorde att han kom till korta i ÖSK. Vi vill minnas att det gick att läsa i NA att Azizovic klivit av sommarens jojo-test på en nivå som i det närmaste var att jämföra med juniorspelare och det är naturligtvis ingenting som håller i Superettan oavsett hur fin teknik man än må ha.
Ska vi gissa att Azizovic landar in i Vasalund IF, FC Arlanda eller kanske återigen hos AFC Eskilstuna nästa säsong.
ÖSK PA19 hade en bra möjlighet att säkra segern i Ligacupens grundspel. Efter två omgångar låg ÖSK och Degerfors på samma poäng med brukspojkarna på förstaplatsen. Lagen hade samma målskillnad men Degen låg etta tack vare att de gjort två mål mer.
Degerfors spelade sin sista match redan på lördagen och den resulterade i en rätt beskedlig 2-0 vinst mot IF Karlstad. ÖSK:s mål inför den avslutande bortamatchen mot AFC Eskilstuna såg därför inte alltför svårt ut. En seger med tre mål skulle räcka. Ett resultat som inte brukar vara ovanligt då ÖSK möter lag från AFC Eskilstuna.
Men så gick det inte (alls). Hemmalaget tog en tidig ledning och för ÖSKs del verkade det inte bli några mål. Efter en dryg timmes spel fick AFC en av sina spelare utvisad. ÖSK kunde alltså spela den sista halvtimmen med en man mer. Trots detta dröjde det ända till den 87:e minuten innan ÖSK i alla fall kunde få in en kvitteringsboll. Men större utbyte av övertaget än så blev det inte för ÖSK:s del.
Något av en besvikelse, tycker jag. Kanske inte så mycket för att de inte gick vidare till A-slutspelet. Men det hade säkert varit nyttigt att möta så bra lag som möjligt som förberedelse inför återkomsten till P19- Allsvenskan. där de kommer att få möta Sveriges bästa P19-lag.
Gårdagens lag var väl inte det allra bästa som ÖSK kan mönstra, men ändå.
Matchfakta. 02′ 1-0 Sakriya Dahir Hussein 10′ Varning: Rion Konushevci 40′ Varning: Christian Begallo 49′ Varning: AFC 59′ Varning: Phusin Manokhan 66′ Utvisning: Gabriel Bakos 66′ Varning: Carl Hermansson, tränare AFC 80′ Varning: Zanyar Kocher 87′ 1-1 Samuel Rafael (nickmål) 89′ Varning: AFC 89′ Varning: AFC 90+2′ Varning: Neo Almkvist 90+2′ Varning: Fabian Wahlström
Startade gjorde: Noah Da Silva Ahlkvist (mv), George Issa, Rion Konushevci, Zanyar Kocher, Christian Begallo (k), Edvin Fisic, Fabian Wahlström, Samuel Rafael, Valter Samuelsson, Simon Fläckman och Valter Kjäll. Ersättare var: Nils Larsson (mv), Neo Almkvist, Phusin Manokhan, Alvin Cherry Ahlén, Wilmer Lindström, Edvin Cervin och Yonas Mosa.
Sedan slutsignalen i söndags har många artiklar, texter och inslag skapats kring frågan om ÖSKs sportchef Enes Ahmetovics vara eller icke vara och även i forum och i sociala medier har supportrar och andra tyckt och tänkt kring frågan.
För bloggens vidkommande förstår vi faktiskt inte hur just frågan om sportchefen kan hamna allra högst upp på agendan och vi kan uppleva att resonemanget kring Ahmetovic blivit alldeles för onyanserat.
För bloggen finns det bara ett svar på den frågan och det är att Enes Ahmetovic självklart måste vara kvar i ÖSK.
Något annat kan väl inte finnas på kartan?
Men vi tar det från början.
Enes Ahmetovic är sportchefen som blev den yngste sportchefen i Europa när han klev in i den rollen hos IFK Värnamo i november 2021. IFK Värnamo hade då precis tagit klivet upp från Superettan till Allsvenskan. Efter ett par framgångsrika säsonger i de småländska skogarna sade Ahmetovic upp sig från sin tjänst i Värnamo i augusti 2024. Det rapporterades då att det fanns en schism inom klubben men det var något som de flesta senare dementerade, istället pratade Ahmetovic bland annat om att det var ”rätt läge” på grund av olika omständigheter kring att bland annat Värnamos styrelse valt att sparka en tränare som Ahmetovic tillsatt. Det uppgavs dock inte finnas några ”hard-feelings” osv.
Hursomhelst så blev Ahmetovic arbetslös och det gick rykten om allt från IFK Göteborg och Hammarby via AIK till klubbar i Norge innan det blev officiellt i oktober 2024 att han blev sportchef i Örebro SK – ett val som kanske förvånade vissa. Hur kunde ÖSK ro hem en så omtalad sportchef? Ahmetovic beskrev i olika sammanhang hur han såg potentialen i ÖSK och uttryckte bland annat att klubben var en ”sovande jätte”.
Ahmetovics intåg i ÖSK blev likt en orkan. Hans energi och kaxiga framtoning kanske irriterade vissa men det gav också en framtidstro som många ÖSK-supportrarna inte känt på länge. Ahmetovics intåg satte också ÖSK på den mediala kartan på ett sätt som vi inte sett sedan Alexander Axéns dagar som huvudtränare i klubben. Det är ju så med vissa individer – de har en aura som ger eko – vilket i ÖSKs fall är väl så viktigt för att laget inte bara ska bli en lokal enskildhet.
ÖSKs styrelse kom också med målsättningen om att klubben skulle ta kliv uppåt i tabellen för att om något åt vara med och slåss om uppflyttning och senast 2027 ta klivet upp i Allsvenskan samtidigt som man skulle bli mer av en säljande klubb och få in minst 100 miljoner kronor de kommande 10 åren på spelarförsäljningar.
Ahmetovics uppdrag låg därmed tydligt i att det skulle spelas en fotboll som tog laget uppåt i tabellen samtidigt som det blev en miljö där unga spelare kunde få speltid, växa och på sikt säljas vidare. Det skulle med andra ord byggas truppvärde.
Sagt och gjort. Ahmetovic rekryterade i samråd, får man anta, med styrelsen Sreten Kenic som ny huvudtränare. Kenic stod för en framåtlutad protagonistisk offensiv fotboll med hög press och intensitet och hade varit U19-tränare i IFK Värnamo under tiden då Ahmetovic var sportchef där så även om Kenic inte haft något starkt CV som huvudtränare så upplevde sportchefen och klubben att det var en tränare man skulle satsa på.
Truppen byggdes och en majoritet av nyförvärven kan beskrivas som unga, lovande och med hög potential men utan större erfarenheter i elitsammanhang. Ahmetovic själv beskrev det i ungefärliga ordalag som att dessa spelare skulle kunna komma in och avgöra enskilda matcher men att det var de redan befintliga äldre spelarna i truppen som skulle stå för grunden.
Idag vet vi att det inte höll. De äldre spelarna klarade inte av att axla den rollen i tillräckligt stor utsträckning, tränaren Kenic lyckades inte implementera sin fotbollsfilosofi med tillräckliga resultat, de yngre spelarna blev skadade eller levde inte riktigt upp till nivån som krävdes för Superettan, laget drabbades dessutom av mängder av felaktiga domslut med bland annat bortdömda mål och uteblivna straffar och laget vann inte en enda av de 21 första omgångarna och under sommarens transferfönster blev Ahmetovic tvungen att värva in tränare och nästan en helt ny startelva av spelare med mer erfarenhet som till slut resulterade i den här segern i kvalet som vi fick uppleva i söndags.
Summa summarum kan bloggen bara konstatera att Ahmetovics val av Sreten Kenic i kombination med spelarrekryteringarna under vintern inför säsongen inte föll tillräckligt väl ut.
Bloggen vill dock markera en tydlig faktor som vi tror påverkade mer än många kanske tänker på. Kim Dicksons tidiga skada satte mycket av Kenic spelidé ur spel. Hans djupledshot och speed hade med all sannolikhet gett Kenic betydligt fler valmöjligheter. Just Dicksons skada skulle den här bloggen vilja påstå var en nyckel till att det sedan blev som det blev. Om en hel och frisk Dickson hade gjort skillnad får vi aldrig veta men just det där djupledshotet försvann helt när han skadades och ersättaren Aleksandar Azizovic blev tyvärr ingen större hit.
Under sommarens transferfönster värvade sedan Ahmetovic ihop ett starkt lag. Det var visserligen spelare som nästan samtliga hade varit ifrån fotbollsplanen ett tag men det var erfarna spelare som kom in och bloggen skulle vilja säga att dessa spelare var från en hylla som ÖSK i vanliga fall inte kunnat nå. Vi har till exempel oerhört svårt att se att exempelvis Christian Järdler eller för den delen Axel Kjäll hade kunnat få Dino Salihovic, John Stenberg, Joseph Baffoe, Simon Amin, Ahmed Yasin och Jakub Ojrzyński att skriva på för ÖSK i det läget som laget då befann sig. En eller två av dem kanske, men absolut inte alla tillsammans. Det måste man säga var ett mycket starkt transferfönster av Ahmetovic.
Så ett dåligt och ett starkt transferfönster har vi hittills fått se under det året som Ahmetovic varit ÖSKs sportchef. Resultatmässigt är det dock självklart att beskriva det som en katastrofalt svag säsong som helhet och av styrelsens målsättning att man skulle ta kliv i tabellen blev det snarare tvärt om.
Styrelsens andra delmål om att bli en säljande klubb blev dock betydligt mer lyckat då Ahmetovic kunde sälja både Linus Alperud (till norska Lilleström) och Blessing Asumang Dankwah (till GAIS) under säsongen och ska vi gissa så inbringade dessa båda värvningar cirka 5-6 miljoner kronor tillsammans. Det är inga 100 miljoner, långt ifrån, men det är en början.
Så om vi ska sammanfatta Ahmetovics första år i ÖSK blir det ett misslyckande inledningsvis men också en upphämtning avslutningsvis och då även i kombination med spelarförsäljningarna kan man inte säga, enligt bloggens tycke, att Ahmetovic helt har fallerat. Bloggen vill också poängtera att arbetsprovet på två transferfönster och en säsong är alldeles för kort i vårt tycke.
Okej, då har bloggen försökt resonera kring sportchefen Enes Ahmetovic och redan nu anser vi att det finns fler skäl för honom att få fortsätta än det finns skäl till att han ska få sparken.
Låt oss då titta vidare på övriga delar som anknyter till sportchefsrollen.
ÖSKs styrelse.
Klubbchef/VD.
Huvudtränare och övriga i tränarkonstellationen.
Truppen.
Målsättningen framåt.
Styrelsen. Redan innan säsongen var slut annonserades det ut att ÖSK skulle tidigarelägga valet av ny styrelse och vid den extra föreningsstämman tidigare i veckan valdes en ny styrelse där Larsen fick förnyat förtroende som ordförande och där halva styrelsen byttes ut. Det är således en helt ny styrelse som nu ska sätta tänderna i arbetet framåt. Att i det läget också ge sportchefen sparken skulle sätta styrelsens arbete i ett ännu tuffare läge än vad man redan är gällande budgetarbete, målsättningar framåt och rekrytering av ny klubbchef/VD.
Klubbchef/VD. För det faktum att ÖSK idag har en klubbchef och VD som endast jobbar halvtid för klubben är allt annat än optimalt inför den kommande säsongen. Att man dessutom har en tillförordnad sådan som sitter på dubbla stolar i både ÖSK och ÖSK Ungdom är om inte annat problematiskt. Att rekrytera en ny klubbchef/VD bör därför stå allra högst upp på styrelsens att-göra-lista. Att i det läget också ge sportchefen sparken skulle inte gynna styrelsens arbete. Snarare göra det ännu svårare.
Huvudtränare och övriga i tränarkonstellationen. Under året har ÖSK haft (och sparkat) Sreten Kenic som huvudtränare för att ersätta honom med Patrik Haginge (på dispens) och senare med Bernard Nilsson (som spök-huvudtränare). Resultatet blev en anmälan till disciplinnämnden med allt vad det innebar. Att rekrytera en ny huvudtränare med rätt behörighet och (enligt bloggens åsikt) lite mer erfarenhet än Kenic och Haginge blir därför oerhört viktigt inför 2026. Det arbetet måste ledas av sportchefen i samråd med den nya styrelsen. Vad händer då om man bestämmer sig för att sparka den nuvarande sportchefen? Ska styrelsen på egen hand rekrytera inte bara en ny klubbchef/VD, en ny sportchef och dessutom en ny huvudtränare för att inte tappa fart inför nästa säsong. Bloggen ser det som helt orimligt att den nya styrelsen ens på egen bevåg vill sätta sig i den sitsen. Det faller på sin egen orimlighet och skulle på intet sätt gynna Örebro SK på något sätt.
Truppen. För i samma veva måste man också se över den befintliga truppen som finns på pappret idag och planera och rekrytera inför nästa säsong. Om man då väljer att sparka sportchefen så måste alltså den nya styrelsen rekrytera en ny klubbchef/VD, en ny sportchef, en ny huvudtränare och innan dess att den nya sportsliga organisationen är på plats ansvara för truppen inför 2026. Du hör ju själv. Det blir bara mer och mer orimligt för varje punkt som går.
Att sparka sportchefen Enes Ahmetovic förefaller extremt ostrategiskt för den här bloggen.
Målsättningen framåt. För styrelsens primära fokus borde istället ligga vid att först och främst rekrytera en ny klubbchef/VD för att kunna att planera budget och framtida målsättningar för att klubben ska kunna ta kliv uppåt i tabellen både på kort och lång sikt.
Nej, bloggens åsikt står fast. Enes Ahmetovic måste vara kvar, dels på grund av alla ovanstående faktorer men också därför att bloggen är helt övertygad om att Ahmetovics första år i ÖSK inte nödvändigtvis behöver betyda att hans nästa år blir på samma sätt. Vi tror snarare tvärt om. Att Ahmetovic nu lärt sig hur Superettan fungerar och vad som krävs för att nå lyckade resultat. På så sätt skulle vi känna oss betydligt mer hoppfulla inför framtiden med Ahmetovic vid rodret jämfört med om klubben skulle ge honom sparken och sätta hela ÖSK i ett betydligt mer osäkert läge.
Tillägg. Även Nerikes Allehanda har i sin podd Hemmaborgen berört ämnet Enes Ahmetovic. Deras resonemang går att lyss på här. Lyssna från cirka 15 minuter in i avsnittet där man först tar upp situationen gällande ÖSKs klubbchef/VD för att därefter gå in på sportchefsfrågan.
ÖSK ”släppte” idag årskorten för den kommande säsongen. Raskt jobbat med tanke på att 2025 års säsong avslutades så sent som i söndags. Det verkar inte ha skett några större förändringar i gällande struktur och upplägg för det kommande årets säsongsabonnemang. Notabelt är dock att efter tre år med oförändrade priser så höjs dessa nu med 95 kronor.
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
A
A
A
A
S1
S1
S1
S1
S1
Vuxen, gul
3499
2499
2499
2499
2499
2900
2900
2900
2995
Rabatterad
2799
2400
2400
2400
2495
Vuxen, röd
2799
2400
2400
2400
2495
Rabatterad
1899
2000
2000
2000
2095
Ståplats
999
799
899
999
999
1200
1200
1200
1295
Rabatterad
699
1000
1000
1095
Familjeläktaren
Vuxen
1500
1500
1595
barn 0-15 år
0
0
0
Det är än så länge lite klent med information kring vilka regler och bestämmelser som gäller för årskorten. Det var väl högre prioritet på att släppa försäljningen fri. Om jag sett och tänker rätt blev biljetterna tillgängliga 1 år och 1 dag efter det att biljetterna för år 2025 släpptes. Så det kan man väl kalla för ett tidsmässigt dött lopp.
Som årskortsinnehavare får man se: Herrarnas samtliga hemmamatcher i Superettan 2026. Damernas samtliga hemmamatcher i Elitettan 2026. ÖSK:s hemmamatcher i Svenska Cupen 2026. Fri entré till ÖSK:s träningsmatcher under säsongen 2026. Årskorten är inte personliga så man kan dela årskortet med någon annan när man själv inte kan gå.
Familjepaket. ÖSK erbjuder så kallade familjepaket, vilka består av biljetter för en vuxen samt ett eller två barn. Priset för dessa innebär att den vuxne betalar fullt pris för sin plats medan barn i åldrarna 0-15 år får gå gratis. Detta gäller även för sittplats. (Det finns ju än så länge många tomma platser som ÖSK kan bjuda på)
Rabatterade priser. De rabatterade priserna gäller för pensionärer, studenter med Mecenatkort samt ungdomar i åldern 16-17 år.
Reservation. Platsreservationerna för årets årskortsinnehavare gäller fram till den den 31 januari. Den som har haft en sittplats och vill behålla denna måste alltså förnya sitt abonnemang före den 1 februari. Idag har det gått ut ett e-postmeddelande från ÖSK till alla berörda. I meddelandet finns den reservationskod som ska användas för att man ska kunna få behålla den plats man haft i år.
GFÖ. Behrn Arenas levande sittplats finns på sektion K (och från säsongen 2026 även halva sektion L). Där samlas även medlemmarna i Gamla Fina Örebro och när man köper sitt årskort på sektion K ingår ett medlemskap i GFÖ.
