Igår, som var en torsdag, meddelade ÖSK att den sista av de tre spelare som lämnades utanför delar av träningen, Oskar Käck, nu också lämnar föreningen.
Högerbacken, som var utlånad till Gefle IF i Ettan Norra under hösten, hade ett avtal med ÖSK som man nu kommit överens om att bryta i förtid.
Käck anslöt till ÖSK inför säsongen 2024 från Sollentuna och totalt blev det 32 matcher för ÖSK.
Bloggen har egentligen ingen direkt åsikt om det är rätt eller fel att bryta med Käck men vi kan ändå konstatera att ÖSK idag har det rätt fullt på den positionen i först och främst Dino Salihovic som värvades in under sommaren 2025 samt den nu skadade Alai Ghasem (som förefaller vara på förhållandevis god väg tillbaka efter sin knäskada – rapporter pratar om att han ska kunna börja delta i spel kanske redan till de första omgångarna av Superettan 2026) samt att Rikard Norling testat att spela Hampus Söderström som högerback under de inledande träningarna. Så för Oskar Käcks del tycks det som att han, i bästa fall, hade kunnat bli tredjehandsval (eller fjärdehandsval när Ghasem är åter i spel) och det är naturligtvis inte hållbart för någon. Allra minst för den nu 21 årige Käck som behöver speltid för att fortsätta utvecklas.
Simon Amin blir inte kvar i ÖSK 2026, det stod klart när han nu, som sist av spelarna med utgående kontrakt, avtackats av klubben.
Mittfältaren Amin anslöt till ÖSK i somras och blev därmed en del av det som till slut räddade kvar laget i Superettan stod länge kvar på listan över ÖSKs trupp på den officiella hemsidan men under gårdagen kom så kommunikation att också han nu lämnar klubben.
Under gården kom också uppgifter i Expressen att Amin har flera klubbar efter sig på annat håll.
Till ÖSKs hemsida säger Amin ”– Jag kom tillbaka med vetskap om att ett nästintill omöjligt uppdrag väntade, men samtidigt med en stark tro på att det skulle gå och till slut löste vi det alla tillsammans. Jag började hitta formen, men skadade mig och drog sen upp den igen för jag ville tillbaka så snabbt som möjlig och hjälpa klubben. Sedan lyckades jag ta mig tillbaka för att kräma ut alla procent i de sista tre finalerna. Framåt vill jag tacka alla lagkamrater, tränare och övriga i klubben samt alla supportrar för oförglömliga minnen och hoppas vi ses igen”.
Simon Amins nästa klubb blir irakiska Mosul SC, ett lite udda val kanske man kan drista sig att säga. Staden Mosul, som ligger i norra delarna av Irak, var ju för bara knappt 10 år sedan ett av IS mest hårt hållna städer och berättelserna som kommit ut från staden har berättat om en enorm brutalitet under åren som IS kontrollerade staden. Bland annat ska fotbollsarenan använts som fängelse och avrättningsplats. 2017 befriade franska, amerikanska och irakiska styrkor staden och sedan dess har man försökt att bygga upp staden igen.
Bloggen noterar dock att att svenska UD avråder från alla resor till provinserna Dohuk, Erbil, Sulaymaniyah och Halabja i regionen där Mosul ligger.
I samma område ligger Zakho, den stad där Ahmed Yasin spelade fotboll innan han anslöt till ÖSK i somras. Även Duhok, där förre ÖSK-spelaren Peter Gwargis nu spelar, ligger i samma område.
Till NA säger Amin att orsaken till valet stavas pengar: ”– Jag hade olika alternativ att välja mellan men det här var överlägset bäst ekonomiskt. Jag kände att det var dags att ta det steget.
Vad menar du med ”det steget”?
– Att det är dags att börja tjäna feta pengar. Jag hade ställen där det kanske är finare att bo, men det här var för bra för att säga nej till”.
Avtalet med Mosul SC tycks sträcka sig fram till sommaren.
Så blev det klart till slut, det som enligt många olika uppgifter och rykten varit på gång sedan egentligen direkt efter den sista matchen i kvalet mot HTFF. Erik Andersson och Örebro SK bryter med varandra och spelaren lämnar nu klubben trots att det återstod ett år på kontraktet.
Officiellt heter det att det är en gemensam överenskommelse men samtidigt går det att läsa i exempelvis Expressen att
”– Alltså, det var ju inte gemensamt från början. Sen har vi kommit överens. Till sist. Det har ju varit lite stormigt, sen vi började träna, säger Andersson. Han fortsätter: – Det är skönt att ha det på plats, men det är tråkigt att lämna en klubb som ÖSK. Både jag och min familj har trivts jättebra i stan och i klubben med alla supportrar. Det är en väldigt tråkig känsla”.
Expressens reporter frågar sedan vidare:
”Hur tog ni emot beskedet att ni inte fick vara med på träningen?
– Någonstans var vi förberedda på det. Klubben hade varit väldigt tydlig.
Tydlig med?
– Jag vet inte hur mycket jag får säga faktiskt. Jag var förberedd på det, mycket mer kan jag nog inte säga.”
Vi har även kunnat höra Erik Anderssons fru Nellie antyda i sin podd att det varit ett tufft år och att det redan mot slutet av 2025 var oklart om familjen skulle bli kvar i Örebro.
Bloggen kan inte annat än att tolka det hela (observation för att vi inte vet till hundra procent) som att Erik Andersson ville vara kvar i ÖSK men klubben ville avsluta kontraktet i förtid.
Så då kommer vi till det här med hur uppbrottet egentligen gått till och om det var rätt eller fel att göra som man gjorde?
Bloggen vill för det första, återigen, belysa att vi inte sitter på hela bilden utan bara på de saker som kommit ut i media i kombination med några enstaka pusselbitar som vi fått från andra håll men för oss står det nog ändå hyffsat klart att den sportliga ledningen i ÖSK gjort bedömningen att Andersson inte riktigt levt upp till den lön han upprätthållit. Den sportliga ledningen såg helt enkelt att man skulle kunna fördela det löneutrymmet på ett annat sätt om man lyckades bryta avtalet med Andersson.
Andersson å sin sida trivdes i Örebro och i ÖSK och hade egentligen inget eget intresse av att avsluta sitt kontrakt och då ansåg sig klubben tvungna att försöka övertyga spelaren om att det var bättre att bryta än att stanna kvar och då hamnade man till slut i situationen som uppdagades i början av förra veckan där trion Bajrovic, Käck och Andersson delvis hamnade utanför delar av träningen.
Man kan självklart kalla det för ”utfrysning” men man kan lika gärna kalla det för att man ”prioriterar de spelare man vill satsa på” och någonstans däremellan hamnar alla vi utomstående och ska försöka förstå vad som händer.
Bloggen noterar att Nerikes Allehanda genom intervjun med spelarföreningens Magnus Erlingmark ställde sig i den ena ringhörnan (bloggen kan tycka att NA kanske borde kunnat ställa lite mer nyanserade och journalistiskt neutrala frågor i sin intervju med Erlingmark. Bloggen anser att NA delvis tog ställning i den här frågan genom sin intervju) och dit förefaller också Fotbollskanalens Olof Lundh delvis anslutit sig även om hans krönika på Fotbollskanalen delvis även ger ÖSK rätt i sportlig sak.
I efterdyningarna har sedan en del ÖSK-intresserade valt än den ena, än den andra hållningen.
För bloggens vidkommande försöker vi ställa oss någonstans i mitten. Vi vet helt enkelt egentligen för lite för att kunna ta ett extremt tydligt parti åt något håll men vi förstår att det i en förhandling kan flyta upp en mängd olika sätt att försöka få sin vilja fram och om vi ska ge Erlingmark och NA en liten känga så går det ju rätt tydligt att säga att oavsett vad som står i ett kollektivavtal eller i en regelbok så är det först när de prövas mot ett lagrum som man kan få svar på om något de facto är utanför reglerna eller inte. Innan dess blir det bara hypotetiskt. Blir det en förlikning mellan de båda parterna (som i det här fallet) så hamnar man ju aldrig i ett läge där än den ena eller den andra sidan får sin rätt prövad och då får vi heller aldrig något svart eller vitt svar om det var rätt eller fel. En förhandling är alltid en förhandling tills dess att den ena eller andra parten antingen gå med på en förlikning eller tar sitt ärende vidare till rättslig prövning.
Så blev det inte i det här fallet utan spelare och förening landade in i ett avbrutet samarbete och då är det inte någons sak att säga att det är rätt eller fel. Förhandlingen slutade i en överenskommelse. Punkt.
Ska vi å andra sidan ge ÖSK och den sportliga ledningen en känga så måste ju den vara att det här ser inte snyggt ut. Inte på något sätt. Oavsett om man till slut landade i en överenskommelse eller inte så ser det utifrån ut som att vägen dit inte var helt renhårig och det skulle kunna komma tillbaka och bita ÖSK i rumpan längre fram. Kanske redan i förhandlingarna med nästkommande spelarrekrytering när helst den än må komma.
Till slut blev det dock ett avslut och bloggen måste säga att vi nog tycker att det är lite tråkigt trots allt.
Erik Andersson kom ju till Örebro SK med en bakgrund som en av Superettans absolut bästa spelare under tiden i GIF Sundsvall 2023. Han värvades visserligen från en misslyckad sejour i den danska andraligan sommaren 2024 och av dåvarande huvudtränaren Christian Järdler som bara ett halvår senare skulle vara borta från klubben och det nya styret var uppenbart inte lika förtjust i Andersson. Kenics taktik med man-man passade också honom rätt illa och laget var om inte annat dysfunktionellt på planen. Sen kom Rikard Norling och utifrån sett så finns det kanske inte riktigt någon direkt plats för Andersson i den spelidén med två sittande defensiva mittfältare och tre tior och då landar man troligen in i att Andersson sitter på en för hög lön jämfört med den potentiell speltid som väntar under året som kommer.
Därför kanske det egentligen är ett väldigt naturligt avslut om än tråkigt för utifrån sett verkar Andersson med familj verkligen tagit ÖSK till sina hjärtan och aldrig klagat eller gnällt över utebliven speltid.
Erik Andersson kommer dessutom för alltid vara inskriven i ÖSKs historieböcker som den som slog den sista straffen i kvalet mot HTFF och därmed räddade kvar klubben i Superettan och för det kommer den här bloggen att vara evigt tacksam.
Totalt blev det 45 tävlingsmatcher i Örebro SK för Erik Andersson. En spelare som vi nu önskar allt gott och all lycka till i framtiden.
Örebro SK flyttar upp den 17 år gamla mittfältaren Edwin Ibrahimbegovic från akademin till att permanent vara en del av A-truppen.
Man skriver inte uttryckligen på sin hemsida att han får ett A-lagskontrakt utan man skriver istället att ”Ibrahimbegovic lyfts upp från akademin för att tillhöra och träna med herrtruppen permanent” och vidare att ”tanken med Edwin är att han har en permanent plats i herrlagets träningsmiljö där han ska var med och göra allt i sin makt för att konkurrera om en plats i matchtrupper, under tiden han slåss för den platsen finns alltjämt matchspel med PA19 ifall han inte skulle få minuter i säsongens inledning”.
Man skulle alltså kunna tolka uppflyttningen av Ibrahimbegovic som ett mellansteg mellan PA19 och A-truppen (en lösning som den här bloggen tror är ett klokt steg att ta för flera spelare som just nu finns i ÖSKs akademi) men vad bloggen fått till sig så handlar det också om att Ibrahimbegovic fyller 18 år först den 31 januari och det är först då som han skulle kunna komma att skriva på ett officiellt avtal med A-truppen. Om bloggen förstår saken rätt så tanken att han då ska skriva på ett avtal som sträcker sig 3 år med option på ytterligare 1 år om han uppfyller ett visst antal starter i ligan.
Ibrahimbegovic är en defensiv mittfältare, en så kallad sexa, som väl kan beskrivas som en spelupläggartyp med (för sin ålder) bra teknisk förmåga med bra passningsspel men framförallt en klok och snabb blick för spelet. I akademilagen har han företrädesvis spelat i en balanserande roll framför backlinjen. Ibrahimbegovic skulle självklart behöva bygga på sig lite storlek och kanske utveckla sin snabbhet men vilken spelare behöver inte det när man än så länge bara är 17 år? Ibrahimbegovic kom till ÖSK från Karlsund som 15-åring 2023 och har sedan dess tillhört ÖSKs olika akademilag. Under föregående säsong spelade han med PA19 och stod där för 31 matcher och nio mål. Ibrahimbegovic var redan under 2025 ett relativt filtigt förekommande inslag på A-truppens träningar.
Det ska blir spännande att följa Ibrahimbegovics utveckling under året som kommer.
När Simon Amin anslöt till ÖSKs räddningsaktion i somras var alla inblandade förhållandevis tydliga med att det var en kortsiktig lösning som endast skulle gälla säsongen ut.
Nu har 2025 gått över i 2026 och såhär i mitten av januari har bloggen noterat att Amin fortfarande står uppsatt som en i truppen på ÖSKs hemsida. Samtidigt har alla andra spelare som det rådde osäkerhet kring tackats av en efter en och därmed plockats bort från hemsidan. Joseph Baffoe är ett exempel. Hamse Shagaxle är ett annat.
Men Simon Amin finns kvar och han är ännu inte avtackad.
Bloggen kan inte annat än att gissa att det beror på att det fortsatt finns någon slags samtal mellan Amin och ÖSK och att man ännu inte stängt den dörren helt och bloggen gissning är att det eventuellt kan hänga ihop med hur det blir med ÖSKs övriga mittfältsspelare. Melvin Bajrovic har ju redan lämnat och Erik Andersson omgärdas av allehanda rykten.
Om vi räknar bort både Bajrovic och Andersson så tänker bloggen att det kanske skulle kunna finnas en öppning för Simon Amin i ÖSK 2026. Mittfältet må vara trångt som det är med nye Manasse Kusu och Jacob Ouro Ortmark men kanske att den sportliga ledningen ser att även Amin skulle kunna behövas i den leken?
Det återstår att se hur det blir med Simon Amin. Men helt klart är att så länge han inte är avtackad så verkar dörren för en fortsättning i ÖSK inte vara stängd.
Så kom då den kanske inte så oväntade nyheten att en av de tre spelarna som häromdagen lämnades utanför delar av träningen nu lämnar ÖSK.
Det är mittfältaren Melvin Bajrovic och Örebro SK som kommit fram till att bryta kontraktet, ömsesidigt, som klubben skriver på sin hemsida. Bajrovic värvades från HTFF inför säsongen och hade två år ytterligare kvar på sitt kontrakt med ÖSK.
Till den officiella hemsidan säger sportchefen Enes Ahmetovic ”– Melvin var med oss under ett speciellt och tungt år för hela laget, men som alla vet avslutades med ett positivt utfall. Det många inte känner till är händelserna bakom kulisserna, där Melvin visade prov på ett stort ledarskap i omklädningsrummet under perioden i det mycket tuffa kvalet mot HTFF. Han stöttade lagkamrater på ett viktigt och förtroendeingivande sätt vid ett tillfälle då han själv var utanför startelvan. Det i kombination att gå fram och slå den där straffen som han slår, i det skedet, tycker jag visar prov på karaktär. Det är klubben mycket tacksamma för och vi önskar Melvin ett stort lycka till i framtiden”.
Det låter ju trevligt och så men bloggen kan inte annat än att se värvningen av Bajrovic som ett rejält misslyckande. En spelare som när han värvades in på ett 3-årskontrakt i november 2024 och då beskrevs som ”en mittfältsmotor som inte bara besitter en imponerande fysik, utan framför allt rör det sig om en bollskicklig spelare med en fin förståelse och förmåga att diktera villkoren på planen”. Av det där fick vi tyvärr inte se så jättemycket och bloggen vill ändå tillskriva det hela med att Bajrovic tidigt skadade sig (en skadad hand i en av de första träningsmatcherna) och sedan fick svårt att hitta tillbaka till formen och rytmen samtidigt som han trots det fick gott om speltid i de inledande matcherna i ett dysfunktionellt ÖSK under en tränare i Sreten Kenic som fick sparken relativt snabbt. Lägg till den uppmärksammade utekvällen med krogbesök efter en hemmaförlust mot Sandviken så var det var nog inte den starten på sin elitkarriär som någon varken ville se eller hade hoppats på.
Bajrovic hamnade snett på det helt enkelt och i takt med att ÖSK sedan värvade in mer erfarna spelare i sin räddningsaktion under sommaren hamnade Bajrovic allt längre ifrån startelvan.
Bloggen skulle också vilja säga att Bajrovics brist på snabbhet kanske gjorde att han såg lite vilsen ut och han blandade höga insatser med låg och ofta i samma sekvenser. Vi ser framför oss hur Bajrovic vid mer än ett tillfälle först vinner boll på ett lysande sätt för att direkt efter misslyckas med en dragning varpå motståndarna vinner tillbaka bollen och skapar ett farligt läge.
Den kanske enda gången bloggen upplevde att Bajrovic gjorde en riktigt bra insats var i den första kvalmatchen borta mot HTFF. Bajrovic kom in i paus och lyckades styra upp ÖSKs spel rätt avsevärt. Kanske berodde det på att han kände en annan form av trygghet på sin tidigare hemmaplan, kanske var det för att hans tidigare lagkamrater i HTFF hade en större respekt för honom men helt plötsligt lyckades han med saker som han tidigare inte gjort. Den insatsen i kombination med Bajrovics enastående kylighet i den avgörande straffläggningen gör ändå att bloggen kommer att minnas Bajrovic med värme och tacksamhet. Utan Bajrovics insats i straffläggningen hade ÖSK spelat i Ettan.
Han må inte ha lyckats i Superettan med Örebro SK men vi är övertygade om att det kan komma att se bättre ut när Bajrovic nu letar sig vidare till någon annan klubb. Kanske att ett steg ner tillbaka till något lag i Ettan Norra vore utmärkt för att återigen få det där självförtroendet som vi såg i den första kvalmatchen. Vi unnar Bajrovic att lyckas och hoppas att han hittar en bättre plats att vara på nästa säsong.
Den offensiva mittfältaren Sebastian Tipura och Örebor SK går skilda vägar. Det meddelade klubben under gårdagen. Klubben och Tipura har gemensamt kommit överens om att bryta kontraktet.
Tipura anslöt till ÖSK inför 2025 från Ettan Södra där han spelat med Lunds BK men tiden i ÖSK blev inte som det var tänkt och speltiden har i det närmaste nästan helt uteblivit. Totalt blev det bara nio matcher och ett mål i Superettan samt fyra framträdanden i Svenska Cupen.
Så rent resultatmässigt är det kanske inte så oväntat när Tipura nu lämnar ÖSK men bloggen måste ändå skicka med en liten tanke om att vi nog såg en möjlighet för Tipura att utvecklas under Rikard Norlings ledarskap 2026 jämfört med hur det blev under hans första år i klubben. Nu under 2026 finns det många indikationer på att ÖSK kommer att spela med flera spelare i nummer 10-rollen och det är en roll som Tipura är som allra bäst i och det var också i den rollen som han gjorde så bra ifrån sig i Lund 2024. Bloggen hade kanske en förhoppning om att Tipura skulle få chansen i sin ”rätta” roll nu under försäsongen till att börja med men så blev det alltså inte utan istället lämnar den 21-årige Tipura klubben för att försöka hitta lyckan på annat ställe.
Örebro SK värvar vänsterbacken Christopher ”Chris” Redenstrand som senaste säsongen tillhörde Sandvikens IF. Kontraktet med ÖSK är skrivet över de kommande två åren och spelaren ansluter omgående till laget.
Den 27 årige stockholmaren har IF Brommapojkarna som moderklubb och har tagit den långa vägen upp genom fotbollen. Först via BPs och Djurgårdens akademier för att därefter tillhöra en rad olika klubbar i Stockholmsområdet i division två och Ettan Norra – Älvsjö IK, Karlbergs BK, Sundbybergs IK, IFK Lidingö och avslutningsvis även Täby FK innan han tog klivet upp i Superettan när han gick till IK Brage 2022.
I Täby FK gjorde Redenstrand ett hattrick i en match mot HTFF 2021 som är väl värt att se på.
Redenstrand tillbringade dessutom ett år som 17-åring i England med Nike Academy vilket var ett kommersiellt projekt från sko- och klädmärket Nike där tanken var att unga spelare skulle visa upp sig själva (och därmed också Nike) för att jaga proffskontrakt. Akademin låg placerad på St George’s Park National Football Centre vilket är samma träningsanläggning som det engelska fotbollslandslagen nyttjar. Projektet var aktivt 2009-2017 och bland de mer kända spelarna som tagit vägen via Nike Academy hittar vi, förutom Redenstrand, David Accam (fd. Helsingborg och Hammarby), Waris Majeed (fd Häcken), Moon Seon-min (fd. Djurgårdens IF), Tom Rogic (fd Celtic och WBA), Matty Cash (nu i Aston Villa) och Pontus Almqvist (fd. IFK Norrköping men nu i italienska Parma).
Redenstrand fick aldrig något kontrakt efter sin tid i Nike Academy utan fick söka sig hem till den svenska fotbollen igen men när han väl tog klivet upp i Superettan har han sedan dess varit konsekvent på en hög nivå och under samtliga år har han legat på en jämn och hög betygsnivå hos statistiktjänsten SofaScore. Det säger såklart inte allt men det ger ändå en rätt iögonfallande bild att under alla Redenstrands år i Superettan har han fått goda betyg. Det är med andra ord en vänsterback som över tid visat sin höga nivå som ÖSK nu värvat.
Efter åren i Brage, där Redenstrand var en av lagets absolut bästa och viktigaste spelare, hade han nog siktet inställt på spel högre upp i seriesystemet inför den föregående säsongen. Det kom dock aldrig något tillräckligt bra alternativ och istället valde Redenstrand att skriva på för Sandvikens IF i slutet av mars 2025. Sandviken, som under ledning av Eldar Abdulic, hade gjort ett par riktigt bra säsonger hade dock tappat ett antal tongivande spelare och laget slutade 10a i tabellen.
Nu byter alltså Redenstrand Sandviken mot Örebro och till ÖSKs hemsida säger han att ”– Det känns riktigt kul att få komma till ÖSK. Dessutom blir det skönt att få komma i gång i träning direkt och jag är taggad på att träffa alla. Jag hoppas kunna bidra med en rutin från serien och en offensiv kraft genom att gå högt på min kant för att utnyttja mina styrkor vid inspel och inlägg. Förhoppningsvis kan jag också bidra med en del poäng individuellt”.
Det där sista tycker bloggen ska bli intressant att följa därför att även om Redenstrand varit stabilt bra (definitivt en av Superettans allra bästa vänsterbackar de senaste 4 åren) så har hans poängproduktion inte varit på en särdeles hög nivå. Hittills har det faktiskt bara blivit ett par 3-4 poäng per säsong och knappt ens det flera år. Där funderar, tror och hoppas bloggen på att Rikard Norlings spelsystem med höga, breda och offensiva ytterbackar kan passa Redenstrand riktigt bra och därför komma att förbättra den poängproduktionen.
Oavsett så är bloggens betyg på värvningen av Christopher Redenstrand mycket högt. Det här är en väldigt stark värvning av en av seriens absoluta toppspelare och det faktum att Redenstrand hållit den konsekvent höga nivån under så pass många år gör också att den här bloggen har alla förhoppningar om att han kommer att vara en rejäl förstärkning för ÖSK under kommande år. Jämfört med Samuel Kroon, som innehaft vänsterbacken de senaste två åren i ÖSK är Redenstrand ett snäpp upp, det går inte att säga något annat hur mycket bloggen än uppskattade Kroon som person och spelare.
Christopher Redenstrands syster Sophia Redenstrand är också fotbollsspelare och tillhörde KIF Örebro (som då spelade i damallsvenskan) under 2021 innan hon tog klivet vidare till Växjö DFF inför 2022 där hon sedan dess varit med och fört upp dem från Elitettan till att idag spela i damallsvenskan.
Sent under torsdagskvällen meddelade Örebro SK att man kommit överens med den unge ytterbacken Herman Bruhn om att bryta det befintliga avtalet.
På ÖSKs hemsida motiveras beslutet med vikten av speltid i unga år och den speltiden tycks inte finnas i ÖSK.
”– Speltiden är en mycket vital del av en ung spelares utveckling, Dessvärre har den inte varit kontinuerlig för Herman under den gånga säsongen, vilket vi tror att han behöver för att ta nya kliv i sin utveckling. Av den anledningen har vi hittat en överenskommelse som kommer öppna upp dörrar för mer kontinuerlig speltid för honom. Herman är en mycket fin kille och vi är tacksamma att haft han hos oss. Därmed önskar vi honom ett stort lycka till framöver, säger Enes Ahmetovic, sportchef.”
Bruhn hade två år kvar på sitt avtal med Örebro SK och vad som nu väntar för den 19-årige försvararen är oklart. Under stora delar av 2025 ingick Bruhn i ett föreningsutvecklande samarbete med BK Forward där han under säsongen deltog i 11 matcher i Div 2 Södra Svealand. Kanske att det blir en permanent övergång till Forward nu?
För ÖSKs del innebär det här att truppen nu står helt utan vänsterbackar i laget. Tidigare har Samuel Kroon lämnat och nu alltså också Herman Bruhn.
Ser vi till andra ytterbackar som finns i laget så hittar vi på högerkanten Dino Salihovic, långtidsskadade Alai Ghasem och Oskar Käck. Där den förstnämnde värvades som mittfältare till ÖSK och där den sistnämnde var utlånad till Gefle IF i Ettan Norra under 2025. Ghasem väntas åter från sin knäskada tidigast till sommaren och har dessutom en historik med många och långa skadefrånvaroperioder.
Vill man så skulle man därför absolut (och med rätta) kunna hävda att ÖSKs ytterbackssituation ser mer än lovligt tunn ut i skrivande stund.
ÖSK meddelade idag, som är en onsdag, att Joseph Baffoe inte blir kvar i klubben. Den 33-årige mittbacken med många och starka meriter från såväl allsvenskan, superettan och U21-landslaget som tyska andraligan anslöt till ÖSK i somras och blev en del av räddningsoperationen som till slut resulterade i att laget höll sig kvar i Superettan.
Nu meddelar alltså ÖSK att det inte blir någon fortsättning i ÖSK då man tackar av spelaren på sin hemsida och i sociala medier.
Totalt blev det elva matcher och ett mål för Baffoe i ÖSK.
Nu återstår det bara en spelare, Simon Amin, av de med utgående kontrakt som ännu inte blivit avtackad och som fortfarande står uppsatt på ÖSKs officiella hemsida över truppen.
Att Baffoe inte blir kvar i ÖSK bör betyda att klubben nu letar förstärkning (eller kanske redan har en ersättare klar?) på mittbackspositionen.
Eller väljer man att gå in i säsongen med John Stenberg i par med någon av de unga Victor Sandberg eller Lowe Astvald tills dess att Erik McCue är åter från sin korsbandsskada?
Ytterligare ett alternativ skulle såklart också kunna vara att återigen flytta ner Hampus Söderström som mittback. Det var ju som det han värvades till ÖSK inför säsongen. Kanske att Rikard Norling kan lyckas bättre med att få Söderström som mittback än så som Sreten Kenic gjorde?
Bloggen kan i sammanhanget också notera att just Hampus Söderström är placerad som försvarare på ÖSKs hemsida.
