ÖSK U19 lyckades med en viss ansträngning i vårsäsongens sista match ta sig över det streck som avgör vilka lag som i höst deltar i A- resp. B-serierna. A-serien där Sveriges förmodligen bästa U19-lag möts i en enkelserie är givetvis attraktivare. B-serien har mer av serielunk över sig när de 7 sämre lagen i resp juniorallsvensk serie möts igen i en dubbelserie.
Inför den sista matchen stod det klart, att det var enbart en seger som kunde ta ÖSK upp över strecket. Detta skulle i så fall ske på IK Sirius bekostnad. De senare med en poäng mer än ÖSK, med samma målskillnad, men med fler gjorda mål. Kvällens motståndare var redan avhängda och hade inte mer att spela för än vilken deras slutliga placering skulle bli på den undra halvan.
Sollentuna visade sig vara ett typiskt fysiskt spelande stockholmslag – den typ av motstånd som brukar passa ÖSK-lagen allra sämst. Om man tittar på varningsstatistiken i matchen så ser det väl ut som om det var ÖSK, som var det robustare laget, men de flesta av varningarna var faktiskt för petitesser av olika slag och inte ett resultatet av något överdrivet brutalt spel.
Efter det att lagen å traditionellt sätt inlett matchen genom att känna på varandra var det gästerna som tog initiativet och som tidvis pressade rätt hårt mot ÖSKs försvarslinjer. En press som kom att prägla stora delar av matchen. ÖSKs backlinje och en helgjuten insats av Simon Gustafsson i ÖSK-målet såg dock till att det inte blev några baklängesmål.
Mål blev det i stället så småningom för ÖSK. Nadir Ayeva sökte sig ut mot vänsterkanten, fick bollen, gjorde bort en försvarare och kunde avancera in mot straffområdet. En klassisk snett inåt-bakåt passning till Almin Masic som hittat en bra position vid straffområdesgränsen bäddade för ÖSKs ledningsmål. Almins direktavslut satt där det skulle och hemmapubliken kunde andas ut.
Resten av halvleken var ÖSKs bästa under matchen, där anfallen kom i våg efter vår, dock utan något ytterligare mål. Det verkade nästan som om Sollentuna gett upp.
Men det hade de inte. Sollentuna kom ut till andra halvlek och skapade på nytt en hel tryck mot ÖSK-förvaret. Enmålsledningen såg tidvis rätt skör ut, men bibehölls dock tack vare fortsatt starkt försvarsspel. ÖSKs anfallsförsök var få och mestadels oorganiserade. Med ungefär en kvart kvar av matchen tvingades ÖSK ta av Nadir Ayeva efter att denne fått problem efter en närkamp. Inte allvarligare än en snedtramp, verkade det som, men givetvis kännbart. In kom i stället Odilon Sangwa som sällan får den speltid han förtjänar. (Fast det beror kanske på att han har haft en hel del skadeproblem). Odilon blev sedan den som slutgiltig avgjorde matchen till ÖSKs favör. Han slingrade sig igenom Sollentunas straffområde, undvek motståndarna och kunde till synes enkelt trä in bollen vid bortre.
En bra avslutning av vårsäsongen för ÖSKs del. En stark försvarsinsats bäddade för den hållna nollan och även om det fanns en del övrigt att önska anfallsmässigt så blev det i alla fall två väldigt snygga mål.
Lagets hemsida: Matchreferat Örebro SK U19 – Sollentuna U19
Matchfakta:
25. 1-0 Almin Masic (Nadir Ayeva)
43. Varning Adam Bark
58. Varning Adam Larsson
77. 2-0 Odilon Sangwa (Isac Eklöf)
78. Varning Helmer Andersson
80. Varning Nadir Ayeva
87. Varning Albin Zidaric
Laguppställning: Simon Gustafsson – Lucas Parkedal Stenfelt, Dennis Koss, Helmer Andersson (k), Albin Zidaric, – Adam Larsson (90+2), Jonathan Aronsson, Isac Eklöf (85), Almin Masic – Adam Bark, Nadir Ayeva (73)
Ersättare: Samet Burgaj (mv), Odilon Sangwa (74), Malcolm Stolt (85), Martin Trinh (90+2), Lukas Julher, Gabriel Yildiz och John Kakraba.
