En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

De här jämförelsesiffrorna bör tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin akademiverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 

Kommentarer.
Jag hade trott att vi skulle se större avvikelser från det normala i julisiffrorna med tanke på att sommarfönstret var öppet under nästan hela månaden. Men något sådant verkar inte ha inträffat. Kanske bli augustisiffrorna intressantare.

Akademier.
Nytt i den här sammanställningen är att jag även lagt till en kolumn för statusen på de olika klubbarnas akademiverksamheter. Denna är personalintensiv och man kan anta, att klubbar med högre ranking lägger mer av sina resurser på akademin. De två nyuppflyttade klubbarna Sandviken och Oddevold har ingen certifierad akademiverksamhet. Någon slags ungdomsverksamhet har de säkert, men den tar förmodligen inte så stora resurser i anspråk.

Varberg.
Kostnadsbilden i klubben är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.

Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg.

Klubben har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del även om ambitionerna inte är så höga.

Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under mycket knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger nu till och med drygt 300 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten. Deras förhållandevis höga aktivitet med nya spelare som tagits in har heller inte orsakat högre kostnader i juli. Snarare tvärtom.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än de övriga. En förklaring till detta kan vara att de har spelare med deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. För de som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I olika sammanhang har jag fått bekräftat att så förhåller det sig i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Kanske även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Utsikten och Skövde.
I juni månads sammanställning hade jag inte tagit med dessa två klubbar. Utsikten därför att de hade deklarerat 0 kronor i arbetsgivaravgifter och därmed även inga utbetalda löner under två månader i rad.
Skövde å sin sida hade inte skickat in någon arbetsgivaravgiftsdeklaration för juni.

Nu är båda klubbarna ikapp med sina redovisningar så därför är de med i sammanställningen igen.

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även få en uppfattning om utvecklingen av de sammanlagda personalkostnaderna.

Nu föreligger siffrorna för juli månad.

Kommentar.
Januari – juli.
Arbetsgivaravgifterna var drygt 100 tkr högre i juni än vad de varit under de tidigare månaden. Men i juli var de tillbaka igen på ”normal” nivå. Både Ahmed Yasin (240715) och Erik Andersson (240725) anslöt till truppen under juli månad. Men dessa två nyförvärv verkar ännu inte ha orsakat någon egentlig utgiftsökning av siffrorna att döma. I augusti kommer de båda att ha fulla månadslöner som dessutom lär vara rätt höga. Då får vi får se vad de betyder (kostnadsmässigt).

Helår 2024 jämfört med 2023.

Låt oss anta, att personalkostnaderna kommer att ligga på den hittillsvarande nivån under det återstående fem månaderna av året. I så fall blir personalkostnaderna drygt 440 tkr högre än vad de var 2023. Acceptabelt och ett tecken på kostnadskontrollen än så länge är god.

Extrapolering jämfört med prognos (maj 2024)

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin prognos som lämnades i maj (22 700 tkr) ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger i så fall fortfarande något (509 tkr) under vad som prognostiserades. Det finns alltså med tanke på prognosen en tro/plan att personalkostnaderna kommer att öka . Vilket de också lär göra med Yasin och Andersson i truppen.

Dessutom har ÖSK aviserat att man avser att äntligen ska anställa en sportchef. Men detta lär inte bli avgjort innan man vet att fortsatt spel i Superettan är säkrat. Alltså sent i höst.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl gav innebär dessutom inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin akademiverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 

Kommentarer.
Kostnadsbilden i Varberg är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.
Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar. Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger till och med ca 200 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än de övriga. En förklaring till detta kan vara att de har spelare med deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. För de som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I olika sammanhang har jag fått bekräftat att så förhåller det sig i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Kanske även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Utsikten och Skövde.
Utsikten har deklarerat 0 kronor i lönekostnader två månader i rad nu. De betalar nu tydligen sina löner på något annat sätt. Dock inte via idrottsföreningen. Även där är arbetsgivaravgifterna låga. De var bara 25 tkr i juni.

Skatteverket rapporterar att uppgift saknas för Skövde. Kanske skickar de in sin deklaration på papper och detta har inte hunnit registreras än. Förra månaden saknades till att börja med uppgifterna för Varberg. Deras siffror blev tillgängliga först några dagar senare.

Damlag.
Jag har lagt till hur det ser ut för de olika klubbarna på damsidan. Har man ett lag i damallsvenskan som Trelleborg har så kostar det nog en hel del för spelare och den sportsliga organisationen. För ÖSK med ett lag i Elitettan tillkommer säkert en hel del utgifter även om de inte ligger på samma nivå som för Trelleborg. För klubbar i Div 1 och lägre ner så har nog spelarena i de flesta fall amatörstatus och ersättningarna till dem och tränarstab är därför inte så höga.