På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för mars månad.

2024	Avgift	Lön	Totalt	Diff. 24/23
Jan	416	1 324	1 740	160
Feb	434	1 383	1 817	58
Mars	428	1 362	1 790	83
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total	1 278	4 070	5 348	302
Extrapolering	5 111	16 279	21 390
2023	5 198	16 553	21 751
Diff.	-86	-274	-360
Extrapolering	5 111	16 279	21 390
Budget 2024			22 550
Diff.			1 160

Kommentar.
Januari – mars.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även lönekostnaderna var något högre under årets tre första månader än vad de var under motsvarande månader 2023. Totalt låg personalkostnaderna ca. 100 tkr högre per månad under perioden januari – mars.

Helår 2024 jämfört med 2023.
Men under återstoden av 2023 låg personalkostnaderna på en högre nivå. Låt oss anta att ÖSK kan ligga kvar på den nivå för personalkostnaderna som man har haft under perioden januari -mars under resten av året. I så fall kommer man då att totalt ligga ca 350 tkr lägre än vad man gjorde under helåret 2023.

Helår 2024 jämfört med budget.
OM man jämför den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de budgeterade personalkostnaderna för helåret (22.550 tkr), ser bilden ännu något bättre ut. Ifall personalkostnaderna kan hållas kvar på samma nivå som under årets tre första månader kommer det att resultera i en positiv budgetavvikelse i storleksordningen 1,2 mkr.

En blick framåt.
Vi har nu alltså siffrorna tillgängliga för årets tre första månader. Månader som präglats av förändringar i såväl spelartrupp som i organisationen i övrigt. Nivån på personalkostnaderna bör väl ligga ungefär på den nivå de ligger nu under resten av det första halvåret. Låt oss anta att de kommer att vara 1.800 tkr per månad. Det skulle i så fall innebära att personalkostnaderna för det första halvåret blir 10.750 tkr (i runda slängar). Under motsvarande period under förra året låg dessa kostnader strax över 11.000 tkr.

Vad som händer därefter blir nog i hög grad beroende av vad som sker under sommarfönstret, samt hur utvecklingen på intäktssidan varit.

Sammanfattningsvis kan man väl ändå kosta på sig att tycka, att utvecklingen för den största kostnadsposten i resultaträkningen än så länge verkar vara under kontroll.

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för februari månad.

2024	Avgift	Lön	Totalt	Diff. 24/23
Jan	416	1 324	1 740	160
Feb	434	1 383	1 817	58
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total	850	2 707	3 557	218
Extrapolering	5 100	16 243	21 344
2023	5 198	16 553	21 751
Diff.	-97	-310	-407
Extrapolering	5 100	16 243	21 344
Budget 2024			22 550
Diff.			1 206

Kommentar.
Januari – februari.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även lönekostnaderna var något högre under årets två första månader 2024 än vad de var 2023. Totalt innebär detta att personalkostnaderna var 218 tkr högre under de första två månaderna jämfört med föregående år.

Helår 2024 jämfört med 2023.
Men under återstoden av 2023 låg personalkostnaderna på en högre nivå. OM ÖSK kan ligga på samma nivå för personalkostnaderna under resten av året som man låg på under januari och februari kommer de att totalt ligga något över 400 tkr lägre än vad de gjorde förra året.

Helår 2024 jämfört med budget.
OM man jämför med de budgeterade personalkostnaderna som är 22.550 tkr så ser bilden ännu något bättre ut. Om takten för personalkostnaderna kan hållas på samma nivå som under årets två första månader så kommer vi att se en positiv budgetavvikelse på ca 1,2 mkr.

Nu kommer det givetvis inte att bli så. Två månader är en alltför kort period för att basera en pronos för helåret på. Men ändå. Bättre plus än minus på ÖSKs i särklass största kostnadsslag.

Vid året föreningsstämma presenterades bland annat den budget som ÖSK Elitfotboll lagt fast för det här året. Enligt denna kommer årets resultat fortfarande vara negativt. Men förlusten begränsas till 0,4 mkr. 2023 års förlust var med 2.9 mkr betydligt större.

	Utfall	Budget	Utfall	Budget
INTÄKTER	2022	2023	2023	2024
Matchintäkter	3 805	3 480	3 361	3 500
Marknadsintäkter	18 803	18 740	18 208	24 950
SEF- och EFD-medel	15 991	9 270	10 232	10 150
Spelarförsäljningar	6 719	0	4 386	0
Övriga intäkter	1 623	1 508	922	800
Summa intäkter	46 941	32 998	37 109	39 400
KOSTNADER
Matchevenemanget	2 086	1 982	1 986	2 100
Marknadskostnader	5 308	3 300	4 232	4 527
Personalkostnader	25 598	20 050	21 399	22 550
Övriga externa kostnader	14 804	11 700	12 098	10 370
Avskrivningar	537	100	235	175
Finansiella intäkt./kostn.	36	50	33	90
Summa kostnader	48 369	37 182	39 983	39 812
Resultat	-1 428	-4 184	-2 874	-412

Kommentarer och tyckande beträffande resultatet 2023 och budget 2024.

Intäkter.
Matchintäkter.
En av de märkligare siffrorna i sammanställningen gäller matchintäkterna. De minskade nämligen jämfört med det publikmässigt mycket svaga året 2022, trots att publiksiffran ökade ordentligt. År 2022 hade ÖSK sammanlagt 38 291 åskådare på de 15 matcherna i Superettan. Den siffran ökade till 52 588 förra året – alltså en ökning med drygt en tredjedel. Trots detta minskade publikintäkterna med nästan en halv miljon kronor – från 3 805 tkr till 3 361 tkr. Genomsnittsinkomsten per åskådare sjönk från 99 kronor år 2022 till 64 kronor förra året.

VSK-bloggen Anno 1904 tar upp några jämförelsesiffror med andra lag i sin kommentar till VSK:s bokslut. Enligt bloggen hade Västerås SK en snittinkomst på 113 kronor per åskådare. GAIS låg på 162 kronor och Östersunds FK (”ofattbart” höga) 316 kronor. Hur kommer det sig att ÖSK ligger så väldigt lågt?

Noterbart är även, att ÖSK inte räknar med någon egentlig förbättring i sin budget för 2024. För den nya säsongen räknar man med matchintäkter på 3,5 mkr.

Marknadsintäkter.
Medan matchintäkterna ser oförklarligt låga ut är situationen betydligt bättre för marknadsintäkterna (sponsorer, reklamintäkter o. dyl). Här försvarar ÖSK i stort sätt sina inkomster på från år 2022 till år 2023. För 2024 har ÖSK budgeterat med marknadsintäkter uppgående till nästan 25 mkr. En ökning med snudd på 7 mkr jämfört med 2023.

Vid föreningsstämmans översiktliga genomgång av budgetsiffrorna verkade man från ÖSK-ledningens sida inte orolig för att man inte skulle kunna nå den budgeterade siffran. Jag har till och med för mig (inte säkert), att man nämnde att man redan sålt för ett belopp som motsvarar fjolårets totalbelopp. Det mesta av försäljningsarbetet på marknadssidan sker ju innan fotbollssäsongen ens börjat.

Anno 1904 bloggen anger följande jämförelsesiffror: VSK: 5,2 mkr, GAIS 7,2 mkr och ÖFK 5 mkr.

För ÖSKs del skall nämnas, att klubben dessutom har en nätverkssponsor för matchtröjan. Den gruppen har köpt matchtröjans största och bästa plats för 1,4 mkr. Både för i år och för nästa år. Den inkomsten finns dessutom inte medräknad i de 25 budgeterade marknadsintäktsmiljonerna.

SEF- och EFD-medel.
Det här är de intäkter, som ofta kallas sändningsrättigheter, men som även innehåller medel från andra intäktskällor. Gemensamt är att de fördelas av serieorganisationerna (Svensk Elitfotboll resp. Elitfotboll Dam).

Här såg ÖSK en kraftig minskning i storleksordningen 5 mkr från 2022 till 2023. De fem miljonerna hade dock inget med verksamheten år 2022 att göra utan utgörs av ett sent erhållet och bokfört UEFA-bidrag. Den betalningen gick enbart till 2021 års allsvenska klubbar. Bortsett från dessa UEFA-pengar ligger den här posten rätt stabilt kring 10 mkr per år.

För det budgeterade beloppet för år 2024 kan noteras, att ÖSK räknar med att få lite mindre pengar från SEF. Bland annat beroende på ÖSKs dåliga tabellplaceringar under de senaste två åren. Denna minskning kompenseras dock av en mindre peng från EFD eftersom ÖSKs damer nu spelar i Elitettan.

Spelarförsäljningar.
ÖSK har haft inkomster från spelarförsäljningar både 2022 och 2023. Budgetmässigt räknar man dock inte med att får några sådana intäkter i år. Klubben vill undvika att ta på sig några ofinansierade/obudgeterade kostnader.

I samband spelarförsäljningarna kan det dessutom vara på sin plats att påminna om, att samtliga inkomster vid en spelarförsäljning inte hamnar hos ÖSK. Det finns andra intressenter som också skall ha sin andel.

Från not 16 Eventualförbindelser i den senaste årsredovisningen.
Bolaget har under 2022 erhållit investeringar med avtalade villkor om återbetalning. Återbetalning kan komma att ske årligen genom del av framtida års positiva transfernetto. Till den del återbetalningen ej behövt göras, enligt gällande avtalsvillkor, tom räkenskapsåret 2025 upphör bolagets återbetalningsskyldighet för resterande del. Ansvarsförbindelsen för eventuella återbetalningar uppgår per 2023-12-31 till 4 500 tkr.

Det är alltså inte så att hela beloppet vid en spelarförsäljning kommer att hamna hos ÖSK eller hos den externa finansiären. Det sker någon typ av uppdelning av inkomsterna.

Övriga intäkter.
Jag vet inte vilka poster som ryms inom denna siffra, men beloppet är inte så stort och ÖSK verkar ha varit försiktiga när man lade budgeten.

Kostnader.
Matcharrangemanget.
Kostnaderna för matcharrangemangen ligger stabilt kring 2 mkr. En viss ökning på lite drygt 100 tkr från 2023 till 2024. Möjligen beroende på ökade kostnader för damlagets matcher.

Om man ställer intäkter mot kostnader för hemmamatcherna verkar det som om matchintäkterna vid nuvarande publiknivåer inte betyder så värst mycket. (På det sätt om ÖSK redovisar sina matchintäkter är det nog säkrast att tillägga). År 2022 blev nettot 1 719 tkr, förra året var det 1 375 tkr och för 2024 räknar man med 1 400 tkr.

Marknadskostnader.
Även marknadskostnaderna ligger förhållandevis stabila på nivåer mellan ca 4,5 mkr och 5,5 mkr. Här måste jag dock sätta ett stort frågetecken. Räknar man verkligen med att i år kunna öka marknadsintäkterna med nästan 7 mkr, medan marknadskostnaderna samtidigt bara ska öka med 0,3 kr? Ser alldeles för bra ut för att kunna stämma. Eller?

Personalkostnader.
När ÖSK krympt verksamheten har en stor del drabbat personalen (spelartrupp och administration). En lite längre tidsserie ser ut så här.
2020: 30,3 mkr
2021: 37,7 mkr
2022: 25,6 mkr
2023: 21,4 mkr
2024: 22,6 mkr (budget)
Anm. Den höga siffran för 2021 hänger förmodligen ihop med det misslyckade försöket att bevara den allsvenska statusen.

För 2024 ökar personalbudgeten med 1,2 mkr. Trots detta kommer herrtruppens spelarbudget till och med att bli något lägre än vad den var år 2023. Förklaringen till detta är att den under Larsen högprioriterade akademiverksamheten samt damernas elitstatus innebär högre personalkostnader för dessa verksamhetsgrenar.

(Det här är väl förklaringen till att man inte kunde se någon egentlig minskning av inbetalda arbetsgivaravgifterna för januari månad. De skall ju faktiskt till och med upp lite jämfört med 2023).

Anm. Här har jag svårt att följa ÖSKs resonemang. ÖSK anger, att årets spelarbudget för A-laget är något lägre än förra årets. Men med tanke på att många spelare med ”allsvenska löner” lämnade klubben vid årsskiftet kan man – eller i alla fall jag – tycka, att pengarna trots det borde räcka till någon eller några fler spelare som tas in med löner på ”superettans nivå”.

Övriga externa kostnader.
På den här posten ser vi en minskning med ca. 1,7 mkr. Ungefär hälften av denna minskning kommer förmodligen från reduktionen av hyran för Behrn Arena. ÖSK ”krävde” ju en minskning med 0,9 mkr, vilket kommunen först inte ansåg sig kunna acceptera. Efter ytterligare förhandlingar och löfte om motprestationer från ÖSKs sida kom man dock överens om ÖSK kan stanna kvar på Behrn Arena. På vilket hyresbelopp man slutligen hamnade vet väl ingen förutom de närmast berörda. Men klart är att även bortsett från den minskade arenahyran så tvingas ÖSK att fortsätta att hyvla på sina övriga kostnader.

Slutkommentar.
Larsen och för den delen även Lindegren har en bakgrund som företagsledare. Lindgren även som ekonom innan han blev VD. Jag kan inte tänka mig annat än att den framlagda budgeten är konservativt framtagen. Samt att man kommer att ha en gedigen uppföljning av intäkterna och framför allt av kostnaderna.

Som ÖSKs intäktsstruktur ser ut är man inte så beroende av de osäkra matchintäkterna. Dessa beror en hel del på hur laget presterar och på vädret makter.

Men trettiofem av budgetens dryga trettionio intäktsmiljoner (89 %) kommer från relativt stabila intäktskällor (marknad och SEF/EDF-medel). Överraskningspotentialen för den här budgeten ligger därför snarast på plussidan under förutsättning att man hamnat rätt med förväntade marknadsintäkter.

Klarar man inte denna ambitiösa del av intäktsbudgeten kommer det i alla fall inte behöva komma som en överraskning först mot slutet av året. Det kommer därför att finnas rätt gott om tid att parera ett eventuellt bortfall på intäktssidan.

NA: ÖSK:s vd: ”Måste väga varje beslut på guldvåg”

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för årets första månad.

2024	Avgift	Lön	Totalt	Diff. 24/23
Jan	416	1 324	1 740	160
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total	416	1 324	1 740
Extrapol.	4 990	15 893	20 884	-867
2023	5 198	16 553	21 751
Diff.	-207	-660	-867

Arbetsgivaravgifterna för januari kom in oväntat högt. Med tanke på alla de spelare som avslutade sin anställning hos ÖSK i december 2023 hade jag väntat mig ett betydligt lägre belopp. Nu var ju siffran till och med högre än vad den var i januari förra året, då den låg på 378 tkr.

Den rimligaste anledning – som jag kan komma på – är att ÖSK löste ut Daniel Hultqvist och Axel Andrésson i samband med att deras kontrakt avslutades i förtid. Dessutom är det ju så att även om lönerna för spelartruppen blir lägre än vad de var förra året, så ökar andra lönekostnader på grund av ÖSKs satsning på akademiverksamheten och på högre kostnader för damlaget.

Enligt uppgift förutser ÖSKs budget för 2024 en förlust på 0,5 mkr medan förlusten för 2023 blev 2,8 mkr. ÖSK behöver alltså sänka sina kostnader med 2,3 mkr för att nå sitt budgeterade resultat. En del av detta tas via lägre kostnader för hyran av Eyravallen (enligt uppgift ca 0,9 mkr). Resterande besparing måste rimligen komma från lönerna om det nu inte är så att man räknar med högre intäkter än vad man hade förra året.