Eyravallen Tänkt, tyckt och skrivet om ÖSK fotboll

Ekonomin: Arbetsgivaravgifter juni 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för juni månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni5421 7272 270107
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total2 6718 50711 178172
Jämfört med 2023
Extrapolerat5 34217 01422 356
20235 19816 55321 751
Diff.145461605
Jämfört med prognos
Extrapolerat5 34217 01422 356
Prognos 202422 700
Diff.– 344

Kommentar.
Januari – juni.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även löneutbetalningarna under juni månad var plötsligt betydligt högre än vad de varit tidigare under 2024. Månadens arbetsgivaravgifter var mer än 100 tkr högre än vad de varit tidigare. Detta innebär att den utbetalade lönen blev 371 tkr högre under månaden än vad den genomsnittligt varit under de tidigare fem månaderna.

Jag kan inte härleda de högre lönerna till något specifikt som hänt under juni. Sommarfönstret var ännu inte öppnat, vilket gör att den högre kostnaden knappast kan ha något samband med förändringar i spelartruppen. Jag har dock noterat att även förra året var arbetsgivaravgifterna under just juni högre (519), så det kanske är något strukturellt som har att göra med hur ÖSK hanterar sina löneutbetalningar.

Helår 2024 jämfört med 2023.
OM vi antar att personalkostnaderna sammanlagt kommer att bli desamma under det andra halvåret som de var under det första blir helårssiffran för 2024 drygt 600 tkr högre än vad den var 2023.

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin senaste prognos (22 700 tkr), ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger då fortfarande något (344 tkr) under de prognostiserade. Men då har någon hänsyn ännu inte tagits till vad rekryteringen av Ahmed Yasin och Erik Andersson kommer att innebära.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl ger innebär dock inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.

Ekonomin: Larsen om Dahl-pengarna

Efter det att Samuel Dahls övergång till Roma nu har blivit officiellt bekräftad så flyttas intresset för ÖSK:s del över på de pengar som kommer att tillfalla Sportklubben.

I fokus ligger väl i första hand frågan om någon avräkning skall ske avseende de avtal som ÖSK ingick med de externa personer som hjälpte till med att finansiera övergångarna år 2021 (Hamad, Moro m.fl.).

Enligt not 16 till årsredovisningen avseende år 2023 fanns det vid årsskiftet ett utestående belopp på 4.500 tkr. Delar av detta belopp kan komma att regleras genom att en del av årets positiva transfernetto återbetalas.

Till NA säger Lars Larsen (om han är korrekt och ordagrant citerad), att han anser att hela beloppet skall tillfalla ÖSK.

Detta låter ju vid en första anblick positivt, men jag vill nog hänga upp mig på att detta är vad ÖSK:s ordförande anser om saken. Säker på saken är han knappast för då hade han sagt att pengarna är ÖSK:s. Det är rimligt för att inte säga troligt att de som hjälpte ÖSK med finansieringen av spelarförvärven kan anse något helt annat. Kärnfrågan – om jag tillåter mig att gissa – är nog hur man skall se på de pengar som kommer in via en vidareförsäljning. Skall en sådan inkomst anses vara en del av ett års transfernetto eller ej?

Larsen anser tydligen inte det, men finansiärerna kan mycket väl vara av en annan åsikt i saken. För ÖSKs del är saken nog extra känslig eftersom det här handlar om en presumtiv skuld till personer som engagerat sig för klubbens bästa. Personer med vilka det förmodligen ligger i klubbens intresse att ha en god relation till. Deras (och andra externa finansiärers) pengar kan och kommer förmodligen att behövas även i framtiden. Om inte annat för att delta i de nyemissioner som säkert kommer förr eller senare. Därför kan ÖSK inte kosta på sig att vara alltför tuffa i eventuella förhandlingar om vilka intäkter som skall anses ingå i transfernettot.

Det finns en sak som skulle behöva ha en utförligare kommentar från ÖSKs sida. År 2022 tillfördes ÖSK Elitfotboll ett så kallat villkorat aktieägartillskott på 1,5 mkr. Varifrån detta kom och varför kommenteras inte närmare. Klart är bara att någon (eller några) skjutit till detta belopp till ÖSK i form av kapital, som dock kan komma att återbetalas om och när vissa villkor uppfylls.

Det finns en möjlighet, att dessa pengar kommer från den återbetalning som ÖSK hade att göra mot sin ansvarsförbindelse år 2022. ÖSK har i så fall belastat sin resultaträkning med 1,5 mkr men samtidigt kunnat öka det egna kapitalet med samma belopp. Detta har i så fall inneburit att det egna kapitalet inte urholkats eller likviditeten försämras på grund av återbetalningen. Ur investerarens synpunkt innebär det att dennes fordran på ÖSK lever vidare om än i en ny skepnad. Återbetalning kommer i så fall att ske då ÖSKs ekonomi/resultat tillåter det.

Men detta är enbart mina egna spekulationer. De siffror som ÖSK anger för ansvarsförbindelsens storlek vid årsskiftena 2022 resp. 2023 stämmer inte riktigt överens med beloppet 1,5 mkr. Men det kan ju ha funnits andra transaktioner också som inte behandlats på samma sätt.

NA: Larsen om Dahl-pengarna: ”Anser jag tillhör ÖSK”

Ekonomin: Ansvarsförbindelse ger frågetecken

Samuel Dahls övergång från Djurgården till AS Roma verkar av allt att döma vara klar även om detta ännu inte bekräftats av de berörda klubbarna. Övergångsersättningen ryktas ligga någonstans mellan 45 och 50 mkr. En summa som är av stor betydelse för ÖSK med tanke på den vidareförsäljningsklausul som ska ha varit en del av avtalet med Djurgården vid vänsterbackens övergång från ÖSK.

Enligt återkommande uppgifter (NA m.fl.) ska vidareförsäljningsprocentsatsen (jag kunde inte motstå frestelsen) ligga på 15 %, vilket innebär att övergången kommer att innebära intäkter för ÖSKs del i storleksordningen 7 mkr. En stor summa pengar i föreningens ekonomiskt ansträngda läge.

Det är dock inte säkert eller ens troligt att hela den summan kommer att tillfalla ÖSK. I samband med ansträngningarna att säkra ÖSKs fortsatta allsvenska spel år 2021 sköt externa finansiärer till avsevärda belopp i form av villkorade lån för att möjliggöra värvningen av ett antal spelare som man hoppades skulle kunna hjälpa till att hålla kvar ÖSK i den högsta serien. Räddningsaktionen misslyckades men de potentiella skulderna finns givetvis kvar.


I sin senaste årsredovisning skriver ÖSK i not 16:
Bolaget har under 2022 erhållit investeringar med avtalade villkor om återbetalning. Återbetalning kan komma att ske årligen genom del av framtida års positiva transfernetto. Till den del återbetalningen ej behövt göras, enligt gällande avtalsvillkor, tom räkenskapsåret 2025 upphör bolagets återbetalningsskyldighet för resterande del. Ansvarsförbindelsen för eventuella återbetalningar uppgår per 2023-12-31 till 4 500 tkr.


Anm. Jag undrar om det inte står fel i årsredovisningen. Det var år 2021 och inte 2022 som stödinsatsen gjordes.

Hur ansvarsförbindelsen kommer att påverka fördelningen av ÖSKs andel av övergångsersättningen är oklart. Detta regleras av villkoren i de avtal som ÖSKs träffande med de som sköt till pengar. Jag har för mig att det var flera personer som bidrog till att finansiera investeringarna, samt att villkoren mycket väl kan skilja sig från person till person.

År 2022 uppgick spelarförsäljningarna till 4.386 tkr (Samuel Dahl och Noel Milleskog). Då minskade ansvarsförbindelsen endast med 562 tkr från 5.062 tkr till 4.500 tkr.

Av formuleringen i not 16 att döma verkar det vara så att det bara är en del av ett eventuellt transferöverskott som behöver användas för återbetalning ett givet år. Men hur stor den delen är och hur den beräknas finns det inga uppgifter om.

Av allt att döma har NA uppmärksammat frågetecknen kring fördelningen av vidareförsäljningsintäkterna och kan förhoppningsvis bidra till att sprida klarhet i frågan. Vilket i sin tur är beroende av om ÖSK (och finansiärerna?) är villiga att kommentera upplägg och villkor.

Personalkostnader i Superettan (maj)

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket. Det finns en del överraskningar (i siffrorna), tycker jag.

Januari – majPersonalkostnader (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltPer månad
Varbergs BoIS849600-614210 9602 192
Trelleborgs FF847000-139010 7042 141
Helsingborgs IF843000-14079 6651 933
Örebro SK556165-66458 9081 782
GIF Sundsvall889200-10028 6781 736
Östers IF829500-53868 4521 690
Degerfors IF876400-01997 6161 523
Örgryte IS802493-78347 5451 509
Sandvikens IF885500-13537 3291 466
Landskrona BoIS844000-20987 1931 439
IK Brage882600-09896 4621 292
Östersunds FK559084-77775 9561 191
Gefle IF Fotboll885000-67045 9091 182
IK Oddevold858500-15173 915783
Skövde AIK866600-23192 959592

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs inte bara äpplen med päron utan även med apelsiner, bananer, mm. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt en hel del. Vissa har kanske akademiverksamheten avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. Och så vidare.

Kommentarer.
Varberg är något av ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen borde vara att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.
Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del. Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7,1 mkr förra året. Så Trelleborg är väl ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger ca 200 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten.

Oddevold och Skövde.
Båda klubbarna har mycket låga personalkostnader jämfört med de flesta andra klubbar i Superettan. En förklaring till detta kan vara att de har spelare som har deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. Från Skövdes håll har man sagt att det förhåller sig på det sättet. Beträffande Oddevold som kom från Ettan inför den här säsongen är det säkert på samma sätt. Förra året lär klubben haft få om ens någon heltidsanställd spelare och de flesta har väl fortsatt med samma eller liknande upplägg.

Utsikten.
Jag har tagit bort Utsikten ur sammanställningen. Detta beror på att de rapporterade 0 kronor i löner för maj månad. Det verkar ha haft ett likviditetsproblem. Men det är ju möjligt att de sedan betalade de försenade lönerna i början av juni. Dessutom är det så att flera (de flesta?) av deras spelare arbetar halvtid på ett ”riktigt” jobb.

Kronofogden.
Jag kollade med kronofogden idag hur det är med Utsiktens status hos dem. Men det verkar inte vara något större problem. De hade haft tre ärenden, vilka alla var återkallade.

När jag ändå hade fogden på tråden passade jag på att kolla hur det såg ut för Östersund. Jodå, de har haft massvis med ärenden som berör den jämtländska klubben, men uppenbarligen inget som var kritiskt för tillfället. Allt löst på ett eller annat sätt, med andra ord.

Ekonomin: Arbetsgivaravgifter maj 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för maj månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj4191 3341 752-154
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total2 1296 7798 90865
Jämfört med 2023
Extrapolerat5 10916 27121 380
20235 19816 55321 751
Diff.-89-282-371
Jämfört med prognos
Extrapolerat5 10916 27121 380
Prognos 202422 700
Diff.1 320

Kommentar.
Januari – maj.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även löneutbetalningarna under maj månad var något lägre än under motsvarande månad förra året.

Helår 2024 jämfört med 2023.
OM vi antar att personalkostnaderna kommer att ligga kvar på samma nivå som de gjort under perioden kommer de för helåret att bli 371 tkr lägre än vad de var förra året.

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med personalkostnaderna för helåret i den senaste prognosen (22 700 tkr), ser bilden bättre ut. Skillnaden på dryga 1,3 mkr mellan extrapolering och prognos skulle kunna sägas motsvara det belopp som ÖSK anser sig kunna använda för förstärkning av A-lagstruppen under sommarfönstret. (Allt annat lika, förstås).

Personalkostnader i Superettan (april)

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de inrapporterade arbetsgivaravgifterna. Dessa kan erhållas från Skatteverket. Det finns en del överraskningar (i siffrorna) tycker jag.

Januari – aprilPersonalkostnader (tkr)
LagOrg. Nr.TotaltPer månad
Varbergs BoIS849600-61429 1602 290
Trelleborgs FF847000-13908 3712 093
Helsingborgs IF843000-14077 7391 935
Örebro SK556165-66457 1561 789
GIF Sundsvall889200-10026 9991 750
Östers IF829500-53866 8491 712
Degerfors IF876400-01996 2091 552
Örgryte IS802493-78345 9821 495
Landskrona BoIS:844000-20985 6411 410
Sandvikens IF885500-13535 6211 405
IK Brage882600-09895 1381 285
Ösersunds FK559084-77774 6811 174
Gefle IF Fotboll885000-67044 6951 170
Utsikten559227-26693 325831
IK Oddevold858500-15173 082771
Skövde AIK866600-23192 139535

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs inte bara äpplen med päron utan även med apelsiner, bananer, mm. Klubbarnas organisationer skiljer sig åt en hel del. Vissa har kanske akademiverksamheten avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. Och så vidare.

Varberg är ett mysterium Hur kan de ha så höga personalkostnader och samtidigt få ut så lite? Damlaget spelar i div 2 och kan väl rimligen inte kosta så mycket.

Trelleborg har fortsatt väldigt höga personalkostnader. I april månad uppgick de till 560 tkr. Skåningarna knappar in på avståndet till Varberg som den dyraste klubben att driva i Superettan.

Degerfors ligger fortsatt klart under ÖSK. Skillnaden är 230 tkr i månaden. Samtidigt har jag svårt att förstå att deras trupp går runt på lägre lönekostnader än ÖSK:s.

Utsikten, Oddevold och Skövde. De tre klubbarna fortsätter att redovisa betydligt lägre personalkostnader än övriga lag i serien. Utsikten och Skövde har spelare som jobbar deltid och klubbarna kan på så sätt kapa sina egna lönekostnader. Oddevold är nyuppflyttade från div 1. De har säkert även de ett antal deltidsarbetande truppmedlemmar.

Löner vs. poängskörd.
Det finns väl ingenting i de här siffrorna som ens antyder att dyrast även skulle vara bäst. I alla fall inte när en tredjedel av serien är spelad.

Ekonomin: Arbetsgivaravgifter april 2024

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för april månad.

2024AvgiftLönTotaltDiff. 24/23
Jan4161 3241 740160
Feb4341 3831 81758
Mars4281 3621 79083
April4321 3761 808-83
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Total1 7105 4467 156219
Extrapolerat5 13016 33821 468
20235 19816 55321 751
Diff.-68-215-283
Extrapolerat5 13016 33821 468
Prognos 202422 700
Diff.1 232

Kommentar.
Januari – april.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även lönekostnaderna var något högre under årets fyra första månader än vad de var under motsvarande månader 2023. I april var de dock för första gången lägre än vad de var under motsvarande månad förra året.

Totalt låg personalkostnaderna drygt 50 tkr högre per månad under perioden januari – april i år än vad de gjorde under förra året

Helår 2024 jämfört med 2023.
Men under återstoden av 2023 låg personalkostnaderna på en högre nivå. Låt oss anta att ÖSK kan ligga kvar på nuvarande nivå för personalkostnaderna under resten av året. I så fall kommer man att totalt ligga knappt 300 tkr lägre än vad man gjorde under helåret 2023.

Helår 2024 jämfört med prognos.
OM man jämför den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med personalkostnaderna för helåret i den senaste prognosen (22 700 tkr), ser bilden något bättre ut. Ifall personalkostnaderna kan hållas kvar på samma nivå som under årets fyra första månader kommer detta att resultera i en positiv prognosavvikelse i storleksordningen 1,2 mkr.

En blick framåt.
Vi har nu alltså siffrorna tillgängliga för årets fyra första månader. Månader som präglats av förändringar i såväl spelartrupp som i organisationen i övrigt. Nivån på personalkostnaderna verkar nu ligga på en stabil nivå med relativt små variationer från månad till månad. En framskrivning (extrapolering) av personalkostnader på nuvarande nivå ger en helårssiffra på 21 468 tkr. Det är knappa 300 tkr lägre än vad de var under 2023.

I den prognos som ÖSK publicerade i samband med resultatrapporten för årets första kvartal är personalkostnaderna uppskattade till 22 700 tkr för helåret.

Denna ökning av nivån för personalkostnader indikerar förmodligen, att ÖSK tar höjd för någon slags truppförstärkning under sommarfönstret.

Ekonomin: Kvartal 1 – Resultat och prognos

ÖSK Elitfotboll har i all tysthet publicerat resultatet för årets första kvartal. Dessutom och på många sätt mer intressant är att de även har lämnat en ny prognos för helåret 2024. Sammanfattningsvis kan man väl säga, att ekonomin verkar utvecklas enligt plan eller möjligen till och med något bättre.

Kvartalsresultatet är, eftersom intäkter och kostnader inte periodiseras, inte så intressant. Det är däremot helårsprognosen som gjorts med mer kunskap om årets förväntade intäkter och kostnader än vad man hade då budgeten gjordes. Nu framgår det visserligen inte när prognosen gjordes och vad man då utgick ifrån. Gjordes den, för att ta ett exempel, före eller efter Degerforsmatchen, då det kom drygt 12000 åskådare till Behrn Arena? Jämfört med budgeten prognostiserar man med oförändrade publikintäkter, vilket nu verkar något pessimistiskt.

UtfallUtfallBudgetPrognos
INTÄKTER202220232024Q1 2024
Matchintäkter3 8053 3613 5003 500
Marknadsintäkter18 80318 20824 95023 100
SEF- och EFD-medel15 99110 23210 1509 400
Spelarförsäljningar6 7194 38600
Övriga intäkter1 6239228004 900
Summa intäkter46 94137 10939 40040 900
KOSTNADER
Matchevenemanget2 0861 9862 1002 100
Marknadskostnader5 3084 2324 5274 100
Personalkostnader25 59821 39922 55022 700
Övriga ext.kostnader14 80412 09810 37011 535
Avskrivningar537235175175
Finansiella int./kostn.36339090
Summa kostnader48 36939 98339 81240 700
Resultat-1 428-2 874-412200

Sammantaget räknar man nu med att nå ett litet plusresultat på 200 tkr. Jämfört med det budgeterade resultatet som var en förlust på 400 tkr innebär detta en förbättring på drygt en halv miljon. Precis tillräckligt för att resultatet ska tippa över till plussidan.

Den största förändringen jämfört med budgeten är att raden övriga intäkter ökar från budgetens 800 tkr till de nu prognostiserade 4.900 tkr. I sin kommentar skriver ÖSK att denna ökning beror på ökade intäkter från det nya nätverket Stolthet, Hjärta & passion, samt på intäkter från Örebro kommun tack vare det nya samarbete kring sociala insatser i kommunen.

Beträffande den sistnämnda punkten finns det dock en motsvarande kostnadshöjning på posten övriga kostnader, som beror på att ÖSK inte fick till stånd någon sänkning av hyran för Behrn Arena. De ökningarna på intäkts- resp. kostnadssidorna tar väl i princip ut varandra.

I övrigt kan man konstatera att man ligger väl i fas med personalkostnaderna, som ju är den största enskilda kostnadsposten. Budgeterat var 22.500 tkr och i prognosen anger man nu 22.700 tkr.

ÖSK: Kvartalsrapport Q1

Höga publiksiffror

ÖSK rapporterar via NA nu på morgonen att man sålt 9.900 biljetter till länsderbyt. Med ett bortfall av olika anledningar på säg 10% samt ytterligare försäljning idag och på matchdagen finns det väl en viss möjlighet att åskådarsiffran blir femsiffrig.

En snabbkoll bakåt i bloggens arkiv till och med år 2012 hittar följande matcher som dragit mer än 8.000 åskådare.

Det är framför allt de allsvenska matcherna mot de tre stora Stockholmslagen med sina bortaföljen som dragit storpublik. Dessutom har matcher med någon typ av derbykaraktär ibland haft höga siffror.

ÖSKs bästa publiksiffra så här långt i år kom i premiärmatchen mot Skövde. Den drog förvånande nog 6.143 åskådare. Den högsta siffran för Superettan ligger på de 7.122 som såg matchen Helsingborg – Brage.

2018Hammarby12 3522017IFK Norrköping8 954
2013Hammarby8 709
2016IFK Norrköping11 4072018IFK Norrköping8 615
2016Djurgården11 2472023Västerås SK8 452
2019AIK11 2212016IFK Göteborg8 451
2015Djurgården11 1712017Hammarby8 407
2014AIK8 393
2015Hammarby10 4862014Malmö FF8 125
2016Hammarby10 3622015IFK Göteborg8 121
2015AIK10 2932012Elfsborg8 023
2018AIK8 012
2021Degerfors IF9 538
2016AIK9 517
2014Djurgården9 512
2013Degerfors IF9 372
2017Djurgården9 271
2019Hammarby9 148
2016Malmö FF9 047

Tillägg 240515.
Årets länsderby drog 12.312 åskådare.

Ekonomin: Ingen sänkt hyra, men mera arbete

ÖSK försökte i vintras att förhandla fram en ny i det närmaste halverad planhyra för Behrn Arena. Den hittillsvarande hyran på närmare 2 mkr fick inte plats i ÖSKs budget. Klubben ville se en sänkning av hyran med 900 tkr. En sänkning som hyresvärden Örebro kommuns kultur- och fritidsnämnd inte ville gå med på. ÖSK meddelande därför strax före jul, att man såg sig tvingad att flytta stora delar av sin verksamhet till ÖSK Ungdoms anläggning på Ekängen.

En flytt som varken gynnade ÖSK eller kommunen. För kommunen skulle det bli en prestigeförlust och dessutom innebära minskade inkomster om ÖSK flyttade det mesta av sina aktiviteter till Ekäng. För ÖSK skulle det innebära försämrade träningsmöjligheter – speciellt under vintern eftersom konstgräsanläggningen på Ekäng saknar uppvärmning.

Två månader senare kunde man (därför?) meddela, att man kommit till en överenskommelse om att ÖSK trots allt fortsätter sin verksamhet fullt ut på Behrn Arean. Som motprestation åtog sig klubben att på olika sätt att engagera spelare och ledare i olika projekt i skolor, på fritidsgårdar mm. Några närmare detaljer kring överenskommelsen var då inte kända.

För några dagar sedan kunde NA beskriva den överenskommelse som ÖSK träffat med kommunen. Denna innebär att hyran för Behrn Arena förblir oförändrad. I en separat del av överenskommelsen har ÖSK och kommun kommit överens om att ÖSK-personal (spelare, ledare, damer och herrar) kommer att leverera 800 timmar till ett hållbarhetsprojekt under kommunens ledning. Kostnaden för detta går på kommunstyrelsens budget och drabbar alltså inte kultur- och idrottsförvaltningen.

Ur kommunens synvinkel var det här väl ungefär det bästa som kunde åstadkommas. Intäkterna från uthyrningen av Behrn Arena försvaras. Man har till och med kommit överens om en tvåprocentig hyreshöjning för nästa år. Dessutom verkar det, enligt NA:s Fredrik Carlsson, att kommunen inte betalar ut ÖSKs ersättning i en klumpsumma. Istället kommer det att ske en avräkning per utförd timme. En garanti så god som någon att de avtalade timmarna verkligen kommer att levereras.

För ÖSKs del innebär arbetsbetinget att klubben kommer ut och får en bättre exponering i samhället. En typ av aktivitet som tagits upp i klubbens färska strategidokument.

NA: ÖSK får knapp miljon i betalt i kommunens satsning
Eyravallen (240215): Ekonomin: ÖSK kvar på Behrn Arena
Eyravallen (231217): Ekonomin: ÖSK lämnar Behrn Arena?