Bäste ÖSKare den här kvällen var inte överraskande Filip Rogic.
ÖSK tog sig programenligt vidare till DM-semifinalen genom att besegra Ervalla SK med 5-3. Vilket kan uttydas som en 5-0 vinst om man känner för det.
Hemmalaget från norra kommundelen behövde fyra straffar för att tillförsäkra sig sina tre bonusstraffmål. Anton Fagerström var aldrig nära. Den straff som missades gick högt över – övriga var bra slagna.
Så från minut ett blev det blev en jakt mot minst fyra mål för ÖSKs del. Det händer ju till och ifrån trots allt, att bonusstraffar plus något spelmål visar sig räcka till vinst för motståndarna – eller till ett ovisst straffsparksavgörande. Så såg det dock inte ut att gå den här gången, eftersom Nahir Besara spräckte hemmanollan redan efter sju minuter. En långboll över backlinjen från Nordin Gerzic kontrollerades av Besara med utsökt teknik. Sedan behövde han ”bara”chippa bollen över målvakten som lite obeslutsamt befann sig i ingenmansland framför målet.
Inspirerad försvarsinsats i första.
Hemmalaget lät sig dock inte skakas av det snabba reduceringsmålet utan levererade en inspirerad försvarsinsats över resten av halvleken. Det allra mesta av – eller snarare så gott som allt – spelet fördes på Ervallas planhalva. De ställde upp nio av sina utespelare i två täta led lågt framför sin målvakt. Det var bara deras skyttekung Anton Weman som tilläts ha en högre utgångsposition. Tanken var väl att han skulle kunna snappa åt sig en missad sidledspassning eller något liknande som han sedan kunde göra mål på. Inte alls ofarlig, men han räckte inte till mot allsvenskt rutinerade mittbackar.
Däremot fungerade försvarstaktiken utmärkt under första halvlek. Något mer mål för ÖSK blev det nämligen inte efter Besaras fina inledning. ÖSK försökte oftast med uppspel från Nordin Gerziz ut mot kanterna där Logi Valgardsson resp. Michael Omoh väntade. Men anfallen rann ut i intet. Logi hade svårt att få kontroll på bollarna överhuvudtaget och Omoh trasslade mestadels till det för sig och kom aldrig riktigt loss i trängseln i Ervallas försvarszon.
Ervalla-ras i inledningen av andra.
Så det såg på det hela taget rätt positivt ut för hemmalaget, då de kom ut för spel inför andra halvlek. Positivt men bara i typ två och en halv minut. Sedan stod det 3-3. Först kunde Sebastian Ring glädja sig över att se ett rätt harmlöst inspel mot mål vinklas in av en hemmaförsvarare. Sedan fick Filip Rogic fritt läge tack vare en boll som ändrat riktning på en hemmaspelare. Skottläge och kvittering med ett hårt skott mot bortre. Tio minuter in i halvleken gjorde slutligen Brendan Hines-Ike 3-4, framnickad av Maic Sema i en lite rörig situation i efterspelet till en frispark.
Därmed var den dagen förstörd för Ervalla som inte hade några resurser att anfalla på allvar med. Det räckte inte med den ensamme Weman, som jagade på topp. Hans lagkamrater var nog för trötta för att kunna ge något varaktigt understöd. Matchens sista mål var återigen ett självmål. Den här gången var det Maic Sema som stod för den framspelning, som bollen styrdes i mål på.
Rogic ville mest.
Bra i ÖSK var Filip Rogic, som alltid spelar som om det stod allsvenska poäng på spel. De flesta av de övriga var lite mer återhållsamma i närkampsspelet. Jag gillade även Petteri Forsell, som var extremt bolltrygg och dessutom mycket passningssäker på den trots allt lite småknöliga planen. En hel del likheter med Nordin i spelsättet. Därför var det nog inte helt lyckat att samtidigt ha både Gerzic och Forsell på plan, som man hade i första halvlek. De är lite för lika i sin spelstil.
- Forsell, Omoh och Haginge spelade hela matchen. (Det gjorde i och för sig Fagerström också). Jag antar, att man ansåg att de tre utespelarna behövde en ordentlig genomkörare (av någon anledning).
- Forsell orkade bra – det tror man inte när man ser hans kroppskonstitution. Dessutom visade han hög intensitet vid bollförluster.
- Övriga utespelare byttes i halvtid. Inga byten under andra halvlek.
- Haginge spelade första halvlek som högerback och den andra som mittback. Det gjorde han i Latorp också. ÖSK ser honom kanske som sitt fjärdealternativ för positionen (före Plessis, alltså)
- Jag undrar fortfarande vad ÖSK tänkte på när de förhandlade fram ett femårskontrakt med Alfred Ajdarevic.
- Martin Lorentzson fick lite överraskande ta lagkaptensbindeln i andra halvlek. Den borde väl ändå Hagge ha haft.
- Vänsterbackskampen vanns den här gången av Sebastian Ring. Han är mer konstruktiv av de två. Eftersom ytterbackarna egentligen inte behövde jobba defensivt över huvud taget i den här matchen passade hans spelstil bättre. Logi ser ju aldrig riktigt bekväm ut med bollen i närheten av fötterna. Problemet med Ring är ofta, att han ibland blir lite väl övermodig. Dock ej idag mot div 5-motståndare.
- Cupen för nu ÖSKs vidare till Vretstorp, där de på Fredriksberg får möta div 4-laget i en av semifinalerna.
NA (Betalvägg): Seger direkt för ÖSK:s nya tränarpar– trots underläge i paus
NA (Betalvägg): Höjdpunkter (ÖSKs mål)
NA (Betalvägg): Se hela matchen i repris.
NA (Betalvägg): Marcus ställdes mot ÖSK-stjärnorna: ”Det är helt sinnessjukt”
Bygdenytt: Succé trots förlustMatchfakta från NA (med lite kompletteringar av mig):
00. 1–0 Anton Weman (bonusstraff)
00. 2–0 Casper Larsen (bonusstraff)
00. 3–0 Kalle Jansson (bonusstraff)
07. 3–1 Nahir Besara (nordin Gerzic)
47. 3–2 självmål (Sebastian Ring)
48. 3–3 Filip Rogic (Johan Mårtensson)
56. 3–4 Brendan Hines-Ike (Maic Sema)
68. 3–5 självmål (Maic Sema)
ÖSKs startelva mot Ervalla SK i DM-kvarten. (Foto: Örebro SK)
ÖSK:s lag i första halvlek: Anton Fagerström – Patrik Haginge, Michael Almebäck, Arvid Brorsson, Logi Valgardsson – Michael Omoh, Petteri Forsell, Nordin Gerzic, Alfred Ajdarevic – Kennedy Igboananike, Nahir Besara.
ÖSK:s lag i andra halvlek: Anton Fagerström – Martin Lorentzson, Haginge, Brendan Hines-Ike, Sebastian Ring – Maic Sema, Johan Mårtensson, Forsell, Filip Rogic – Michael Omoh, Victor Sköld.
Ervallas startelva: Marcus Lundin (bytte med Tobias Åkesson i halvtid) – Johan Sandberg, Mattias Ewertsson, Emil Carlson, Karl Jansson – Oscar Hermansson, Elias Karlsson Bondesson, Emil Norell, Casper Larsen, Per Nordenberg – Anton Weman.
Domare: Duktig domare var Eskil Svedberg, Örebro.
Publik: 325.
