En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket.

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs äpplen med päron. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt. Vissa kanske har hela eller delar av sin akademiverksamhet avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. 

Kommentarer.
Kostnadsbilden i Varberg är ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen är väl att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.
Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar. Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7 mkr förra året. Så Trelleborg är måhända ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger till och med ca 200 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten.

Dubbla arbeten.
Några klubbar har betydligt lägre personalkostnader än de övriga. En förklaring till detta kan vara att de har spelare med deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. För de som nyligen tagit sig upp från Ettan verkar detta gälla genomgående. I olika sammanhang har jag fått bekräftat att så förhåller det sig i Skövde, Oddevold, Sandviken och Utsikten. Kanske även i en del andra klubbar för vissa spelare.

Utsikten och Skövde.
Utsikten har deklarerat 0 kronor i lönekostnader två månader i rad nu. De betalar nu tydligen sina löner på något annat sätt. Dock inte via idrottsföreningen. Även där är arbetsgivaravgifterna låga. De var bara 25 tkr i juni.

Skatteverket rapporterar att uppgift saknas för Skövde. Kanske skickar de in sin deklaration på papper och detta har inte hunnit registreras än. Förra månaden saknades till att börja med uppgifterna för Varberg. Deras siffror blev tillgängliga först några dagar senare.

Damlag.
Jag har lagt till hur det ser ut för de olika klubbarna på damsidan. Har man ett lag i damallsvenskan som Trelleborg har så kostar det nog en hel del för spelare och den sportsliga organisationen. För ÖSK med ett lag i Elitettan tillkommer säkert en hel del utgifter även om de inte ligger på samma nivå som för Trelleborg. För klubbar i Div 1 och lägre ner så har nog spelarena i de flesta fall amatörstatus och ersättningarna till dem och tränarstab är därför inte så höga.

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för juni månad.

Kommentar.
Januari – juni.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även löneutbetalningarna under juni månad var plötsligt betydligt högre än vad de varit tidigare under 2024. Månadens arbetsgivaravgifter var mer än 100 tkr högre än vad de varit tidigare. Detta innebär att den utbetalade lönen blev 371 tkr högre under månaden än vad den genomsnittligt varit under de tidigare fem månaderna.

Jag kan inte härleda de högre lönerna till något specifikt som hänt under juni. Sommarfönstret var ännu inte öppnat, vilket gör att den högre kostnaden knappast kan ha något samband med förändringar i spelartruppen. Jag har dock noterat att även förra året var arbetsgivaravgifterna under just juni högre (519), så det kanske är något strukturellt som har att göra med hur ÖSK hanterar sina löneutbetalningar.

Helår 2024 jämfört med 2023.
OM vi antar att personalkostnaderna sammanlagt kommer att bli desamma under det andra halvåret som de var under det första blir helårssiffran för 2024 drygt 600 tkr högre än vad den var 2023.

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin senaste prognos (22 700 tkr), ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger då fortfarande något (344 tkr) under de prognostiserade. Men då har någon hänsyn ännu inte tagits till vad rekryteringen av Ahmed Yasin och Erik Andersson kommer att innebära.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl ger innebär dock inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.