På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för juni månad.

Kommentar.
Januari – juni.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även löneutbetalningarna under juni månad var plötsligt betydligt högre än vad de varit tidigare under 2024. Månadens arbetsgivaravgifter var mer än 100 tkr högre än vad de varit tidigare. Detta innebär att den utbetalade lönen blev 371 tkr högre under månaden än vad den genomsnittligt varit under de tidigare fem månaderna.

Jag kan inte härleda de högre lönerna till något specifikt som hänt under juni. Sommarfönstret var ännu inte öppnat, vilket gör att den högre kostnaden knappast kan ha något samband med förändringar i spelartruppen. Jag har dock noterat att även förra året var arbetsgivaravgifterna under just juni högre (519), så det kanske är något strukturellt som har att göra med hur ÖSK hanterar sina löneutbetalningar.

Helår 2024 jämfört med 2023.
OM vi antar att personalkostnaderna sammanlagt kommer att bli desamma under det andra halvåret som de var under det första blir helårssiffran för 2024 drygt 600 tkr högre än vad den var 2023.

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför framskrivningen av den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med de personalkostnader för helåret som ÖSK räknat med i sin senaste prognos (22 700 tkr), ser bilden något bättre ut. Personalkostnaderna ligger då fortfarande något (344 tkr) under de prognostiserade. Men då har någon hänsyn ännu inte tagits till vad rekryteringen av Ahmed Yasin och Erik Andersson kommer att innebära.

Med den påfyllning i klubbkassan som Djurgårdens försäljning av Samuel Dahl ger innebär dock inte längre ett budgetöverskridande något överhängande hot mot ÖSK:s egna kapital. I alla fall inte för det här året.

En sammanställning över vilka personalkostnader (arbetsgivaravgift plus implicit lön) som hittills redovisats för lagen i Superettan. Beräkningen utgår från de arbetsgivaravgifter som rapporterats in till Skatteverket. Det finns en del överraskningar (i siffrorna), tycker jag.

De här jämförelsesiffrorna skall tas med en ordentlig nypa salt. Här jämförs inte bara äpplen med päron utan även med apelsiner, bananer, mm. De olika klubbarnas organisationer skiljer sig åt en hel del. Vissa har kanske akademiverksamheten avskild från elitfotbollen. Andra har ingen utvecklad damverksamhet om ens någon alls. Och så vidare.

Kommentarer.
Varberg är något av ett mysterium. Hur kan de ha så höga kostnader? Den mest närliggande förklaringen borde vara att de inte lyckats anpassa sin kostnadsnivå (spelarlöner och administration) till de förutsättningar som gäller i Superettan.
Jag har för mig att de har lyckats bygga upp en hyfsat bra ekonomi under de fyra åren i Allsvenskan. Kanske har de räknat med/hoppats på att kunna ta steget upp till Allsvenskan igen redan efter årets säsong. I så fall kändes det kanske motiverat att ligga kvar med en högre nivå på kostnaderna.

Trelleborg har även de till synes ”omotiverat” höga kostnader. Men Trelleborg har ett damlag som tog steget från Elitettan till Damallsvenskan inför det här året. Att ha ett lag i damernas högsta serie kostar en hel del. Som en jämförelse och referens kan nämnas att hos KIF Örebros (som verkar under knappa omständigheter) så låg personalkostnaderna på lite drygt 7,1 mkr förra året. Så Trelleborg är väl ”ursäktade” för sina till synes höga personalkostnader.

Degerfors.
Degerfors verkar på ett helt annat sätt än Varberg ha lyckats krympa sina kostnader till en nivå som anpassats till Superettan. Deras personalkostnader ligger ca 200 tkr lägre per månad än vad ÖSK:s gör. Svårt att förstå varifrån den skillnaden kommer om det inte är från lönerna för den sportsliga delen av verksamheten.

Oddevold och Skövde.
Båda klubbarna har mycket låga personalkostnader jämfört med de flesta andra klubbar i Superettan. En förklaring till detta kan vara att de har spelare som har deltidsarbeten som drygar ut ersättningen från klubben. Från Skövdes håll har man sagt att det förhåller sig på det sättet. Beträffande Oddevold som kom från Ettan inför den här säsongen är det säkert på samma sätt. Förra året lär klubben haft få om ens någon heltidsanställd spelare och de flesta har väl fortsatt med samma eller liknande upplägg.

Utsikten.
Jag har tagit bort Utsikten ur sammanställningen. Detta beror på att de rapporterade 0 kronor i löner för maj månad. Det verkar ha haft ett likviditetsproblem. Men det är ju möjligt att de sedan betalade de försenade lönerna i början av juni. Dessutom är det så att flera (de flesta?) av deras spelare arbetar halvtid på ett ”riktigt” jobb.

Kronofogden.
Jag kollade med kronofogden idag hur det är med Utsiktens status hos dem. Men det verkar inte vara något större problem. De hade haft tre ärenden, vilka alla var återkallade.

När jag ändå hade fogden på tråden passade jag på att kolla hur det såg ut för Östersund. Jodå, de har haft massvis med ärenden som berör den jämtländska klubben, men uppenbarligen inget som var kritiskt för tillfället. Allt löst på ett eller annat sätt, med andra ord.

På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus diverse andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för maj månad.

Kommentar.
Januari – maj.
Arbetsgivaravgifterna och därmed även löneutbetalningarna under maj månad var något lägre än under motsvarande månad förra året.

Helår 2024 jämfört med 2023.
OM vi antar att personalkostnaderna kommer att ligga kvar på samma nivå som de gjort under perioden kommer de för helåret att bli 371 tkr lägre än vad de var förra året.

Helår 2024 jämfört med den senaste prognosen.
OM man jämför den hittillsvarande kostnadsutvecklingen med personalkostnaderna för helåret i den senaste prognosen (22 700 tkr), ser bilden bättre ut. Skillnaden på dryga 1,3 mkr mellan extrapolering och prognos skulle kunna sägas motsvara det belopp som ÖSK anser sig kunna använda för förstärkning av A-lagstruppen under sommarfönstret. (Allt annat lika, förstås).