Så blev det klart till slut, det som enligt många olika uppgifter och rykten varit på gång sedan egentligen direkt efter den sista matchen i kvalet mot HTFF. Erik Andersson och Örebro SK bryter med varandra och spelaren lämnar nu klubben trots att det återstod ett år på kontraktet.
Officiellt heter det att det är en gemensam överenskommelse men samtidigt går det att läsa i exempelvis Expressen att
”– Alltså, det var ju inte gemensamt från början. Sen har vi kommit överens. Till sist. Det har ju varit lite stormigt, sen vi började träna, säger Andersson. Han fortsätter: – Det är skönt att ha det på plats, men det är tråkigt att lämna en klubb som ÖSK. Både jag och min familj har trivts jättebra i stan och i klubben med alla supportrar. Det är en väldigt tråkig känsla”.
Expressens reporter frågar sedan vidare:
”Hur tog ni emot beskedet att ni inte fick vara med på träningen?
– Någonstans var vi förberedda på det. Klubben hade varit väldigt tydlig.
Tydlig med?
– Jag vet inte hur mycket jag får säga faktiskt. Jag var förberedd på det, mycket mer kan jag nog inte säga.”
Expressen: Örebro bryter med Erik Andersson – fick inte träna med laget
Vi har även kunnat höra Erik Anderssons fru Nellie antyda i sin podd att det varit ett tufft år och att det redan mot slutet av 2025 var oklart om familjen skulle bli kvar i Örebro.
Bloggen kan inte annat än att tolka det hela (observation för att vi inte vet till hundra procent) som att Erik Andersson ville vara kvar i ÖSK men klubben ville avsluta kontraktet i förtid.
Så då kommer vi till det här med hur uppbrottet egentligen gått till och om det var rätt eller fel att göra som man gjorde?
Bloggen vill för det första, återigen, belysa att vi inte sitter på hela bilden utan bara på de saker som kommit ut i media i kombination med några enstaka pusselbitar som vi fått från andra håll men för oss står det nog ändå hyffsat klart att den sportliga ledningen i ÖSK gjort bedömningen att Andersson inte riktigt levt upp till den lön han upprätthållit. Den sportliga ledningen såg helt enkelt att man skulle kunna fördela det löneutrymmet på ett annat sätt om man lyckades bryta avtalet med Andersson.
Andersson å sin sida trivdes i Örebro och i ÖSK och hade egentligen inget eget intresse av att avsluta sitt kontrakt och då ansåg sig klubben tvungna att försöka övertyga spelaren om att det var bättre att bryta än att stanna kvar och då hamnade man till slut i situationen som uppdagades i början av förra veckan där trion Bajrovic, Käck och Andersson delvis hamnade utanför delar av träningen.
Man kan självklart kalla det för ”utfrysning” men man kan lika gärna kalla det för att man ”prioriterar de spelare man vill satsa på” och någonstans däremellan hamnar alla vi utomstående och ska försöka förstå vad som händer.
Bloggen noterar att Nerikes Allehanda genom intervjun med spelarföreningens Magnus Erlingmark ställde sig i den ena ringhörnan (bloggen kan tycka att NA kanske borde kunnat ställa lite mer nyanserade och journalistiskt neutrala frågor i sin intervju med Erlingmark. Bloggen anser att NA delvis tog ställning i den här frågan genom sin intervju) och dit förefaller också Fotbollskanalens Olof Lundh delvis anslutit sig även om hans krönika på Fotbollskanalen delvis även ger ÖSK rätt i sportlig sak.
I den andra ringhörnan står Örebro SK.
NA: Spelarfacket: ”ÖSK begår grovt kontraktsbrott”
Fotbollskanalen: Om Örebro SK ändå kunde stå för sin utfrysning av spelare – Olof Lundhs krönikor
I efterdyningarna har sedan en del ÖSK-intresserade valt än den ena, än den andra hållningen.
För bloggens vidkommande försöker vi ställa oss någonstans i mitten. Vi vet helt enkelt egentligen för lite för att kunna ta ett extremt tydligt parti åt något håll men vi förstår att det i en förhandling kan flyta upp en mängd olika sätt att försöka få sin vilja fram och om vi ska ge Erlingmark och NA en liten känga så går det ju rätt tydligt att säga att oavsett vad som står i ett kollektivavtal eller i en regelbok så är det först när de prövas mot ett lagrum som man kan få svar på om något de facto är utanför reglerna eller inte. Innan dess blir det bara hypotetiskt. Blir det en förlikning mellan de båda parterna (som i det här fallet) så hamnar man ju aldrig i ett läge där än den ena eller den andra sidan får sin rätt prövad och då får vi heller aldrig något svart eller vitt svar om det var rätt eller fel. En förhandling är alltid en förhandling tills dess att den ena eller andra parten antingen gå med på en förlikning eller tar sitt ärende vidare till rättslig prövning.
Så blev det inte i det här fallet utan spelare och förening landade in i ett avbrutet samarbete och då är det inte någons sak att säga att det är rätt eller fel. Förhandlingen slutade i en överenskommelse. Punkt.
Ska vi å andra sidan ge ÖSK och den sportliga ledningen en känga så måste ju den vara att det här ser inte snyggt ut. Inte på något sätt. Oavsett om man till slut landade i en överenskommelse eller inte så ser det utifrån ut som att vägen dit inte var helt renhårig och det skulle kunna komma tillbaka och bita ÖSK i rumpan längre fram. Kanske redan i förhandlingarna med nästkommande spelarrekrytering när helst den än må komma.
Till slut blev det dock ett avslut och bloggen måste säga att vi nog tycker att det är lite tråkigt trots allt.
Erik Andersson kom ju till Örebro SK med en bakgrund som en av Superettans absolut bästa spelare under tiden i GIF Sundsvall 2023. Han värvades visserligen från en misslyckad sejour i den danska andraligan sommaren 2024 och av dåvarande huvudtränaren Christian Järdler som bara ett halvår senare skulle vara borta från klubben och det nya styret var uppenbart inte lika förtjust i Andersson. Kenics taktik med man-man passade också honom rätt illa och laget var om inte annat dysfunktionellt på planen. Sen kom Rikard Norling och utifrån sett så finns det kanske inte riktigt någon direkt plats för Andersson i den spelidén med två sittande defensiva mittfältare och tre tior och då landar man troligen in i att Andersson sitter på en för hög lön jämfört med den potentiell speltid som väntar under året som kommer.
Därför kanske det egentligen är ett väldigt naturligt avslut om än tråkigt för utifrån sett verkar Andersson med familj verkligen tagit ÖSK till sina hjärtan och aldrig klagat eller gnällt över utebliven speltid.
Erik Andersson kommer dessutom för alltid vara inskriven i ÖSKs historieböcker som den som slog den sista straffen i kvalet mot HTFF och därmed räddade kvar klubben i Superettan och för det kommer den här bloggen att vara evigt tacksam.
Totalt blev det 45 tävlingsmatcher i Örebro SK för Erik Andersson. En spelare som vi nu önskar allt gott och all lycka till i framtiden.
ÖSK: Tack Erik Andersson
