Från Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.
Nu föreligger siffrorna för augusti månad.
| Avgift | Lön | |
| Jan | 377 658 | 1 202 732 |
| Feb | 420 221 | 1 338 283 |
| Mars | 407 873 | 1 298 959 |
| April | 451 855 | 1 439 029 |
| Maj | 455 606 | 1 450 975 |
| Juni | 516 779 | 1 645 793 |
| Juli | 411 167 | 1 309 449 |
| Aug. | 425 893 | 1 356 347 |
| Sept. | ||
| Okt. | ||
| Nov. | ||
| Dec. | ||
| Total | 3 467 052 | 11 041 567 |
| 2022 snitt | 496 199 | 1 580 252 |
| 2023 snitt | 433 382 | 1 380 196 |
Arbetsgivaravgiften och därmed även lönerna var något högre i augusti månad jämfört med juli. Men inte mer än att det kan röra sig om en tillfälligt ökning.
De är dock inte tillräckligt låga för att nå målsättningen – som tidigare angivits vara en reducering med 20%. Då borde arbetsgivaravgifterna ligga strax under 400.000.
Nu är ju inte budgetsiffran något som slaviskt måste följas till 100 %. En anpassning av kostnaderna görs normalt utifrån den faktiska utvecklingen. Försäljningen av Milleskog och Dahl kan till exempel ha givit inkomster man inte räknat med i budgeten och som innebär att man inte behövt skära så hårt i kostnaderna, som man ursprungligen planerade att göra.