Efter det att Molly Wiklander och Aimee Anderson lämnat klubben under vinteruppehållet har det offensivt sett rätt tunt ut för ÖSK:s damer. Idag meddelade dock klubben, att Emma Åström anslutit till truppen. Åström med sina fotbollsrötter i Umeå-klubben Gimonäs Umeå IF (GUIF) bytte 2018 som sjuttonåring till Team TG FF, som då tagit över verksamheten efter Umeå Södra IF.
I Team TG blev hon sedan kvar i sex år med spel i div 1 fem av åren och med ett år (2022) i Elitettan.. År 2023 fick hon sitt verkliga genombrott som målgörare. Då gjorde hon 27 mål på 25 matcher för Team TG i div 1 Norra. En målskörd som gjorde att damallsvenska Piteå IF värvade henne.
För Piteå blev det sedan spel i 26 damallsvenska matcher – men bara 2 gånger från start. Sommaren 2025 växlade hon till Umeå IK och Elitettan..För UIK spelade hon under hösten 10 matcher varav 4 från start. Medan det bara blivit 2 mål på 26 matcher för Piteå hittade hon i sin nya klubb rätt 4 gånger på de 10 matcher hon spelade för dem. Vilket väl får anses ok – speciellt som hon bara startade i fyra. Den sammanlagda speltiden för Umeå blev 323 minuter.
Nu flyttar hon alltså söderut med ÖSK som ny klubbadress. På klubbens hemsida beskriver hon sig som en positiv person och en offensiv spelare som gillar att löpa i djupled, utmana och kombinera.
ÖSK-damernas tränare och sportchef Dennis Gabrielsson gläds över nyförvärvet. (Han kanske var lite orolig för den uttunnade anfallsbesättningen). Till klubbens hemsida säger han: Kul att vi kan hälsa en offensiv spelare i Emma till ÖSK. Vi tror hon kommer erbjuda konkurrens i våra anfallsled på ett strålande sätt. Hon gillar aspekten att löpa mycket och jobba hårt, så vi är nöjda att vi får in en spelare med den arbetskapaciteten som vi också tror kan bidra med individuella poäng framåt. Dessutom kommer hon in med erfarenhet från flera år på elitnivå.
Undertecknad såg häromdagen ett inlägg på SvenskaFans anonyma forum om ÖSKs gamla ytteranfallare Valdet Rama och efter det har vi vandrat lite längs minnenas allé och försökt ta reda på vad som hände med några tidigare ÖSK-spelare.
Spelarna i den här uppräkningen är tagna på uppstuds och är endast några av många som bloggen fiskade fram ur minnet.
Valdet Rama. 38 år. Står uppsatt som aktiv spelare för SpVg Hagen 11 som spelar i den tyska sjättedivisionen men det är lite oklart hur mycket speltid det blivit och om det fortfarande är aktuellt 2026. Tysk-albanske Rama tillhörde ÖSK 2011-2012 och lämnade sedan för spanska andraligalaget Valladolid i januari 2013. Tillhörde sedan tyska klassikerlaget TSV 1860 München 2014-2015 innan det tycks som att han började varva ner och representera klubbar som bland andra Würzburger Kickers, SV Meppen och Wuppertaler SV på lägre nivå. Var även en sväng i Kina och har också spelat i den albanska ligan efter sin tid i ÖSK. På många sätt en kultspelare.
Alejandro Bedoya. 38 år. Fortfarande aktiv som spelare i MLS och Philadelphia Union där han så sent om den 8 januari 2026 skrev på ett nytt avtal för den kommande säsongen. Får visserligen inte lika mycket speltid längre men är ändå fortfarande en av de mest inflytelserika och välkända veteranerna i den amerikanska fotbollen. Om bloggen uppfattat det rätt så kombinerar Bedoya sin aktiva karriär som spelare med att också ha en roll i klubbens akademi. Har vid flera tillfällen burit kaptensbindeln i USA:s landslag. Politiskt aktiv och har bland annat tagit aktiv ställning mot de amerikanska vapenlagarna. Kom till ÖSK som tonåring 2009 och spelade för klubben och dåvarande huvudtränaren Sixten Boström fram till sommaren 2011. Efter tiden i ÖSK tillhörde Bedoya skotska Glasgow Rangers (men Rangers gick i konkurs strax efter att Bedoya flyttat dit och han spelade aldrig för klubben), Helsingborgs IF och franska Nantes innan han flyttade över till Philadelphia som han representerat oavbrutet sedan 2016.
Brendan Hines-Ike. 31 år. Den amerikanske mittbacken tillhörde ÖSK 2016-2018 och såldes sedan till den belgiska ligan. Återvände senare till USA och först DC United men spelar nu i Austin FC i MLS där han startade 33 matcher under 2025 och gjorde i snitt 89 minuter per match för Austin som slutade i mitten av den totala ligatabellen även om den amerikanska fotbollen är uppdelad i två konferenser. Verkar ha kontrakt med laget även över 2026 men kommer få lite extra konkurrens den här säsongen då Austin nyligen värvat in två nya mittbackar i den 28-årige Jon Bell från Seattle samt den 22-årige (tidigare U21-landslagsmannen) Mateja Djordjević från serbiska ligan.
Deniz Hümmet. 29 år. Tillhör idag japanska Gamba Osaka där han under 2025 fick speltid i 32 matcher (21 starter i ligan) och gjorde 8 mål. Tillhörde innan dess Djurgårdens IF, Kalmar FF och turkiska Çaykur Rizespor efter det att han lämnade ÖSK sommaren 2021. Var ju i ärlighetens namn bara en kort sväng i ÖSK (på lån från Elfsborg) under pandemin 2020-2021 men gjorde trots det ett stort intryck med bland annat 3 mål i sin debutmatch hemma mot IFK Norrköping den 30 augusti 2020. Matchen vann sedan ÖSK med 4-3 efter att också Nahir Besara gjort mål för ÖSK på straff. Målen för Peking gjordes av Rasmus Lauritsen, Christoffer Nyman och Pontus Almqvist och ÖSK slutade på 7e plats i Allsvenskan det året. Norrköping blev 6a.
Bloggen hade nästan förträngt hur ekande tomt det var på läktarna under pandemin. Se i videon nedan så förstår du hur vi menar.
Armend Alimi. 38 år. Kom till ÖSK i januari 2012 och hade då precis lämnat kroatiska NK Istra 1961. Var vid tiden makedonsk landslagsspelare med högt renommé men fick aldrig det att stämma i ÖSK. Läste eller hörde någonstans en anekdot (kanske att det var i ett avsnitt med Hemmaborgen?) om att hans dåvarande lagkamrater tyckte att Alimi var den bästa spelare de spelat med. Under träning. Men i match fick han aldrig ut samma nivå. Var en central mittfältare som hade kunnat blivit en riktigt bra spelare i ÖSK om han fått det att stämma. Tyvärr blev det inte så och han lämnade ÖSK redan efter en säsong för cypriotiska Nea Salamina Famagusta. Spelade match för sitt nuvarande lag Bashkimi 1947 så sent som i december förra året.
Jack Lahne. 24 år. Lahne måste vara en av de mer ”udda” spelarna som någonsin spelat i ÖSK. Kom fram som 16-åring ”supertalang” i Brommapojkarna 2017 och spåddes en lysande framtid och i februari 2019 såldes han vidare till franska Amiens SC (i en affär som enligt uppgifter i media då var BPs största affär någonsin) där han dock inte fick det att stämma alls samtidigt som själva övergången mellan de båda klubbarna strulade och om bloggen minns rätt så godkändes först inte övergången av FIFA vilket resulterade att Lahne fortsatte att vara BPs spelare. Till slut blev dock övergången helt klar men i samma veva lånades Lahne ut till först AIK, sedan ÖSK, sedan BK Häcken följt av bulgariska Botev Plovdiv, ungerska Újpest och avslutningsvis norska IK Start innan avtalet med den franska klubben tog slut. En rätt hissnande historia det där. Efter avslutet med Amiens flyttade Lahne till klubben Egersunds IK i den norska andraligan och nu återfinns han i den österrikiska andraligan med SC Austria Lustenau. Som sagt, en mycket speciell spelarkarriär för den tidigare supertalangen som levde extremt mycket på sin snabbhet.
Lånet i ÖSK varade endast mellan februari till juli 2020 och under sin tid i klubben spelade den då 18-åringe Lahne åtta allsvenska matcher från start, gjorde två inhopp och en assist.
Vincent Thill. 25 år. Den luxemburgske mittfältaren var bara 16 år när han slog igenom som ett av Europas mest hajpade framtidsnamn och blev den första spelaren född på 2000‑talet att spela i en av de stora ligorna, då han debuterade för Lorient i Ligue 1. Efter flera utlåningar i Frankrike och Spanien hamnade han 2021 i ukrainska Vorskla Poltava, där han fick en hel del förtroende innan allt förändrades när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina våren 2022 blev Thill, liksom många andra utländska spelare i ligan, plötsligt kontraktsmässigt frisläppt och tillgänglig för övergångar. Det var i den turbulensen som ÖSK dök upp som en oväntad destination.
När han anlände till Örebro sommaren 2022 bar han dessutom på en tung skadehistorik. Han hade nyligen kommit tillbaka från en allvarlig knäskada och hade haft återkommande skadefrånvaro under flera år, något som märktes i hans ojämna fysiska status. Tanken var ändå att Thill, med sin fina vänsterfot och sin offensiva kreativitet, skulle bli en nyckelspelare i Superettan. Och visst fanns det stunder då man kunde ana varför han en gång var ett av Europas mest omtalade framtidsnamn — men kontinuiteten uteblev. Det blev en säsong där glimtarna av briljans blandades med långa perioder där han hade svårt att påverka matcherna.
Efter tiden i ÖSK hamnade Thill i AIK för att sedan flytta vidare till Azerbajdzjan och Sabah FK och sedan också Zira FC (båda från huvudstaden Baku). Under tiden i Baku hann han också med ytterligare en allvarlig knäskada som höll honom borta från planen under nästan hela 2024.
Sedan den 15 januari 2026 hittar vi Thill i tyska SV Waldhof Mannheim som ligger på 10e plats i den tyska tredjeligan.
Victor Mpindi. 28 år. FC Montceau Bourgogne i det franska Régional 1 vilket är sjätteligan (laget ramlade ut den franska femtedivisionen National 3 förra säsongen). Innan dess tillhörde den kamerunska mittfältaren danska Vendsyssel FF och innan dess Sönderjyske varifrån ÖSK lånade in Mpindi i februari 2022. ÖSK hade då precis ramlat ner i Superettan och tanken var att Mpindi skulle vara den stabile defensive mittfältaren som behövdes i dåvarande huvudtränaren Joel Cedergrens bygge. Mpindi var då ordinarie i den danska högstaligan men valde ändå att komma till ÖSK för att hjälpa ÖSK och Cedergren att snabbt komma tillbaka till Allsvenskan. Av vare sig det ena eller det andra såg vi inte särskilt mycket och lånet bröts i förtid redan under sommaren samma år och återvände till sin danska klubb samtidigt som ÖSK kämpade på i botten av Superettan.
Att utveckla akademiverksamheten är en av ÖSK:s huvudmålsättningar. Tanken är (givetvis) att utveckla spelare som blir tillräckligt bra för att kunna säljas till andra klubbar.
I den långsiktiga målsättningen för perioden 2024-2034 – som togs fram efter det att Lars Larsen tagit över som klubbens ordförande – anges följande långsiktiga mål och resultat för Akademins verksamhet.
Akademin ska ha:
En gemensam, attraktiv spelidé från ungdoms- till elitlag.
Ett tydligt och ansvarsfullt utbildningspaket genom samverkan.
Heltidsanställd tränare för varje åldersgrupp.
Minst fem stjärnor enligt certifieringssystemet hos SEF.
Minst nivå 3 enligt enligt certifieringssystemet hos EDF.
Vid föreningsstämman våren 2025 presenterades följande kortsiktiga målsättningar vilka ska uppnås år 2027 som delmål på vägen att nå de fortfarande avlägsna målen satta för år 2034.
Budget akademi: 7,5 mkr.
Antal heltidsanställda: 4
Stjärnor i certifiering: 4
Ranking: Topp-15
Nyligen presenterades SEF:s akademiranking för år 2025. ÖSK-akademin hade då uppgraderats från två- till trestjärnig status. efter en stark ökning av antalet certifieringspoäng. ÖSK var faktiskt en av de klubbar som förbättrat sin akademis status mest.
SEF:s akademicertifiering. Akademicertifieringen är ett omfattande program för att bedöma kvaliteten i de svenska elitklubbarnas utvecklingsverksamhet. Bedömningen baseras på nio olika aspekter av akademins verksamhet. Detta innebär en omfattande genomlysning av akademins verksamhet där sammanlagt 282 frågor ställs om 68 delområden.
Utveckling av ÖSK:s certifieringspoäng 2022 – 2025.
Område
2022
2023
2024
2025
Max
Måluppfyllnad
1
Klubben
440
420
384
495
600
83 %
2
Personal
606
601
487
507
1 400
36 %
3
Spelare
355
356
649
756
1 200
63 %
4
Dokument
495
485
395
390
700
56 %
5
Logistik
640
670
530
550
700
79 %
6
Samarbete
148
160
43
275
700
39 %
7
Träning
815
680
530
630
1 200
53 %
8
Match
478
490
441
431
800
54 %
9
Faciliteter
560
535
536
516
700
74 %
4 537
4 397
3 995
4 550
8 000
57 %
10
Elitaktiva spelare
265
369
247
486
2 000
24 %
4 802
4 766
4 242
5 036
10 000
50 %
Ranking
20
21
22
21
Även om ÖSK kunde redovisa en kraftig ökning av sina certifieringspoäng 2025 beror detta huvudsakligen på att resultatet av 2024 års certifiering var väldigt svagt. Går man tillbaka till resultatet för år 2022 kan man se att förbättringen i själva verket har väldigt liten under de fyra åren.
Om man bortser från poängen för de elitaktiva spelarna måste man tyvärr konstatera, att jämfört med år 2022 har det inte skett någon nämnvärd standardhöjning för de nio delområde som återspeglar akademins organisation och arbetssätt.
Jämförbara klubbar.
Rank: 15
Område
ÖSK
VSK
Degen
Brage
Sirius
1
Klubben
495
545
549
449
388
2
Personal
507
672
687
662
882
3
Spelare
756
730
907
608
844
4
Dokument
390
560
555
350
510
5
Logistik
550
680
570
485
550
6
Samarbete
275
434
471
296
511
7
Träning
630
965
540
480
785
8
Match
431
382
442
157
530
9
Faciliteter
516
548
521
498
586
4 550
5 516
5 242
3 985
5 586
10
Elitaktiva spelare
486
223
103
18
536
5 036
5 739
5 345
4 003
6 122
Jämfört med några närliggande klubbar tvingas man konstatera, att ÖSK ligger klart efter både Västerås SK och Degerfors. Skillnaden är dessutom störst inom resultatet för de nio organisatoriska bedömningsområdena. ÖSK hämtar igen lite av avståndet tack vare fler poäng från kategorin elitaktiva spelare, men inte tillräckligt mycket för att komma ikapp.
Jag har även lagt in resultatet för Sirius. De är fyrstjärniga och håller den 15:e plats i akademirankingen som ÖSK siktar på att uppnå 2027. Om man ser på de nio verksamhetsområdena som bedöms saknas det fortfarande 1 000 poäng för att kunna komma i närheten av de 4 stjärnor som krävs (under förutsättning att klubben kan hålla uppe poängen för de elitaktiva spelarna).
Elitaktiva spelare 2025
Namn
Födelseår
År i klubben
Nivå
Poäng
Dino
Salcinovic
2001
7
6
42
Oscar
Windahl
2002
5
1
5
Jonathan
Johnsson
2002
7
1
7
Noel
Milleskog
2002
7
4
28
Abdi
Sabriye
2002
2
2
4
Adi
Fisic
2003
7
4
28
Elias
Rigö
2004
4
1
4
Jaime
Bichis
2004
4
1
4
Philip
Malky
2004
1
1
1
Johannes
Danho
2004
4
1
4
Charlie
Swartling
2004
7
2
14
John
Lindhé Rehn
2005
8
1
8
Wessam
Dukhan
2005
5
2
10
Malik
Mokéde
2005
2
1
2
Lowe
Astvald
2005
5
2
10
Tyson
Afshari
2005
2
1
2
Seif
Al Hindi
2005
2
2
4
Robin
Hadad
2005
7
1
7
Linus
Alperud
2005
4
2
8
De
Pievre Ilunga
2006
2
1
2
Ebbe
Wingemark
2006
4
1
4
Erman
Hrastovina
2006
4
2
8
Buster
Runheim
2006
8
2
16
Elias
Pihlstrom
2006
3
6
18
Hasan
Dana
2007
7
2
14
Victor
Sandberg
2007
7
2
14
Sylvann
Baltimore
2006
2
1
2
Total
270
För att kvalificera sig för certifieringspoäng som elitaktiv spelare krävs det att man spelat minst 45 minuter (sammanlagt) under en säsong. Det räcker inte att ha gjort ett inhopp i slutminuterna i någon match.
Av de spelare som ÖSK fick poäng för 2025 är det redan klart att Dino Salcinovic – som gav flest poäng 2025 – inte kommer att finnas med i sammanställningen för 2026. Han faller nämligen för åldersstrecket som passeras det år man fyller 25. Dessutom kommer de spelare som förekommit i Örebro Syrianskas laguppställningar förra året inte heller att ge några poäng i år. I alla fall så länge de inte byter till en annan div 1-klubb eller en klubb på högre nivå,
Anm. ÖSK får 270 poäng för sina elitaktiva spelare 2025. Men i Certifieringssammanställningen anges 486 poäng. Detta beror på någon typ av uppräkning som jag inte förstår vad den avser. Det var likadant förra året och det gäller även andra klubbar i årets certifiering.
Fotbollsmagasinet Offside har annonserat att man skrivit ett längre reportage om ÖSKs säsong 2025.
Man skriver:
”Det är inte ofta vi skriver så långt och ingående om en bottenklubb i Superettan. Så var heller inte Örebro SK:s 2025 en vanlig säsong. Tar jag i om jag benämner den som en av de galnaste vi sett? Jag tror faktiskt inte det. Från försäsongens offensiva spårbyte och förväntningar, vidare in i seriespelets förlustorgier och syndabockar och så den kravlande färden mot det osannolika slutet i november”.
Reportaget är uppdelat i 5 delar och de två första är redan släppta. och hittills går det inte att vara missnöjd. De båda första delarna är mycket bra och till bloggens utsände hälsar Offsides chefredaktör Johan Orrenius att han kan lova att fortsättningen är ännu bättre.
För den ÖSK-intresserade finns det just nu flera väldigt lyssnings- och sevärda inlägg med dels nye huvudtränaren Rikard Norling men också med sportchef Enes Ahmetovic.
Först ut är det Fotbollsmorgon som intervjuat Enes Ahmetovic med fokus på både 2025 och 2026. Man pratar också om rekrytringen av Rikard Norling, nyförvärven som hittills gjorts och avslutningsvis lite kort om situationen med trion som hamnade utanför träning. Se från cirka 45 minuter in i sändningen.
Sen är det ett kortare (3min) inslag i SVT Örebro där Rikard Norling berättar om sin första tid i ÖSK. Det är SVTs Kalle Kovács som intervjuat.
Avslutningsvis är det ett enastående avsnitt med NAs Hemmaborgen där Fredrik Carlsson intervjuar Rikard Norling på ett sätt som både får oss att le men också att gråta en skvätt. I samtalet, för det är mer av ett samtal än en intervju används ordet ”innerligt” på ett träffande sätt.
Bloggen skulle vilja påstå att det här avsnittet av Hemmaborgen är ett av de allra bästa som hittills gjorts och har du ännu inte lyssnat på avsnittet så har du verkligen något intressant att se fram emot.
Så blev det klart till slut, det som enligt många olika uppgifter och rykten varit på gång sedan egentligen direkt efter den sista matchen i kvalet mot HTFF. Erik Andersson och Örebro SK bryter med varandra och spelaren lämnar nu klubben trots att det återstod ett år på kontraktet.
Officiellt heter det att det är en gemensam överenskommelse men samtidigt går det att läsa i exempelvis Expressen att
”– Alltså, det var ju inte gemensamt från början. Sen har vi kommit överens. Till sist. Det har ju varit lite stormigt, sen vi började träna, säger Andersson. Han fortsätter: – Det är skönt att ha det på plats, men det är tråkigt att lämna en klubb som ÖSK. Både jag och min familj har trivts jättebra i stan och i klubben med alla supportrar. Det är en väldigt tråkig känsla”.
Expressens reporter frågar sedan vidare:
”Hur tog ni emot beskedet att ni inte fick vara med på träningen?
– Någonstans var vi förberedda på det. Klubben hade varit väldigt tydlig.
Tydlig med?
– Jag vet inte hur mycket jag får säga faktiskt. Jag var förberedd på det, mycket mer kan jag nog inte säga.”
Vi har även kunnat höra Erik Anderssons fru Nellie antyda i sin podd att det varit ett tufft år och att det redan mot slutet av 2025 var oklart om familjen skulle bli kvar i Örebro.
Bloggen kan inte annat än att tolka det hela (observation för att vi inte vet till hundra procent) som att Erik Andersson ville vara kvar i ÖSK men klubben ville avsluta kontraktet i förtid.
Så då kommer vi till det här med hur uppbrottet egentligen gått till och om det var rätt eller fel att göra som man gjorde?
Bloggen vill för det första, återigen, belysa att vi inte sitter på hela bilden utan bara på de saker som kommit ut i media i kombination med några enstaka pusselbitar som vi fått från andra håll men för oss står det nog ändå hyffsat klart att den sportliga ledningen i ÖSK gjort bedömningen att Andersson inte riktigt levt upp till den lön han upprätthållit. Den sportliga ledningen såg helt enkelt att man skulle kunna fördela det löneutrymmet på ett annat sätt om man lyckades bryta avtalet med Andersson.
Andersson å sin sida trivdes i Örebro och i ÖSK och hade egentligen inget eget intresse av att avsluta sitt kontrakt och då ansåg sig klubben tvungna att försöka övertyga spelaren om att det var bättre att bryta än att stanna kvar och då hamnade man till slut i situationen som uppdagades i början av förra veckan där trion Bajrovic, Käck och Andersson delvis hamnade utanför delar av träningen.
Man kan självklart kalla det för ”utfrysning” men man kan lika gärna kalla det för att man ”prioriterar de spelare man vill satsa på” och någonstans däremellan hamnar alla vi utomstående och ska försöka förstå vad som händer.
Bloggen noterar att Nerikes Allehanda genom intervjun med spelarföreningens Magnus Erlingmark ställde sig i den ena ringhörnan (bloggen kan tycka att NA kanske borde kunnat ställa lite mer nyanserade och journalistiskt neutrala frågor i sin intervju med Erlingmark. Bloggen anser att NA delvis tog ställning i den här frågan genom sin intervju) och dit förefaller också Fotbollskanalens Olof Lundh delvis anslutit sig även om hans krönika på Fotbollskanalen delvis även ger ÖSK rätt i sportlig sak.
I efterdyningarna har sedan en del ÖSK-intresserade valt än den ena, än den andra hållningen.
För bloggens vidkommande försöker vi ställa oss någonstans i mitten. Vi vet helt enkelt egentligen för lite för att kunna ta ett extremt tydligt parti åt något håll men vi förstår att det i en förhandling kan flyta upp en mängd olika sätt att försöka få sin vilja fram och om vi ska ge Erlingmark och NA en liten känga så går det ju rätt tydligt att säga att oavsett vad som står i ett kollektivavtal eller i en regelbok så är det först när de prövas mot ett lagrum som man kan få svar på om något de facto är utanför reglerna eller inte. Innan dess blir det bara hypotetiskt. Blir det en förlikning mellan de båda parterna (som i det här fallet) så hamnar man ju aldrig i ett läge där än den ena eller den andra sidan får sin rätt prövad och då får vi heller aldrig något svart eller vitt svar om det var rätt eller fel. En förhandling är alltid en förhandling tills dess att den ena eller andra parten antingen gå med på en förlikning eller tar sitt ärende vidare till rättslig prövning.
Så blev det inte i det här fallet utan spelare och förening landade in i ett avbrutet samarbete och då är det inte någons sak att säga att det är rätt eller fel. Förhandlingen slutade i en överenskommelse. Punkt.
Ska vi å andra sidan ge ÖSK och den sportliga ledningen en känga så måste ju den vara att det här ser inte snyggt ut. Inte på något sätt. Oavsett om man till slut landade i en överenskommelse eller inte så ser det utifrån ut som att vägen dit inte var helt renhårig och det skulle kunna komma tillbaka och bita ÖSK i rumpan längre fram. Kanske redan i förhandlingarna med nästkommande spelarrekrytering när helst den än må komma.
Till slut blev det dock ett avslut och bloggen måste säga att vi nog tycker att det är lite tråkigt trots allt.
Erik Andersson kom ju till Örebro SK med en bakgrund som en av Superettans absolut bästa spelare under tiden i GIF Sundsvall 2023. Han värvades visserligen från en misslyckad sejour i den danska andraligan sommaren 2024 och av dåvarande huvudtränaren Christian Järdler som bara ett halvår senare skulle vara borta från klubben och det nya styret var uppenbart inte lika förtjust i Andersson. Kenics taktik med man-man passade också honom rätt illa och laget var om inte annat dysfunktionellt på planen. Sen kom Rikard Norling och utifrån sett så finns det kanske inte riktigt någon direkt plats för Andersson i den spelidén med två sittande defensiva mittfältare och tre tior och då landar man troligen in i att Andersson sitter på en för hög lön jämfört med den potentiell speltid som väntar under året som kommer.
Därför kanske det egentligen är ett väldigt naturligt avslut om än tråkigt för utifrån sett verkar Andersson med familj verkligen tagit ÖSK till sina hjärtan och aldrig klagat eller gnällt över utebliven speltid.
Erik Andersson kommer dessutom för alltid vara inskriven i ÖSKs historieböcker som den som slog den sista straffen i kvalet mot HTFF och därmed räddade kvar klubben i Superettan och för det kommer den här bloggen att vara evigt tacksam.
Totalt blev det 45 tävlingsmatcher i Örebro SK för Erik Andersson. En spelare som vi nu önskar allt gott och all lycka till i framtiden.
Örebro SK flyttar upp den 17 år gamla mittfältaren Edwin Ibrahimbegovic från akademin till att permanent vara en del av A-truppen.
Man skriver inte uttryckligen på sin hemsida att han får ett A-lagskontrakt utan man skriver istället att ”Ibrahimbegovic lyfts upp från akademin för att tillhöra och träna med herrtruppen permanent” och vidare att ”tanken med Edwin är att han har en permanent plats i herrlagets träningsmiljö där han ska var med och göra allt i sin makt för att konkurrera om en plats i matchtrupper, under tiden han slåss för den platsen finns alltjämt matchspel med PA19 ifall han inte skulle få minuter i säsongens inledning”.
Man skulle alltså kunna tolka uppflyttningen av Ibrahimbegovic som ett mellansteg mellan PA19 och A-truppen (en lösning som den här bloggen tror är ett klokt steg att ta för flera spelare som just nu finns i ÖSKs akademi) men vad bloggen fått till sig så handlar det också om att Ibrahimbegovic fyller 18 år först den 31 januari och det är först då som han skulle kunna komma att skriva på ett officiellt avtal med A-truppen. Om bloggen förstår saken rätt så tanken att han då ska skriva på ett avtal som sträcker sig 3 år med option på ytterligare 1 år om han uppfyller ett visst antal starter i ligan.
Ibrahimbegovic är en defensiv mittfältare, en så kallad sexa, som väl kan beskrivas som en spelupläggartyp med (för sin ålder) bra teknisk förmåga med bra passningsspel men framförallt en klok och snabb blick för spelet. I akademilagen har han företrädesvis spelat i en balanserande roll framför backlinjen. Ibrahimbegovic skulle självklart behöva bygga på sig lite storlek och kanske utveckla sin snabbhet men vilken spelare behöver inte det när man än så länge bara är 17 år? Ibrahimbegovic kom till ÖSK från Karlsund som 15-åring 2023 och har sedan dess tillhört ÖSKs olika akademilag. Under föregående säsong spelade han med PA19 och stod där för 31 matcher och nio mål. Ibrahimbegovic var redan under 2025 ett relativt filtigt förekommande inslag på A-truppens träningar.
Det ska blir spännande att följa Ibrahimbegovics utveckling under året som kommer.
När Simon Amin anslöt till ÖSKs räddningsaktion i somras var alla inblandade förhållandevis tydliga med att det var en kortsiktig lösning som endast skulle gälla säsongen ut.
Nu har 2025 gått över i 2026 och såhär i mitten av januari har bloggen noterat att Amin fortfarande står uppsatt som en i truppen på ÖSKs hemsida. Samtidigt har alla andra spelare som det rådde osäkerhet kring tackats av en efter en och därmed plockats bort från hemsidan. Joseph Baffoe är ett exempel. Hamse Shagaxle är ett annat.
Men Simon Amin finns kvar och han är ännu inte avtackad.
Bloggen kan inte annat än att gissa att det beror på att det fortsatt finns någon slags samtal mellan Amin och ÖSK och att man ännu inte stängt den dörren helt och bloggen gissning är att det eventuellt kan hänga ihop med hur det blir med ÖSKs övriga mittfältsspelare. Melvin Bajrovic har ju redan lämnat och Erik Andersson omgärdas av allehanda rykten.
Om vi räknar bort både Bajrovic och Andersson så tänker bloggen att det kanske skulle kunna finnas en öppning för Simon Amin i ÖSK 2026. Mittfältet må vara trångt som det är med nye Manasse Kusu och Jacob Ouro Ortmark men kanske att den sportliga ledningen ser att även Amin skulle kunna behövas i den leken?
Det återstår att se hur det blir med Simon Amin. Men helt klart är att så länge han inte är avtackad så verkar dörren för en fortsättning i ÖSK inte vara stängd.
Så kom då den kanske inte så oväntade nyheten att en av de tre spelarna som häromdagen lämnades utanför delar av träningen nu lämnar ÖSK.
Det är mittfältaren Melvin Bajrovic och Örebro SK som kommit fram till att bryta kontraktet, ömsesidigt, som klubben skriver på sin hemsida. Bajrovic värvades från HTFF inför säsongen och hade två år ytterligare kvar på sitt kontrakt med ÖSK.
Till den officiella hemsidan säger sportchefen Enes Ahmetovic ”– Melvin var med oss under ett speciellt och tungt år för hela laget, men som alla vet avslutades med ett positivt utfall. Det många inte känner till är händelserna bakom kulisserna, där Melvin visade prov på ett stort ledarskap i omklädningsrummet under perioden i det mycket tuffa kvalet mot HTFF. Han stöttade lagkamrater på ett viktigt och förtroendeingivande sätt vid ett tillfälle då han själv var utanför startelvan. Det i kombination att gå fram och slå den där straffen som han slår, i det skedet, tycker jag visar prov på karaktär. Det är klubben mycket tacksamma för och vi önskar Melvin ett stort lycka till i framtiden”.
Det låter ju trevligt och så men bloggen kan inte annat än att se värvningen av Bajrovic som ett rejält misslyckande. En spelare som när han värvades in på ett 3-årskontrakt i november 2024 och då beskrevs som ”en mittfältsmotor som inte bara besitter en imponerande fysik, utan framför allt rör det sig om en bollskicklig spelare med en fin förståelse och förmåga att diktera villkoren på planen”. Av det där fick vi tyvärr inte se så jättemycket och bloggen vill ändå tillskriva det hela med att Bajrovic tidigt skadade sig (en skadad hand i en av de första träningsmatcherna) och sedan fick svårt att hitta tillbaka till formen och rytmen samtidigt som han trots det fick gott om speltid i de inledande matcherna i ett dysfunktionellt ÖSK under en tränare i Sreten Kenic som fick sparken relativt snabbt. Lägg till den uppmärksammade utekvällen med krogbesök efter en hemmaförlust mot Sandviken så var det var nog inte den starten på sin elitkarriär som någon varken ville se eller hade hoppats på.
Bajrovic hamnade snett på det helt enkelt och i takt med att ÖSK sedan värvade in mer erfarna spelare i sin räddningsaktion under sommaren hamnade Bajrovic allt längre ifrån startelvan.
Bloggen skulle också vilja säga att Bajrovics brist på snabbhet kanske gjorde att han såg lite vilsen ut och han blandade höga insatser med låg och ofta i samma sekvenser. Vi ser framför oss hur Bajrovic vid mer än ett tillfälle först vinner boll på ett lysande sätt för att direkt efter misslyckas med en dragning varpå motståndarna vinner tillbaka bollen och skapar ett farligt läge.
Den kanske enda gången bloggen upplevde att Bajrovic gjorde en riktigt bra insats var i den första kvalmatchen borta mot HTFF. Bajrovic kom in i paus och lyckades styra upp ÖSKs spel rätt avsevärt. Kanske berodde det på att han kände en annan form av trygghet på sin tidigare hemmaplan, kanske var det för att hans tidigare lagkamrater i HTFF hade en större respekt för honom men helt plötsligt lyckades han med saker som han tidigare inte gjort. Den insatsen i kombination med Bajrovics enastående kylighet i den avgörande straffläggningen gör ändå att bloggen kommer att minnas Bajrovic med värme och tacksamhet. Utan Bajrovics insats i straffläggningen hade ÖSK spelat i Ettan.
Han må inte ha lyckats i Superettan med Örebro SK men vi är övertygade om att det kan komma att se bättre ut när Bajrovic nu letar sig vidare till någon annan klubb. Kanske att ett steg ner tillbaka till något lag i Ettan Norra vore utmärkt för att återigen få det där självförtroendet som vi såg i den första kvalmatchen. Vi unnar Bajrovic att lyckas och hoppas att han hittar en bättre plats att vara på nästa säsong.
Supporterföreningen Gamla Fina Örebro, GFÖ, har startat ett initiativ för att samla ihop pengar för ett träningsläger i Spanien för ÖSKs herr-lag.
GFÖ beskriver att lägret skulle gå på 350 000 kr och man lägger själva in 100 000 kr som en startpott och ber andra som bryr sig om ÖSK att skänka till insamlingen.
Till dags dato är insamlingen uppe i drygt 285 000 kr och man är alltså på god väg att nå sitt uppsatta mål efter att hittills 303 olika personer och företag skänkt större eller mindre belopp.
Ett träningsläger i Spanien tycks därför bli av även den här vintern för ÖSKs herrar.
Det tog bara en vecka sen var målet på 350 000 kr i hamn. Så nu skickar 390 supportrar och företag Örebro SKs A-lag på träningsläger i Spanien. Det säger verkligen något om det stöd som ÖSK har just nu.
