ÖSKs valberedning gick för någon vecka ut sedan med ett önskemål om förslag till nya styrelsemedlemmar. I utskicket gavs uttryck för ÖSKs nuvarande vision:
ÖSK har som mål att senast 2023 vara bland de sex allsvenska lag som har störst omsättning. Detta för att långsiktigt skapa de ekonomiska förutsättningarna för att nå vår vision ”Att inför en fullsatt arena spela en attraktiv fotboll och löpande ta allsvenska medaljer och kvalificera oss för Europaspel”.
OK, detta är som sagt en vision – något att sträva mot mer än en absolut målsättning. Men ändå, i dagsläget är det svårt att se hur man skall nå dit eller ens komma i närheten. Det behövs mer än förhoppningar för att man skall kunna åstadkomma en så kraftig omsättningsökning.
Årsomsättningen i de allsvenska klubbarna år 2017 var följande:
Man kan fråga sig om det är mot en höjning av årsomsättningen inkl. eller exkl. spelarförsäljningar som ÖSK siktar. Säkrast (och kanske lättast) är det nog att rikta intresset mot omsättningen exkl. spelarförsäljningar. De senare brukar ju att variera rätt kraftigt från år till år och det är dessutom inte något som ÖSK varit speciellt bra på.
För att nå upp till topp-sex omsättningsmässigt exkl. spelarförsäljningar behöver ÖSK nå till en omsättning på 95 – 100 mkr. Att värdera BK Häckens intäkter är lite lurigt eftersom de drar in, men också lägger ut, en väldig massa pengar på Gothia Cup (80-85 mkr). Men 100 mkr. bör nog ÖSK ta in för att säkert tillhöra topp sex. Nivån på TV-intäkterna kommer förvisso att öka, men det gynnar alla allsvenska föreningar och förbättrar inte ÖSKs relativa position gentemot de andra.
Att ta sig till topp-sex verkar bli en väldigt svår uppgift med tanke på den stagnerande intäktsbild som ÖSK visat upp sedan återinträdet i Allsvensken år 2014 och förvisso även innan dess. Omsättningen exkl. spelarförsäljningsintäkter ligger som fastklistrad kring 50 mkr. Vissa år lite mer och andra år lite mindre. För närvarande är de mindre. Men detta är en nivå som bara är hälften av den som representerar ÖSKs vision.
Intäktsutvecklingen under åren 2014 – 2018.
Intäkter | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 Q2 Prog. |
Match | 7,6 | 10,7 | 11,4 | 9,4 | 8,8 |
Marknad | 26,6 | 28,5 | 26,3 | 24,8 | 22,7 |
Rättigheter | 11,3 | 10,8 | 12,4 | 10,7 | 13,2 |
Övrigt | 5,0 | 2,0 | 1,3 | 2,0 | 0,0 |
Intäkter | 50,5 | 52,0 | 51,4 | 46,9 | 44,7 |
Spelarförs. | 0,1 | 0,2 | 12,0 | 0,2 | 9,1 |
Intäkter | 50,7 | 52,3 | 63,3 | 47,1 | 53,8 |
Stagnationen på intäktssidan framgår tydligt.
- Matchintäkterna går det väl inte att göra så mycket åt. Publiken minskar och ÖSK försöker ”köpa tillbaka den” genom lägre biljettpriser. Det ger förhoppningsvis bättre publiksiffror, men knappast högre matchintäkter om det inte sker en dramatisk ökning av publiksnittet.
- På marknadsidan jobbar ÖSK främst mot lokala aktörer. Försöket att samarbeta med Lagardère för att nå längre blev ett misslyckande och innebar snarast ett tempotapp. Det är avslutat nu,men det finns en del att hämta igen. Under tiden har Örebro Hockey byggt upp en stark position på sponsorsidan, vilket rimligen innebär att den marknad som ÖSK kan bearbeta blivit mindre – både antalsmässigt och beloppsmässigt.
- På rättighetssidan finns det förmodligen inte så mycket som ÖSK kan påverka. På den raden handlar det i första hand om de pengar som SEF drar in och sedan fördelar på de allsvenska klubbarna.