När ÖSK möter Falkenbergs FF i morgon kommer med största sannolikhet en av bloggens favoriter att finnas med på motståndarsidan. Jag tänker givetvis på Stefan Rodevåg som hade en kort och inte speciellt framgångsrik karriär hos ÖSK. Stefan kom år 2007 till Örebro som tilltänkt skyttekung efter det att laget tagit steget upp i Allsvenskan igen. Han hade säsongen innan gjort 17 mål för Falkenberg och var ett eftertraktat byte för fler klubbar än ÖSK.
Hos ÖSK gick det tyvärr inte lika bra. Under klubbens första allsvenska år efter återkomsten spelade han 26 matcher varav 20 från start, men målkontot stannade på rätt beskedliga 4 mål. Året därpå startade han bara vid 5 tillfällen och blev inbytt ytterligare 9 gånger. Målskörden år 2008 inskränkte sig till 2 stycken. Jag har för mig att han hade en hel del skadeproblem under sitt andra år hos ÖSK.
Stefan blev trots att han aldrig förmådde att leva upp till sitt rykte som målspruta som sagt en av mina favoriter. Det var aldrig något fel på inställning och arbetskapacitet från Stefans sida och inte gnällde han heller, när han fick stå åt sidan. Det vara bara det att i allsvenskan gick det lite väl fort och mittbackarna var lite för bra för Stefan, vars bollkontroll väl aldrig varit hans starkaste sida. Löpstark, arbetsvillig och tuff var han förvisso, men ändå ett nummer för liten i den allsvenska matchmiljön.
Efter de två på sätt och vis förlorade åren hos ÖSK gick han tillbaka till Falkenberg och där har han sedan dess varit en av lagets absolut mest betydelsefulla spelare. Faktum är att han bara missat två matcher på fyra år i Superettan (Wowoah-klass med andra ord) efter sin återkomst från Örebro. Och mål gör han återigen – 43 stycken har det blivit under de senaste fyra åren.
Stefan kommer säkert att vara riktigt motiverad för den här matchen och örebroförsvaret får vara beredda på att de kommer att krävas en hel del för att hålla honom mållös.