Patrik Anttonen har skrivit ett tvåårskontrakt med Degerfors, skriver NA på tisdagseftermiddagen. Det känns onekligen jättesurt. Inte för att han går till just Degerfors utan för att ÖSK inte ville, kunde eller hade lust att ge honom den kontraktsförlängning han förtjänade.
Jag trodde att det, som så ofta vid hans kontraktsförlängningar, handlade om förhandlingstaktik från endera eller båda parternas sida. Patriks kontraktsförlängningar har ju ofta blivit rätt utdragna historier – i alla fall vid de senaste tillfällena. Men den här gången var det alltså så att ÖSK helt enkelt inte ville förlänga, vilket sett ur Bloggens syvinkel är obegripligt. För det kan ju inte vara så att Degerfors – med sina ytterst knappa resurser – har kunnat erbjuda bättre kontraktsvillkor än vad ÖSK kan göra. Trist!
Att väljer Degerfors är i det här läget är rätt naturligt och inget att säga något om med tanke på att han vill bo kvar i Örebro.
Det har spekulerats om att man inte ville förlänga på grund av att Patrik anses vara väldigt skadebenägen och inte förväntades klara av att spela de 25 matcher per år, vilket är klubbens målsättning att spelarna i truppen skall göra. Det är dock tveksamt om detta kan ha varit anledningen, eftersom Patrik under sina år hos ÖSK inte missat fler matcher än vad som kan sägas vara ”normalt”. Om man nu bortser från den långtidsskada han dragits med under de två senaste åren. Den var dock av engångskaraktär och inte något som kommer att hämma honom i fortsättningen. Visserligen har Patrik nog varit skadad oftare än medelspelaren i truppen, men han har också visat sig ha väldigt bra ”läkkött” och en förmåga att snabbt komma i form igen.
Bloggen har kollat upp hans statistik hos ÖSK och den ser inte alls speciellt skadedrabbad ut, om man bortser från år 2009 och den höftskada som dabbade honom under 2011 och 2012. Att denna tog så lång tid att läka berodde väl dessutom i hög grad på att den inte diagnostiserades korrekt med en gång. (Siffrorna nedan visar för resp år hur många matcher av det totala matcher i Allsvenskan/Superettan han spelat).
2000: 20/28
2001: 23/28
2002: 26/28
2003: 24/28
2004: 26/28
2005: 29/30
2006: 23/30
2007: 23/28
2008: 27/30
2009: 18/30
2010: 26/30
2011: 5/30
2012: 15/30
Om man skall se något positivt i Patriks klubbval så är det väl att det förbättrar Degerfors möjlighetet att hålla sig kvar i Superettan, vilket indirekt kommer att vara positivt även för ÖSK (om laget tar sig upp till allsvenskan igen). Fast det kommer även med Patrik i truppen att bli en tuff säsong för bruksgänget, som ju tappar en hel del av årets spelare.
Värmlands Folkblad: ”Väldigt spännande”
Det handlar väl om att 3/4 delar av backlinjen är åldersstigendet och behöver föryngras. På Patriks plats finns ett naturligt högerbacksalternativ i Patrik Haginge vilket saknas på övriga platser samtidigt som dessa spelare är mindre skadade än Patrik.
För Degerfors är det säkerligen viktig rutin samt en fjäder i hatten. Dessutom är Patriks löneanspråk lägre gentemot Degerfors än ÖSK. Således är han en bättre affär för Degen än för ÖSK och då naturligt att han hamnar där.
Intressant statistik men jag kan förstå att ÖSK inte kan bortse både från 2009 och 2011/2012. Det är trots allt tre av de senaste fyra åren. Å andra sidan: Om man kollar statistik bör man också kolla ÖSK:s resultat med och utan Patrik de senaste två åren: 2012: 1,15p med Patrik i startelvan (13),0,53 p utan Patrik (och endast en seger). 2011: 3,0 p med Patrik (visserligen endast två starter), 1,07 p utan Patrik. Jag kommer att sakna honom, mycket