Signerat: Har ÖSKs ledning förstått allvaret?

Jag har precis sett Jake Larsson göra 2-2 borta mot GIF Sundsvall i matchens absoluta slutskede. Ett 2-2 som var så långt ifrån välförtjänt som det bara går. Andra halvlek idag var ett rejält lågvattenmärke och det i en match som på många sätt måste beskrivas som en ”måstematch” för båda lagen egentligen, men eftersom att den här bloggen har fokus på ÖSK så…

ÖSK var näst intill piskade att vinna och framförallt fick man absolut inte förlora den här sexpoängsmatchen. Vi förlust hade det börjat bli olidligt jämnt i botten av tabellen. Vid seger hade man hoppat upp på hyfsat trygg mark. Tåget är på väg att gå nu skulle jag vilja säga. Frågan är väl bara om ÖSK förstått allvaret och hoppar in i kupén eller om man står yrvaket kvar på perrongen när tåget går?

ÖSKs två största problem den här säsongen har varit målskyttet och oavgjorda matcher. Man har trots allt bara fyra förluster i Brage hemma, VSK borta, BoIS borta och GAIS borta. Det är ingen ko på isen. Verkligen inte. Däremot sitter ÖSK på sju kryss och i 3-poängsystemet så går det fort i hockey när andra lag tar 3or samtidigt som ÖSK bara tar en poäng.

Sen var det målskyttet också. 14 mål på 15 omgångar motsvarar 0.95 mål per match och det spelar egentligen ingen roll hur många chanser man skapat eller hur fin xG man har. ÖSK har ett xG på 1.71 vilket alltså innebär att man skapar chanser som i normalaste fall borde resultera i nästan dubbel så många mål som man de facto gjort. Det är bra. Det visar att man kommer till lägen, att man gör mycket rätt men att man inte lyckats i det där allra sista momentet och gör man inte mål så vinner man inga matcher.

Speciellt nu när säsongen börjar treva sig förbi halvtid.

Kalle Holmberg må vara inköpt för att lösa den delen men så som jag uppfattar hans styrkor så är han snarare den där länken som ser till att andra gör mål än den som ska göra dem själv. Idag missade han en makalös chans att göra mål i 62a minuten och dessutom bommade han en straff i 80e minuten som såg riktigt tafatt ut. Samtidigt visar Kalle hur enormt viktigt han är för det där andra spelet. Det som bland annat ledde fram till ÖSKs 1-0 när Kalle spelar fram Adam Bark. Fantastiskt mål! Och som klippt och skuret ur en guidebok om hur Kalle Holmberg är som bäst. Dessutom var det Kalle som spelade fram Kevin Walker när denne sköt i stolpen.

Kalle kommer att växa in i det. Ge honom ett par matcher till bara.

Men det jag saknar i dagens ÖSK, och det jag verkligen undrar över, är om klubben förstått allvaret i avsaknaden av en djupledsgående anfallare som kan komplettera Kalle? Adam Bark, David Seger, Victor Backman och Jake Larsson i all ära, men efter försäljningen av Noel Milleskog så finns inte den typen av anfallare kvar i truppen.

ÖSK säger att det inte finns pengar till att ta in någon ny. Att det är en-in-en-ut som gäller.

Men har klubben då verkligen förstått allvaret? Division Ett är inte långt borta. Idag vann dessutom både Skövde och AFC. Det skiljer i skrivande stund två poäng ner till direkt nedflyttning och ÖSK huserar på negativ kvalplats. Det skiljer visserligen också bara 4 poäng upp till 7e-placerade Brage men för att nå dit måste man göra mål och ta trepoängare, något som ÖSK hittills haft förtvivlat svårt för.

Så, jag undrar varför ÖSKs högre ledning inte står på barrikaderna och i media och ropar, vrålar, skriker för fulla halsar med önskan om pengar från supportrar och externa finansiärer? Vad jag hört så har klubben till och med tackat nej till externa pengar då man ansett att finansiärerna begärt för stor summa av eventuell avkastning. I grunden låter ju det klokt och sunt och så, men har man råd med det i det här läget? Med halva serien spelad, ett sämre sportsligt resultat än förra säsongen, ett målskytte som inte klickat och som bäst ett kryss i nästa match?

Transferfönstret må vara öppet ett bra tag till och det finns gott om tid för klubben att bestämma sig för vad man vill göra. Tid finns. Kanske vill man visa befintlig trupp att de har ledningens förtroende. Men spelschemat framöver känns mer än lovligt tufft. GAIS hemma, Trelleborg borta, J-Södra hemma och Gefle borta innan man ska fira Eyravallen 100 år i samband med Västerås hemma den 26 augusti. Risken är ju rätt överhängande att man gör det samtidigt som man har kniven mot strupen. Nästan bokstavligen.

Idag gjorde ÖSK en strålande första halvlek där man fortsatte bygga på det faktiskt rätt fina spel som man bjudit på från andra halvan av matchen mot Öster och nästan hela matchen mot Trelleborg. Inför andra halvlek vände spelplanen och GIF Sundsvall kom ut som ett hela annat lag samtidigt som ÖSK fortfarande tycktes sitta kvar i omklädningsrummet. Att ÖSK fick med sig ett kryss från dagens match var näst intill ett lyckokast som borde generera ett köp av en hög med Triss-lotter på vägen hem från Sundsvall. Så dålig var andra halvlek.

På ett sätt kanske det var synd att man fick in den där reduceringen på slutet. För hade man istället förlorat så tror jag att sjukdomsinsikten kanske kommit snabbare. Nu tänker jag att klubben kommer att fortsätta ha is i magen och fortsätta träna ihop laget tillsammans med Kalle Holmberg. För det måste man säga: en otränad Kalle Holmberg är ett enormt lyft för ÖSK, trots hans missar idag. Kommer han igång än mer och får med sig övriga laget så är jag övertygad om att laget under ledning av Christian Järdler gör allt dem kan för att hoppa på det där tåget. Jag tror absolut inte på idén om att byta tränare nu. Det handlar snarare om att truppen och Järdler behöver få tillräckliga förutsättningar.

Så frågan är om ÖSKs högre ledning och styrelse insett allvaret och gör vad dem kan för att resa sig från perrongbänken?

Tåget går nu! Kommer ÖSK finnas med eller står man kvar på perrongen och väntar in nästa avgång mot Ettan?

Signerat
Marcus Folkö Müntzing
en del av Eyravallen.se