För en gångs skull har nog tränarna haft en del att fundera över när de skall ta ut startelvan mot Kalmar FF. Det blir svårare när man har fler spelare att välja bland.
Anfallare.
Eftersom Kennedy Igboananike inte är tillgänglig måste Axel Kjäll ta ut en annan central anfallare. Isaac Boye har fått chansen i några matcher utan att lyckas speciellt bra. I cupmatchen mot Akropolis fick Victor Sköld platsen. Är det dags att låta honom ”få en chans” igen. För egen del föredrar jag Sköld som jag tycker är rörligare och en bättre passningsspelare än den rätt endimensionelle Boye. Visserligen gör han inga mål men det gör ju inte Boye heller.
Trångt på mittfältet.
Eftersom Nordin Gerzic av allt att döma är tillbaka så återuppstår ett tidigare problem. Vad skall man göra av Filip Rogic? Blir det som vänsterkantsspelare på Albin Granlunds bekostnad. Eller får han en nominell anfallsposition med ett ansvar att droppa tillbaka för att stärka upp det centrala mittfältet då Kalmar är bollförande?
Varför fem mittbackar i truppen?
Drygt en fjärdedel av truppen består av tänkbara mittbackar. Visserligen spelar ÖSK med tre sådana i år, men ändå. Varför fem?
För ovanlighetens skull kan ÖSK lämna kvar två A-truppsspelare hemma i Örebro (trots att två andra spelare är skadade). Det hör inte till vanligheterna.
Men varför reser man till Kalmar med fem mittbackar (om man räknar med Sebastian Ring) och låter ungdomarna Alfred Ajdarevic och Rodin Deprem bli de som inte får något plats i matchtruppen?
Är det sannolikare att man behöver byta in Fabio än att någon av de två offensiva spelarna kan få lite speltid? En mittback byter man ju dessutom bara in om det absolut behövs, medan en anfallare som Rodin kan man alltid ge 10 minuter mot slutet av en match.
Den enda logiska förklaringen är att antingen anser tränarna att Fabio skall starta (inte så troligt) eller så ses han som förstaalternativet om man skulle behöva byta. I så fall reser Lorentzson med i första hand som ett högerkantsalternativ.