David Gustafsson var Söders bästa spelare mot IFK Mariestad i sin nya roll som sweeper framför backlinjen.
Söndagens sexpoängare på Ekängs IP fick inte någon happy end för Söders unga lag. Medan hurraropen dånade inifrån de tillresta västgötarnas omklädningsrum hade hemmalaget all anledning att fundera över ytterligare en förlorad match. Ändå började det riktigt bra. IFK Mariestad är nog det sämsta div 3-laget som gästat Söder den här säsongen och Söder dominerade spelet under den första halvleken rätt eftertryckligt. Det var bud på mål vid flera tillfällen och det hade inte alls varit orättvist med en ledning i halvtidspausen. Fyra stolp- och ribbträffar samt några situationer där gästerna tvingades att försvara sin mållinje med alla tillgängliga kroppsdelar gjorde att det från sidan kändes som om det bara var en tidsfråga innan det skulle bli dags att notera det första Södermålet sedan matchen mot Nordvärmland.
Bra spel i första halvlek.
Söders hoppingivande spel i första halvlek var desto mer imponerande med tanke på att Patrick Ingvarsson på nytt tvingats stuva om ordentligt i laguppställningen, eftersom flera av de spelare han tidigare kunnat räkna med i sina startelvor av olika anledningar inte var tillgängliga för den här matchen. Vårsäsongens bästa mittfältare Hamid Sadid och bästa målskytten Mirza Basic hade båda lämnat landet för årets balkansemestrar. Axel By satt vid sidan av med ont i axeln efter förra veckans luftfärd, Andreas Lundgren jobbade och Haris Karhamet kunde inte heller av någon anledning. Ett tufft läge med andra ord. På plussidan kunde man dock räkna in Lucas Oskarsson, Rafail Kiose och David Rohlén.
Intressant, tyckte bloggen att det var, att man den här gången valt en något cyniskare och mer försvarsinriktad uppställning. Laget har ju tidigare oftast ställt upp med en 4-3-3 uppställning inspirerat av den tidigare A-tränarduons preferenser. Men precis som fallet är för A-laget är det tveksamt om (spelar)materialet räcker till för denna rätt krävande och offensivt inriktade uppställning. Med tanke på hur många mål som släppts in är det väl tveksamt om 4-3-3 varit optimalt. Den här gången formerade man i stället laget i en 4-1-4-1 uppställning med David Gustavsson i en fri ”liberoroll” framför backlinjen. Rätt lyckat, tycker jag och David var med sin rutin och spelförståelse genomgående den bäste ÖSKaren på plasten den här eftermiddagen.
Kalle Ardeman tillförde välbehövlig energi då han kom in i andra halvlek.
Grusade förhoppningar i andra.
Efter en hoppingivande om än mållös första halvlek var det med förhoppningar om en seger för ovanlighetens skull, som spelet påbörjades i den andra. Hoppet levde dock inte mer än fem minuter in i halvleken innan tvivlet satte in. En frispark dumpades med mycket snö in mot ÖSKs försvarsområde, där man inte riktigt kunde bestämma sig för vem som skulle göra vad och matchens första mål var ett faktum. Helt onödigt, men tyvärr inte ovanligt detta år.
Med tanke på det hyfsade spelet under första halvleken kändes väl matchen ändå inte förlorad, men fyra minuter senare var den det. Efter en hörna kan ÖSKarna inte få ut bollen ur straffområden och en motståndarfot slår istället bollen i mål. Situationen påminde en hel del om de chanser Söder hade i första halvlek, men de resulterade ju inte.
Efter målet försökte Söder ändå att åstadkomma något positivt och tryckte upp mer folk, vilket straffade sig när en anfallare kom fri med André Bamberger i Söders mål och kunde runda honom med bollen under fortsatt kontroll. Inte så mycket att säga om det – det är sådant som händer jagande lag.
Rohlén utvisad.
Som om det inte var nog med ett tredje baklängesmål reducerades Söder även antalsmässigt i samma veva. David Rohlén sade något olämpligt och fick välförtjänt se det röda kortet. Även om besvikelsen var stor efter baklängesmålen så borde en så pass rutinerad spelare som David veta vad man inte bör och får säga på plan. Nu var väl matchen i och för sig redan körd i och med det tredje målet, men det kommer surt efter också. Den här typen av utvisningar brukar innebära flera matchers avstängning, vilket känns väldigt onödigt med tanke på lagets utsatta situation.
Nu var lyckligtvis inte IFK Mariestad skickliga nog att utnyttja sitt numerära överläge, så siffrorna stannade gudskelov vid 3-0 matchen ut. Det är väl för övrigt få om ens några lag på den här nivån som klarar av att omsätta ett antalsmässigt övertag i mål om motståndarna försvarar sig bra nog. Det var faktiskt så, att Söder avslutade matchen med ett visst spelmässigt övertag, trots att man var en man mindre på plan. Men det kan ju ha berott på att Mariestad egentligen inte kände någon större anledning längre att anstränga sig mer än absolut nödvändigt. Deras seger kändes och var säker. Under den andra halvleken hotade Söder inte motståndarmålet alls på samma sätt som under den första halvleken.
Tufft läge.
Sammantaget får man väl säga, att resultatet var en besvikelse. Det här var en match som laget faktiskt hade en riktigt bra chans att vinna. Patrick var ändå rätt nöjd efter matchen och tyckte att spelet i första halvlek hade varit riktigt bra. Men det hjälper nu inte när man sedan släpper in tre rätt billiga mål i andra. Förhoppningsvis tar man nu den nya 4-1-4-1 uppställningen med sig till höstsäsongen, eftersom den när den väl är inspelad borde ge ett stabilare spel. Söder har efter vårsäsongen 9 poäng upp till vad som för närvarande är säker mark och behöver nog ca. 20 poäng för att säkra fortsatt div 3-spel. I princip behöver man nog vinna hälften av de återstående matcherna. Det känns som en övermäktig uppgift med nuvarande förutsättningar.
Matchfakta: ÖSK Ungdom – IFK Mariestad 0-3 (0-0).
50. 0-1
54. 0-2
62. 0-3
Laguppställning:
Målvakt: André Bamberger
Försvar: Boar Jalal – Lucas Oskarsson – Marcus Wetterberg – Amadou Diallo
Mittfält: Sebastian Lööw – Kim Granlund Knutshed (66) – David Gustavsson – Rafail Kiose (73) – David Rohlén
Anfall: Konate Cheick (73)
Ersättare: Kalle Ardeman (66), Aimé Rodrigue Elloh (73), Alessandro Eni (73)