När resultatet av ÖSKs semifinal i distriktscupen igår kväll summerades kunde man med lite god vilja konstatera att det blev två vinnare. Det lag som ÖSK skickade ut vann fotbollsmatchen med 4-3, men det blev motståndarna från Örebro Syrianska, som tog hand om finalmatchplatsen mot Öfvre Adolfsberg, tack vare bonusstraffarna. Eftersom Syrianska slog in tre av fyra bonusstraffar så blev cupmatchresultatet 6-4. Kanske lika bra att det gick som det gick. En distriktcupsfinal mot div 4-laget Öfvre Adolfsberg är väl egentligen inte så lockande – det är nog bättre och roligare om två någorlunda jämna lag får göra upp om mästartitel och prispengar.
Spelare från tre trupper.
ÖSK kom till spel med ett ihopplockat lag, där man hämtat spelare både från A-truppen, den så kallade U21-truppen samt dessutom tog man med några spelare från den pojkallsvenska truppen, som numera även tycks kallas U17. Givetvis innebär det problem att plocka ihop ett lag bestående av spelare från olika trupper, eftersom de inte känner varandra och förmodligen hade många av dem inte spelat eller ens tränat ihop tidigare.
Blandat i lagdelarna.
Med årets två målvaktsrekryteringar på föreningens årsstämma och med U21-truppens målvakt skadad blev det Jonathan Herbst från PAL-truppen som fick lov att ta målvaktsjobbet. Framför honom spelade ÖSK en utifrån omständigheterna rutinerad trio backar med lagkapten Wirtanen till höger och ungdomarna Sigurbjörnsson och Wiktorsson centralt. Backlinjen kompletterades till vänster av Andreas Ståhl från U21. På mittfältet spelades ÖSKs senaste nyförvärv Mohammed Saeid tillsammans med Stefan Hannason (U21) och med Filip Albertsson (U21/PAL) i den defensiva balansrollen. Centralt i anfallet hade man placerat Miralem Malic (U21), säkert välkommet för honom som förra året mest förekom på kanten, vilket jag tycker inte passar hans kvaliteter så bra. Yttrar med aktiviteter omväxlande till höger och vänster var Ahmed Yasin (A) samt Lukman Murad (U21/PAL). På bänken var det mest PAL-spelare så när som på Haris Karahmet från U21.
Miralem målskytt i första.
Första halvlek bjöd på ett mycket stort spelövertag för ÖSKs del. De motståndaranfall som nådde fram till ÖSKs backlinje avväpnades enkelt och effektivt och Jonte i målet hade en mycket lugn halvlek. Det var egentligen bara ett tungt pressat långskott som såg farligt ut, men det gick lyckligtvis några decimeter över ribban. Även om ÖSK dominerade spelmässigt så hade man svårt att komma till några avgörande lägen. Det var väl främst Miralem Malic som hela tiden hotade med genomspringningar på lagkamraternas instick som oroade. Det blev också Miralem som gjorde den första halvlekens enda mål. Efter ca. 35 minuter blir han frispelad av Ahmed Yasin och efter ett hopslag med Syrianskas mittback Basel Gorges går hans skott i mål. Claus Pedersen i det syrianska målet blev nog lite ställd där, när bollen ändrade riktning för speciellt hårt blev inte skottet.
Tre bonusstraffmål till syrianerna.
Inför andra halvlek tog Syrianska sina straffar och man satte tre av fyra, vilket precis motsvarar det antal de fick tillgodoräkna sig. Det blev lite nerv i straffläggningen eftersom den tredje straffen missades. En miss (eller räddning) även på den fjärde skulle ha begränsat deras ledning till 2-1 och då hade det definitivt varit match. Rabi Mourad sätter dock sin straff hur säkert som helst till en 3-1 ledning. De två tidigare straffmålgörarna var Fedja Jelecak och Basel Gorgis.
Wirtanen av med känningar (?).
ÖSK ändrar sin laguppställning på en punkt inför den andra halvleken. Tommy Wirtanen kommer inte ut till spel. Jag tyckte att han tog sig om baksidan av ena låret några gånger under den första halvleken och det är möjligt att han hade någon känning. Någon annan anledning att byta ut honom kan jag inte se. Han dominerade klart på högerkanten defensivt och kunde även fylla på offensivt vid flera tillfället. Men han kom som sagt inte till spel. ÖSK, som coachades av Albert Bunjaki och Peder Ståhl, valde att dra ner Stefan Hannason till högerbackspositionen och tog in Haris Karahmet (U21) för uppdraget på mittfältet.
ÖSK ner på trebackslinje.
Om ÖSK hade fått något av en uppförsbacke på grund av de tre straffmålen blev det inte bättre när Basel Gorges dundrade in en frispark från typ 30 meter. Jag såg honom slå en liknande mot Karlslunds IF förra året, så det var nog inte en slump att han satte den. Direkt efter 4-1 målet växlar ÖSK om till en nygammal uppställning med en trebacklinje i och med att Eidur Sigurbjörnsson går av av okänd anledning. I hans ställe om inte på hans plats kommer August Wiklund (PAL) in. Agge tar såvitt jag kunde se plats som en extraanfallare, även om han senare i matchen nog snarast spelar som vänsterbräddare .
Två till av Mirre.
Trots ett till synes hopplöst underläge verkade det ett tag som om ÖSKarna ändå var på väg att nå anslutning igen. Syrianerna hade påtagliga problem att freda sitt försvarsområde vid fasta situationer, vilket Miralem Malic utnyttjade två gånger om. Först rakar han in en herrelös boll vid bortre från en position någon meter framför mål och sedan tar han ett snyggt avslut på en andraboll utifrån straffområdesgränsen. Kul att se Mirre i aktion som måltjuv – tidigare har han mest uppträtt som en accelerationssnabb genombrottsspelare.
Syrianska avgör.
ÖSKs förhoppningar om ett fjärde utjämningsmål kunde dock inte realiseras. ÖSKs chansning med en trebacklinje med två rätt orutinerade yttermittbackar räckte inte till, när syriananerna fyllde på med mycket folk i anfallen. Inte hade tremannabacklinjen speciellt mycket hjälp av ett tröttnande mittfält heller, så ”skulden” skall kanske inte läggas på dem. Syrianska gjorde hur som helst 5-3 på ett hårt skott av Mubarak Nyende och sedan klapp-klapp-spelade man i ÖSKs straffområde, vilket öppnade för ett 6-3 mål av Fedja Jelecak. Sista målet i matchen blev dock ÖSKs, när Ahmed Yasin äntligen kom fri och med ett hårt skott uppe i krysstrakten såg till att ÖSK i alla fall kunde vinna matchen i matchen.
Andres Ståhl skadad.
Med ungefär en kvart kvar hade Andreas Ståhl tvingats av banan med vad vad tyckte såg ut som en kraftig vrickning. I hans ställe kom Edwin Ahlnäs (PAL, -96) in och skötte det bra. Edwin är riktigt snabb och dessutom rätt rejäl i sitt spel och inte rädd för att ta för sig i närkamperna.
Saeid utvisad.
Några minuter före slutsignalen visades Mohammed Saeid av banan efter ett direkt rött kort, vilket brukar innebära avstängning ett antal matcher även under försäsongen. Han blev mycket brutalt stämplad av en spelare från Syrianska (dobbarna mot smalbenet såg det ut som) och sade upprörd uppenbarligen därefter något mindre lämpligt. Matchdomaren Johan Eriksson kom direkt fram med ett rött kort i näven och det blev snabbt klart att han inte tänkte visa ut den stämplande spelaren. Han fick vänta några minuter innan Saeid överhuvudtaget var på benen så att han fick visa sitt kort. Någon bestraffning av den stämplande motståndare blev det av någon anledning inte.
Stabil Wiktorsson i backlinjen.
Det gick väl ungefär som man hade anledning att befara med den här typen av ihopplockat och rätt orutinerade lag. Örebrosyrianerna är alldeles för bra för att inte kunna skapa de målchanser som behövs i den här typen av matcher. Av spelarna i ÖSK såg Christoffer Wiktorsson mycket stabil ut, men det skall ju en mittback från Superettan göra mot den här typen av motstånd. Eidur känns fortfarande ”lite lös i kanterna” och det är svårt att bedömma hur han klarar sig mot bättre motståndare.
Albertsson övertygade.
På mittfältet gjorde Mohammed Saeid en bra första halvlek, men försvann i princip nästan helt under den andra. Filip Albertsson får konkurrera med Miralem Malic om titeln som ÖSK bästa spelare öven 90 minuter. Filip har en attraktiv kombination av inställning, teknik, löpvilja och energi och kan hävda sig bra i de här sammanhangen.
Sista målet av Yasin.
Ahmed Yasin gick ofta långt ner för att hämta boll och drev den sedan mot motståndarmålet utan att dela med sig till sina anfallskolleger. Vilket i allmänhet resulterade i att han blev omringad och av med bollen. Han skulle vara mycket farligare om han bemödade sig om att hitta bra passningsalternativ. Lukman Murad fick väldigt få bollar att arbeta med och märktes inte speciellt mycket. Dessutom hade han en rätt duktig motståndarback mot sig som till och med tog bollen av honom vid några tillfällen. Det är nog inte Lukman så van vid.