ÖSK Söders unga pojklag åkte till Odensbacken för att skörda ytterligare tre poäng mot ”bottenlaget” HOIF – trodde dom. Men så gick det inte. ÖSKarna verkade den här kvällen helt oförberedda på vad som väntade den.
* En riktigt dålig plan – visserligen grön men väldigt gropig.
* En vind som fick landskapets alla vindsnurror att gå på högvarv.
* Motståndare som var större, tyngre och klart mer motiverade än örebroarna.
Trots medvind i första halvlek kom gästerna knappt över på motståndarnas planhalva. Att rulla bollen som på Ekäng gick inte, att spela den i luften gick inte heller något vidare. När någon trots allt hade fått bollen vid fötterna, så kom det oftast en HOIFare och tog tillbaka den. Och gjorde inget det så hamnade i allmänhet passningarna hos någon motståndare. Det var med andra ord inte någon rolig halvlek för de tillresta.
Dessutom blev det två baklängesmål. Joel Andersson, som varit så bra i mål under säsongsinledningen, hade en av sina osäkra dagar och inte fick han speciellt mycket hjälp av sin backlinje heller. HOIF gjorde 1-0 i mitten av den första halvleken och 2-0 precis minuten innan pausvilan. Ett långt inkast som nickskarvades vid första stolpen. ÖSKarna hade det väldigt svårt vid de fasta situationerna framför mål – det fattades både centimetrar och kilon.
Inför andra hade laget fått order om att försöka ta för sig mer i närkamperna och på det hela taget så får man nog säga att den halvleken var jämnare, spelmässigt och definitivt målmässigt. Båda lagen gjorde nämligen varsitt mål. ÖSK reducerade först till 2-1 på en straff, som Haris Karahmet säkert satte efter det att Muamer Sepic blivit nedträngd i straffområdet. Men minuten efter får så hemmalaget göra 3-1 efter en misslyckad måvaktsrensning. Efter det hade HOIFarna faktiskt ytterligare några chanser att göra mål, men det ville sig inte för dem heller. ÖSK å sin sida kom egentligen inte till några avslut alls. Haris hade en hård frispark strax över, men det var i princip allt.
Bra i ÖSK var inte så värst många den här kvällen, men Benjamin Andersson Westergård visade i alla fall, att hans fina form inte bara fungerar på Ekäng. Haris Karahmet gjorde en godkänd andra halvlek, men var i princip osynlig i den första. Simon Ornstein kom in i andra halvlek och visade precis som i div 7-matchen i helgen, att han nu, när han är återställd efter försäsongens skador/sjukdomar, nog vill vara med och utmana på allvar om den ordinarie högerbacksplatsen.
Men annars får man väl lov att glömma matchen så fort som möjligt, men ändå komma ihåg att komma ihåg att det inte finns några enkla poäng att hämta bortanför Ekängs plast.
Motståndarna från HOIF skall ha all cred. för sin insats. De spelade bra utifrån sina och planens förutsättningar, med ett stort engagemang och med vinnarskallarna på rätt plats.