På Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för september månad.

Arbetsgivaravgiften och därmed även lönerna var förhållandevis höga för september månad. Faktum är att de var de näst högsta under det här året. Oklart för mig vad som kan ha legat bakom den relativt höga siffran.

De extrapolerade arbetsgivaravgifterna och därmed även lönerna ligger 13,6 % lägre än vad de gjorde under 2022. Enligt tidigare uppgifter siktade man i budgeten på en sänkning med 20 %.

Nu är ju inte budgetsiffran något som slaviskt måste följas till hundra procent om förutsättningarna förändras. Försäljningen av Noel Milleskog och Samuel Dahl kan till exempel ha givit inkomster man inte räknat med i budgeten. Något som kan ha inneburit att man inte behövde skära så hårt i kostnaderna, som man ursprungligen hade planerat att göra.

Från Skatteverket webbplats kan man begära en uppgift om den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag och organisationer. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för augusti månad.

Arbetsgivaravgiften och därmed även lönerna var något högre i augusti månad jämfört med juli. Men inte mer än att det kan röra sig om en tillfälligt ökning.

De är dock inte tillräckligt låga för att nå målsättningen – som tidigare angivits vara en reducering med 20%. Då borde arbetsgivaravgifterna ligga strax under 400.000.

Nu är ju inte budgetsiffran något som slaviskt måste följas till 100 %. En anpassning av kostnaderna görs normalt utifrån den faktiska utvecklingen. Försäljningen av Milleskog och Dahl kan till exempel ha givit inkomster man inte räknat med i budgeten och som innebär att man inte behövt skära så hårt i kostnaderna, som man ursprungligen planerade att göra.

Skatteverket publicerar på sin webbplats den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag. Denna avgift uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen (plus andra typer av ersättningar). Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

Nu föreligger siffrorna för juli månad.

Arbetsgivaravgiften och därmed även lönerna var lägre i juli månad. Men de är inte tillräckligt låga för att nå målsättningen – om denna nu var en reducering med 20%- Då borde de ligga strax under 400.000.

Oklart dock hur ÖSK hanterar kostnader i samband med spelarövergångar. De kanske i den interna kostnadsuppföljningen hamnar någon annanstans, även om dessa kostnader givetvis redovisas till skattemyndigheterna som arbetsgivaravgifter.

Skatteverket publicerar på sin webbplats den beslutade arbetsgivaravgiften för de tre senaste månaderna för svenska företag. Denna uppgår till 31,4 % av den utbetalda lönen. Genom att följa hur arbetsgivaravgiften utvecklas och sedan räkna baklänges kan man alltså även se vad som har skett på lönesidan.

ÖSK Elitfotboll. Arbetgivaravgift och lön under 2023.

Det skulle vara intressant att veta vad det var som gjorde att nivån på arbetsgivaravgiften gick upp så pass kraftigt under de två sist tillgängliga månaderna. Klubben hade ju inga nyförvärv att tala om under den perioden. Visserligen höjdes avgiften för personer som var 23 år eller yngre, vilket gäller en del av ÖSKs spelare, men slog det verkligen igenom så kraftigt?

När uppgiften för juni kommer får man möjligen en uppfattning om vad rekryteringen av Kalle Holmberg har inneburit för klubben.